French
Deutsch1898 – Wikipedia
1898 (MDCCCXCVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – New York annekterar land från närliggande distrikt, vilket skapar "stor-New York". Staden delas geografiskt in i fem boroughs: Manhattan, Brooklyn, Queens, Bronx och Staten Island.
- 13 januari – Emile Zola publicerar J'accuse ett brev där franska regeringen anklagas för antisemitism och att felaktigt ha kastat Alfred Dreyfus i fängelse.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 7–8 februari – USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda amerikanska liv och egendom i San Juan del Sur.[1]
- 12 februari – Henry Lindfield från Brightons elbil kör från en kulle i Purley, London, England, på ett träd; och blir världens första dödliga bilolycka på allmän väg.[2][3][4].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 31 maj – Tidningsutgivarna bildas när stadgar antas och en styrelse kommer på plats. Redan 1896 hölls ett konstituerande möte mellan chefredaktörer och tidningsägare för att grunda en förening för tidningsutgivare – Svenska Tidningsutgivareföreningen.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 13 juni – Yukonterritoriet blir ett separat territorium i Kanada, och lämnar Northwest Territories.[5]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 9 juli – Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898 äger rum i Haag i Nederländerna.
April[redigera | redigera wikitext]
- 5 april – Annie Oakley stödjer kvinnligt deltagande i stridssituationer i USA:s militär genom ett brev till USA:s president William McKinley.[6]
- 20 april – En svensk undsättningsexpedition ger sig av till Sibirien, för att undersöka de starka ryktena om att Andrée-expeditionen skulle finnas där.
- 25 april – Spansk-amerikanska kriget bryter ut då USA förklarar krig mot Spanien, eftersom USA hävdar att Spanien har sänkt USA:s krigsfartyg USS Maine den 15 februari samma år.[1]
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 7 augusti – Den svenska Landsorganisationen (LO) bildas. Medlemsförbunden skall bistå varandra vid lockout och när föreningsrätten hotas.
- 19 augusti – Den svenska undsättningsexpeditionen som letar efter Andrée-expeditionens medlemmar landstiger på Vitön, dock utan att hitta expeditionens sista läger.
- 30 augusti – Sveriges första fasta biograf, Lumiére's Kinematograf på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm, läggs ner.
September[redigera | redigera wikitext]
- 10 september – Österrikes kejsarinna Elisabeth av Bayern mördas i Genève.
- 19 september – Det nya operahuset i Stockholm invigs med Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna.
- 20 september – Första numret av dagstidningen Berliner Morgenpost utkommer i Berlin.
November[redigera | redigera wikitext]
- 5 – USA skickar soldater till Kina för att skydda USA:s legation i Peking och konsulat i Tientsin under konflikt mellan kinesiske kejsarens mor och hennes son.[1]
- 26–27 november – Snöstormen The Portland Gale slår till mot östra USA.
- November – Unionsmärket avlägsnas ur den norska handelsflaggan.
December[redigera | redigera wikitext]
- 10 december – Spansk-amerikanska kriget slut då USA och Spanien sluter fred vid ett avtal i Paris i Frankrike. Spanien avträder flera utomeuropeiska områden till USA.
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Per Oscar Eliasson.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- I Sverige blir skolkök ett obligatoriskt skolämne för flickorna i Stockholms folkskolor.
- I Sverige har tre undersökningsläkare förordnats i Stockholms folkskolor.
- Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik.
- Den första svensktillverkade bilen provkörs i Surahammar. Konstruktör är Gustaf Eriksson, som kommer att leda den första industriella biltillverkningen i landet vid Vagnfabriks AB i Södertälje.
- Tidskriften Brand, organ för anarkisterna och ungsocialisterna, startas i Stockholm.
- Det första svenska biskopsmötet hålls.
- Glasbruket i Orrefors, Sverige grundas.
- Alfred Nobels testamente överklagas av hans släktingar, men en förlikning ingås.
- Den första av de berömda svenska brevkurserna från Hermods startar.
- Malmö inrättar en renhållningsstyrelse.
- Pesten härjar i Karnataka.
- Skonaren Ellen byggs på ett varv i Danmark, då under namnet Wiliam. I dag seglar hon som skolfartyg och har frivillig besättning samt är även K-märkt.
- Kvinnoorganisationen Landskvinnestemmerettsforeningen bildas.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 9 januari – Gracie Fields, brittisk skådespelare och sångare.
- 11 januari – Hans Kirk, dansk författare.
- 13 januari – Kaj Munk, dansk författare och motståndsman.
- 14 januari – Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 19 januari – Sanfrid Neander-Nilsson, svensk arkeolog, författare och tidningsman.
- 20 januari – Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
- 22 januari – Thor Modéen, svensk skådespelare och komiker.
- 23 januari – Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
- 24 januari – Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 1 februari – Leila Denmark, amerikansk pediatriker.
- 3 februari – Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 6 februari – Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
- 11 februari – Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
- 14 februari – Enzo Ferrari, grundare av bilmärket Ferrari.
- 4 mars
- Georges Dumézil, fransk filolog och religionshistoriker.
- Hans Krebs, tysk general.
- 5 mars
- Song Meiling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- Misao Okawa, världens äldsta levande person.
- 6 mars – Douglas Håge, svensk skådespelare.
- 18 mars – Murray Van Wagoner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1941–1943.
- 1 april – William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
- 3 april – Michel de Ghelderode, belgisk författare och journalist.
- 8 april
- E.Y. Harburg, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör.
- John Reginald Christie, brittisk seriemördare.
- 10 april – Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
- 14 april – Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 26 april – Vicente Aleixandre, spansk författare.
- 28 april – August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
- 3 maj – Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969–1974.
- 6 maj – Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker.
- 8 maj – Alojzije Stepinac, kroatisk kardinal, saligförklarad.
- 11 maj – Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 15 maj – Arletty, fransk modell och skådespelare.
- 22 maj – Axel Wallenberg, svensk skulptör.
- 30 maj – Hjalmar Gullberg, svensk författare.
- 31 maj – Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
- 1 juni – Gunnar Edström, svensk professor och politiker (fp).
- 2 juni – Ola Isene, norsk sångare och skådespelare.
- 6 juni – Ninette de Valois, brittisk ballerina och koreograf.
- 22 juni – Erich Maria Remarque, tysk författare.
- 8 juli – Gertie Löweström, svensk skådespelare.
- 10 juli – Renée Björling, svensk skådespelare.
- 13 juli – Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
- 14 juli – Happy Chandler, amerikansk demokratisk politiker och idrottsledare.
- 17 juli – Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
- 19 juli
- Olle Hilding, svensk skådespelare.
- Herbert Marcuse,tysk filosof, aktiv inom Frankfurtskolan.
- 22 juli – Alexander Calder, amerikansk skulptör.
- 23 juli – Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
- 26 juli – Sven Gustafsson, svensk skådespelare.
- 30 juli – Henry Moore, brittisk modernistisk skulptör.
- 2 augusti – Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 3 augusti – Helge Lindberg, svensk kompositör och kapellmästare.
- 6 augusti – Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 18 augusti – Tadeusz Dołęga-Mostowicz, polsk romanförfattare
- 19 augusti – Eleanor Boardman, amerikansk skådespelare.
- 20 augusti
- Vilhelm Moberg, svensk författare.
- Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
- 23 augusti – Sigrid Boo, norsk författare.
- 27 augusti – Per Björkman, svensk skådespelare.
- 29 augusti – Preston Sturges, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
- 31 augusti – Niilo Saarikko, finländsk sångare.
- 1 september – Marilyn Miller, amerikansk skådespelare och dansör.
- 9 september – Beverley Nichols, var en brittisk författare och journalist.
- 10 september – Annika Björklund, svensk kompositör och författare.
- 12 september – Ben Shahn, amerikansk målare inom bl.a. expressionismen och socialrealismen.
- 24 september – Harry Persson, svensk tungviktsboxare.
- 26 september – George Gershwin, amerikansk kompositör och pianist.
- 18 oktober – Lotte Lenya, österrikisk-amerikansk sångerska och skådespelare.
- 25 oktober – Philip Bard, amerikansk psykolog.
- 10 november – Bertil Schedin, svensk skådespelare.
- 13 november – Wallace F. Bennett, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1974.
- 17 november – William A. Blakley, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
- 21 november – René Magritte, belgisk konstnär.
- 29 november – C S Lewis, irländsk författare.
- 6 december
- Alfred Eisenstaedt, fotojournalist.
- Gunnar Myrdal, svensk nationalekonom, professor, socialdemokratisk politiker.
- 7 december – Georg de Gysser, svensk skådespelare och kläddesigner.
- 9 december
- Emmett Kelly, cirkusclown.
- Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 11 december – Nils Ferlin, svensk poet.
- 16 december – Helmuth Groscurth, tysk officer.
- 19 december – Lee E. Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955.
- Agnes Geijer, svensk textilhistoriker.
- Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.
- Trofim Lysenko, ukrainsk forskare, med märkliga teorier om evolution.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Första kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari – Lawrence Sullivan Ross, 59, amerikansk militär och politiker.
- 14 januari – Lewis Carroll, 65, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 17 januari – Anders Willman, 63, svensk operasångare och teaterchef.
- 18 januari – Henry Liddell, 86, brittisk språkman.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 6 februari – Rudolf Leuckart, 75, tysk zoolog.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars – George Bruce Malleson, 72, anglo-indisk militär och historiker.
- 8 mars – Peter Hansborough Bell, 87, amerikansk demokratisk politiker.
- 12 mars – Zacharias Topelius, 80, finländsk författare, tidningsman och historiker.
- 17 mars – Blanche Bruce, 57, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
Andra kvartalet[redigera | redigera wikitext]
April[redigera | redigera wikitext]
- 21 april – Edward C. Walthall, 67, amerikansk general och politiker, senator 1885–1894 och 1895-1898.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 19 maj
- William Ewart Gladstone, 88, brittisk liberal politiker och premiärminister.
- Oran M. Roberts, 82, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 17 juni – Edward Burne-Jones, 64, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
Tredje kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 11 juli – Omar D. Conger, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.
- 30 juli – Otto von Bismarck, 83, preussisk och tysk statsman.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 3 augusti – Charles Garnier, 72, fransk arkitekt.
- 9 augusti – Frank A. Briggs, 39, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1897-1898.
September[redigera | redigera wikitext]
- 10 september – Elisabeth av Österrike-Ungern, 60, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
- 20 september – Theodor Fontane, 78, tysk författare.
- 29 september – Louise av Hessen-Kassel, 81, drottning av Danmark sedan 1863, gift med Kristian IX.
Fjärde kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 20 oktober – Charles H. Sheldon, 58, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
- 16 oktober – Torsten Thure Renvall, 80, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1884.
- 24 oktober – Pierre Puvis de Chavannes, 73, fransk målare inom symbolismen.
- 31 oktober – Joseph R. West, 76, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.
November[redigera | redigera wikitext]
- 29 november – Hultkläppen, 64, svensk spelman.
December[redigera | redigera wikitext]
- 10 december – Emil Kléen, 30, svensk författare och journalist.
- 19 december – Sir Francis Napier, 79, brittisk politiker.
- 24 december – Charbel Makhlouf, 70, libanesiskt helgon.
- 28 december – Justin Smith Morrill, 88, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0
- ^ Linfield, Malcolm (1999). ”In Memory of Henry Lindfield – First Victim of the Motor Car”. Lin(d)field One Name Group. Arkiverad från originalet den 23 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100523195520/http://www.longweb.f9.co.uk/longshot/volume_7/in_memory_of_henry_lindfield_-_first_victim_of_the_motor_car.html. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”Henry Lindfield”. Grace’s Guide. http://www.gracesguide.co.uk/wiki/Henry_Lindfield. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Yukon.
- ^ ”The National Archives and Records Administration (NARA)”. http://www.archives.gov/research/recover/example-02.html.. "Letter to President William McKinley from Annie Oakley" läst 24 januari 2008.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1898.
