Övertorneå, Sverige – Wikipedia

För andra betydelser, se Övertorneå.
Övertorneå
Matarengi
Matarenki
Tätort
Centralort
Övertorneå östra infart.(från Finland)
Övertorneå östra infart.(från Finland)
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Övertorneå kommun
Distrikt Övertorneå distrikt
Höjdläge 71 m ö.h.
Koordinater 66°23′17″N 23°38′37″Ö / 66.38806°N 23.64361°Ö / 66.38806; 23.64361
Area
 - tätort 257 hektar (2020)[4]
 - kommun 2 488,29 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 737 (2020)[3][4]
 - kommun 4 088 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,8 inv./hektar
 - kommun 2 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0927
Tätortskod T8944[5]
Beb.områdeskod 2518TC105 (1960–)[6]
Geonames 603814
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Övertorneå
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Övertorneå (finska: Matarenki, meänkieli och äldre svensk benämning: Matarengi) är en tätort i Övertorneå kommun i Sverige vid Torne älv och riksgränsen mot Finland. Tätorten Övertorneå består numera inte bara av gamla Övertorneå (Matarengi), utan också av Turovaara och delar av byarna Ruskola och Haapakylä.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Landskapet kring Övertorneå är kuperat. Orten är byggd runt berget Särkivaara. Söder om Övertorneå finns berget och naturreservatet Isovaara. På Isovaara finns en gammal försvarsanläggning från beredskapstiden. Högsta berget i omgivningen är Aavasaksa i Finland.

Vid Övertorneå finns holmarna Haapakylänsaari, Littiäinen, Mikkolansaari, Vasikkasaari och Vähäsaari. Älvfåran mellan Haapakylänsaari och Littiäinen brukar benämnas Smugglarkanalen. Från Vähäsaari leder en bro över Torne älv till Finland. Bron invigdes 1965. Tengeli älv mynnar ut i Torne älv i höjd med Övertorneå.

Namnen[redigera | redigera wikitext]

Före 1914[källa behövs] hette orten Matarenki, med svensk stavning Matarengi.

Ursprunget till namnet Matarenki, eller med försvenskad stavning Matarengi, är omdiskuterat. Professor Jalmari Jaakkolas teori är att namnet kommer från matara, finskans ord för ’måra’.[7] Samma ord som madra i till exempel blåmadra och myskmadra.

En uppdelning av Torneå socken i benämningarna Över- och Nedertorneå förekom i handlingar från 1500-talets förra hälft.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att 1400-talskyrkan i Särkilax, inom Kuivakangas by, förstördes i vårfloden 1617 byggdes den nya kyrkan på en säkrare plats, på foten av berget Särkivaara i byn Matarengi ett par kilometer söderut.[9] Matarengi blev därmed kyrkby i Övertorneå socken. Kyrkan byggdes på bergets östra sida, älvsidan. I Övertorneå, liksom i stora delar av Tornedalen generellt, talas förutom svenska och finska även tornedalsfinska (meänkieli).[10]

Järnvägen[redigera | redigera wikitext]

När järnvägen byggdes till Matarengi 1914 fick stationen namnet "Övertorneå", som alltså sedan tidigare var namnet på församlingen och kommunen. Persontrafiken på banan mellan Karungi och Övertorneå lades ner år 1984, och godstrafiken likaså 1986. Som mest hade SJ cirka 90 anställda kring krigsåren 1939-1945 i Övertorneå och stationerna i närheten.[11]

Vid freden i Fredrikshamn 1809 var Övertorneå endast en by med 96 invånare. Det skulle dröja till 1915, då järnvägen till Övertorneå färdigställdes, innan befolkningen fick ett uppsving. I samband med detta återfick byn en stor del av sin tidigare ställning som handelscentrum för övre Tornedalen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Övertorneå, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Övertorneå 1920–2020[12][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
 350 ##
1930
  
 662 ##
1935
  
 861 ##
1940
  
 808 ##
1945
  
 929 ##
1950
  
 1 511 ##
1960
  
 1 538 180
1965
  
 1 602 163
1970
  
 1 674 165
1975
  
 1 700 220
1980
  
 2 039 260
1990
  
 2 132 267
1995
  
 2 179 268
2000
  
 2 006 268
2005
  
 1 965 266
2010
  
 1 917 269
2015
  
 1 906 247
2020
  
 1 737 257
Anm.: Fram till och med 1945 var tätorten benämnd Matarengi.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[20]

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Tvåspråkig ortnamnsskylt i Övertorneå.

Övertorneå har hälsocentral,[24] tandläkare,[25] apotek, äldreboende, arbetsförmedlingen, busstation samt kommunalförvaltning, då Övertorneå är centralort i Övertorneå kommun. Orten har också en polisstation, som dock bara är bemannad en dag i veckan.[26] I Övertorneå finns också Systembolaget, ICA, Coop, Sibylla, OKQ8, camping[27] samt flera restauranger och caféer.

Bland industriella företag finns Släp och Lastbilspåbyggnader i Övertorneå,[28] Jaxal AB,[29] Kablia[30] och R Automatic.[31]

Övertorneå kyrka ligger här och även Övertorneå Folkets Hus. Folkets husföreningen bildades i december år 1951.[32]

Övertorneå är en utbildningstät ort med Gränsälvsgymnasiet, Utbildning Nord och Tornedalens folkhögskola. Nordkalottens kultur- och forskningscentrum ligger i Övertorneå

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Basketboll, ishockey, fotboll och sportskytte är exempel på stora sporter i Övertorneå. Bland idrottsföreningarna i Övertorneå tätort finns Övertorneå SK, Övertorneå IF, Övertorneå HF, Övertorneå SKF, Kuiva gränspaddlare och Övertorneå RF.[33] Till de största årliga arrangemangen i Övertorneå hör Påskrallyt, en av Sveriges största fältskyttetävlingar,[34] och Tornedalsloppet, ett 45 kilometer långt skidlopp som anordnats sedan 1968 med start i Svanstein och målgång i Övertorneå.[35] I Tureholm vid sjön Särkijärvi finns Tureholms golfklubb.[36] På påskaftonen 2011 avgjordes svenska mästerskapet i fältskytte i Övertorneå.

Kända personer från Övertorneå[redigera | redigera wikitext]

Se även: Övertorneå kommun § Kända personer

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Bron över Torne älv.
    Bron över Torne älv.
  • Övertorneå kyrka, med kalottberget Aavasaksa bakom klocktornet.
    Övertorneå kyrka, med kalottberget Aavasaksa bakom klocktornet.
  • Gamla järnvägsstationen i Övertorneå, numera bostäder.
    Gamla järnvägsstationen i Övertorneå, numera bostäder.
  • Övertorneå sett från holmen Mikkolansaari.
    Övertorneå sett från holmen Mikkolansaari.
  • Gränsbron till Finland Övertorneå
    Gränsbron till Finland Övertorneå
  • Byggnadsminnet Röda Kvarn
    Byggnadsminnet Röda Kvarn

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 9 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia av Bror Muotka
  8. ^ ”Härnösands stifts herdaminne på nätet: Övertorneå”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070709222102/http://www.solace.se/%7Eblasta/herdamin/overtornea.pdf. Läst 1 april 2013. 
  9. ^ Antti, Petter (2017). Särkilax och kyrkan som försvann, ISBN 9789163940743 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 december 2013. https://web.archive.org/web/20131212085222/http://www.nll.se/upload/ku/nbmum/Avdelningar/Bebyggelse/Rapporter/V%C3%A5rdcentralen,%20%C3%96vertorne%C3%A5%20dnr%2032-2010.pdf. Läst 1 april 2013. 
  11. ^ ”Järnvägsepoken 1914-1986”. www.overtornea.se. Övertorneå kommun. Arkiverad från originalet den 4 december 2020. https://web.archive.org/web/20201204194958/https://overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Om-kommunen1/Historia/Jarnvagsepoken-1914-1986/. Läst 16 december 2020. 
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  19. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  20. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  23. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016. 
  24. ^ NLL.se Övertorneå hälsocentral Arkiverad 16 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 mars 2015
  25. ^ NLL.se Folktandvården i Norrbotten Arkiverad 15 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 mars 2015
  26. ^ Polisen.se läst 14 mars 2015
  27. ^ Camping.se Läst 14 mars 2015
  28. ^ SLP Övertorneå Arkiverad 4 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 mars 2015
  29. ^ Jaxal.se Läst 14 mars 2015
  30. ^ Kablia.se Arkiverad 30 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 mars 2015
  31. ^ R Automatic AB Läst 14 mars 2015
  32. ^ ”Övertorneå Folkets hus förening u p a i Övertorneå (716465-8648) - Merinfo.se”. www.merinfo.se. https://www.merinfo.se/foretag/%C3%96vertorne%C3%A5-Folkets-hus-f%C3%B6rening-u-p-a-7164658648/3ahnhzs-vkh9. Läst 28 april 2021. 
  33. ^ Idrottsföreningar i Övertorneå kommun Arkiverad 16 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ Påskrallyt Arkiverad 25 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ Tornedalsloppet
  36. ^ Tureholms nya golfklubb

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Övertorneå kommun i Norrbottens län
DistriktÖvertorneå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Övertorneå,_Sverige&oldid=54463029”