French
Deutsch1928 – Wikipedia
1928 (MCMXXVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari – Arbetsgivarna lockoutar 17 000 arbetare inom den svenska pappersmassaindustrin. Konflikten utvidgas senare med 13 000 arbetare vid pappersbruken [1].
- 10 januari – Lev Trotskij utvisas från Sovjetunionen.
- 13 januari – Konserthuset i Göteborg, en byggnad helt i trä från 1904, brinner ned.[2]
- 16 januari – Lockout utbryter vid gruvorna i mellan-Sverige [3].
- 18 januari – I ett riksdagstal lanserar Per Albin Hansson begreppet "Folkhemmet".
- 23 januari – Norge annekterar Bouvetön [4].
- 30 januari
- Josef Stalin förvisar Lev Trotskij och 30 andra inom partioppositionen till Alma-Ata [5].
- Pappersarbetarkonfliten i Sverige utvidgas till sågverken [3].
- Januari – En konflikt som leder till strejk utbryter inom den svenska gruvindustrin.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 8 februari – TV-bilder överförs från London till New York [6].
- 11 februari – De andra olympiska vinterspelen invigs i Sankt Moritz, Schweiz med 24 deltagande nationer, och 461 aktiva av vilka 27 är damer [5].
- 20 februari – Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas officiellt [3].
- 21 februari – Backenmötet i Umeå hålls. Det är upptakten till bildandet av Riksförbundet Landsbygdens folk.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 5 mars - Papperskonflikten i Sverige utvidgas till att omfatta 57 000 arbetare [3].
- 11 mars – Per-Erik Hedlund och Sven Utterström passarar arm i arm över mållinjen i det sjunde Vasaloppet [5].
- 13 mars – 450 personer dödas då Saint Francis-dammen utanför Los Angeles brister [7].
- 15 mars – Artur Lundkvist debuterar med diktsamlingen Glöd [1].
- 17 mars – Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Kungsholm, som kan ta 1 630 passagerare, sjösättas på varvet i Hamburg [2] inför tusentals åskådare [7].
- 23 mars – Det avslöjas att de svenska gruvarbetarna har fått ekonomiskt stöd från Sovjetunionens gruvarbetarfederation i sin konflikt. LO tar avstånd [1].
- 31 mars – Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund i nyklassicistisk stil, invigs.
April[redigera | redigera wikitext]
- 8 april
- Turkiets nationalförsamling avlägsnar alla hänvisningar till koranen ur den turkiska konstitutionen [5].
- En uppgörelse träffas i konflikten på pappers- och sågverksområdet i Sverige [1].
- 14 april – En ny svensk ärvdabalk antas av Sveriges riksdag [2], som avskaffar arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar. Allmänna arvsfonden instiftas [3].
- 15 april – Luftskeppet Italia lyfter från Milano med 16 personer [8].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 3 maj – Luftskeppet Italia flyger över Stockholm [8]
- 11 maj – I New York påbörjas de första regelbundna TV-sändningarna, en halvtimme om dagen [5] tre dagar i veckan [7].
- 19 maj – 195 personer omkommer vid en gruvolycka i Mather, Pennsylvania
- 24 maj – Luftskeppet Italia når luftrummet över Nordpolen [8] men störtar under återresan [6].
- 25 maj – Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om bindande kollektivavtal och arbetsdomstol, trots fackliga protester och socialdemokratiskt motstånd [1]. SAP röstar emot [2], och uppmanar tillsammans med LO till tre timmars strejk i protest mot den nya arbetslagstiftningen.
- 29 maj – En räddningsexpedition med två flygbåtar och en landmaskin för att undsätta luftskeppet Italia startas [8]
- 30 maj
- Tre medlemmar av räddningsexpeditionen som skall undsätta luftskeppet Italia har lämnat lägret på isen och begett sig mot Nordostlandet [8]
- Sveriges riksdag beslutar om 6- och 7-årig kommunal flickskola [5].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 7 juni – Abessiniens regent Ras Tafari låter sig krönas till kung Haile Selassie [7].
- 8 juni
- Chiang Kai-sheks nordliga fälttåg avslutas med att Peking erövras [5], och Chiang Kai-shek förklarar Kina återförenad [7].
- Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson väljs formellt till partiordförande för Socialdemokraterna under partikongressen [5]. I sitt hälsningstal framhåller han vikten av samarbete för att kunna "förverkliga drömmen om det goda folkhemmet" [2].
- 9 juni – Signaler från luftskeppet Italia fångas upp [8]
- 15 juni – Junker-flygplanet "Uppland" avgår med destination Spetsbergen för att undsätta luftskeppet Italia startas [8].
- 18 juni – Amelia Eartheart blir första kvinnan som flyger över Atlanten [7].
- 20 juni
- Kapten Einar Lundborg lyckas rädda general Umberto Nobile från luftskeppet Italia.
- Roald Amundsen ger sig av från Tromsø för att undsätta luftskeppet Italia, men försvinner [8] .
- 21 juni – Örebroutställningen 1928 – 1928 års industriutställning och lantbruksmöte öppnas på Västra Mark i Örebro.
- 22 juni – 17 personer omkommer då Jämtlandsexpressen-tåget krockar med ett hjälplok i Länninge, Sverige. [9]
- 27 juni – Oslos tunnelbana invigs.[10]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – En ny invandringslag träder i kraft i Sverige. Kontrollen av invandringen skärps för att skydda arbetsmarknaden, öka säkerheten och bevara "folkstammens renhet".
- 5 juli – Löjtnant Birger Schyberg räddar Umberto Nobile som på nytt försöker undsätta besättningen från luftskeppet Italia [8] .
- 11 juli – Sovjetiska isbrytaren Krassins spaningslygplan upptäcker Mariano och Zappi, som omkommit i olyckan luftskeppet Italia, och att Finn Malmgren omkommit [8]. Överlevande personal räddas [6].
- 28 juli – De nionde Olympiska sommarspelen inleds i Amsterdam, Nederländerna och för första gången får kvinnor delta i friidrotten [5].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 4 augusti – Bilmärket Desoto introduceras.
- 8 augusti – En uppgörelse träffas i den svenska gruvkonflikten, som har pågått sedan januari [1].
- 9 augusti – Pan-Pacific Women's Conference äger rum i Honolulu.
- 14 augusti – 500 personer omkommer då en kinesisk ångbåt förliser på Yangtzefloden [9].
- 15 augusti – Erik "Målarn" Lundkvist, Sverige sätter vid tävlingar på Stockholms stadion nytt världsrekord i spjutkastning med 71.01 meter och han blir därmed först i världen att kasta spjutet över 70 meter [5].
- 16 augusti – Allmän värnplikt införs i Sovjetunionen [6].
- 27 augusti – 15 stater undertecknar Kelloggpakten om att acceptera skiljedomar för att undvika öppna konflikter [6].
- 31 augusti
- Bertold Brecht och Kurt Wellis "Tolvskillingsoperan" har urpremiär i Berlin [5]. Kurt Weill har skrivit musiken [7].
- Turkiet inför latinsk skrift i stället för arabisk [6].
- Augusti – Jussi Björling provsjunger för att försöka komma in vid Stockholmsoperan. Operachefen John Forsell anmärker: "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt".
September[redigera | redigera wikitext]
- 1 september – Kungariket Albanien utropas, med Ahmet Zogu som kung.[11]
- 5 september – Av ren slump upptäcker brittiske bakteriologen Alexander Flemming penicillinets bakteriedödande förmåga [5].
- 6 september – Sovjetunionen ansluter sig till Kelloggpakten [6].
- 9 september – 23 personer dödas då en tävlingsbil på Monzabanan kör in bland publiken. Loppet fortsätter [7].
- 14 september – Spaniens kung Alfonso XIII kommer på statsbesök till Stockholm.[12]
- 15 september – Alexander Fleming upptäcker av en slump penicillinet då han råkar se att möglet på en stafylokockodling [7].
- 18 september – I regi av Walt Disney debuterar Musse Pigg på vita duken i "Steamboat Willie", första tecknade ljudfilmen [5].
- 20 september – Fascistiska stora rådet blir italienska statens högsta organ [3].
- 21 september – Vid andrakammarvalet i Sverige (svenskt andrakammarval) går högern fram och socialdemokraterna tillbaka efter högerns "skrämselkampanj" som kallas "Kosackvalet" [5]. Valdeltagandet är rekordstort [2]. Inför valet har Högerns Ungdomsförbund (SNU) kombinerat propaganda mot SAP med kommunisthets, Sveriges historia och traditionell svensk rysskräck. I en affischkampanj har man hävdat att en röst på SAP är en röst för "Moskva" och att SAP vill införa kommunistiskt skräckvälde med härjande kosacker.
- 26 september – Den svenska frisinnade-liberala koalitionsregeringen avgår [3].
- 28 september – USA erkänner Chiang Kai-sheks regering i Kina [3].
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 1 oktober – En ren högerregering ledd av Arvid Lindman ersätter Carl Gustaf Ekmans koalitionsregering i Sverige [5].
- 2 oktober – Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister och efterträds av högerns Arvid Lindman.
- 6 oktober
- Chiang Kai-shek blir Kinas president och Kina får en ny författning [5].
- Hjalmar Söderbergs roman Jesus Barabbas utkommer och vållar upprörd debatt [1].
- 19 oktober – China, Sveriges största biograf med 1 500 platser, invigs med Sverigepremiär av filmen Anna Karenina, där Greta Garbo spelar huvudrollen [2].
November[redigera | redigera wikitext]
- 6 november – Republikanen Herbert Hoover besegrar Demokraten Al Smith vid presidentvalet i USA.[13]
- 12 november – 100 personer omkommer då den brittiska ångbåten SS Vestris förliser utanför Virgnia, USA [9].
- 28 november – Kemal Atatürk inför det latinska alfabetet för att skriva turkiska i Turkiet.
- 18 november – Den första tecknade ljudfilmen, Walt Disneys Musse Pigg som Ångbåtskalle, har premiär. Filmen hade gått upp på biograferna redan i juli samma år, men då som stumfilm.
- 20 november – Svenska författarinnan Selma Lagerlöf uppvaktas på 70-årsdagen av Sveriges ecklesiastikminister Värner Rydén [14].
- 30 november – Den första arbetsfredskonferensen hålls i Stockholm, med ombud från SAF och LO [2].
December[redigera | redigera wikitext]
- December – Danska skolskeppet och femmastade barken "København" försvinner i slutet av månaden spårlöst på Sydatlanten med 60 män ombord [9].
- 5 december – Berlins läkarförening kräver lagstiftning om sterilisering av "fortplantningsovärdiga personer" [5].
- 10 december – Norskan Sigrid Undset får Nobelpriset i litteratur framför allt för "Kristin Larvansdatter" (1920-1922) och två romaner om "Olav Audunsson" (1925-1927) [2].
- 17 december – 10 000 svenskar tar emot 23-åriga Greta Garbo då hon anländer till Göteborg ombord på båten M/S Kungsholm [2] för att fira jul [15].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Den svenska Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap tillsätts.
- Den socialdemokratiska partikongressen uttalar sig mot minoritetsparlamentarism och C.G. Ekmans vågmästarpolitik.
- Den svenska Arbetsdomstolen (AD) bildas och arbetsmarknadens parter får del i den. AD är specialdomstol för arbetsmarknadskonflikter.
- Volvos första buss och lastbil rullar ut från fabriken.
- Axelvolds gård i Skåne importerar Sveriges första skördetröska.
- Sveriges första skördetröska tas i drift [16].
- Folke Bernadotte och Estelle Manville gifter sig i bykyrkan i Pleasantville, New York [17].
- Ingenjör Axel Svedlund i Örebro börjar tillverka gengasaggregat för bilar som kan eldas med träkol [18].
- SR flyttar till Kungsgatan 8 i Stockholm [19].
- Richard Hobson håller ett radiotal mot narkotika i USA [20].
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – Camara Laye, guineansk författare.
- 2 januari – Dan Rostenkowski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1995.
- 5 januari
- Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977.
- Walter Mondale, amerikansk politiker.
- 8 januari – Slade Gorton, amerikansk republikansk politiker.
- 14 januari
- Lauch Faircloth, amerikansk politiker.
- Lars Forssell, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien [1].
- 22 januari – Birch Bayh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1963–1981.
- 23 januari – Lennart Lundh, svensk skådespelare.
- 24 januari – Michel Serrault, fransk skådespelare.
- 25 januari – Eduard Sjevardnadze, sovjetisk och georgisk politiker.
- 26 januari – Roger Vadim, fransk regissör.
- 1 februari – Tom Lantos, ungersk-amerikansk politiker, kongressledamot 1981–2008.
- 5 februari – Tage Danielsson, svensk komiker, revyartist, författare, regissör och skådespelare [1].
- 10 februari – Gene Taylor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1989.
- 16 februari – Olle Teimert, svensk skådespelare.
- 18 februari – Eeva Kilpi, finländsk författare och poet.
- 20 februari
- Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
- Jean Kennedy Smith, amerikansk diplomat.
- 23 februari – Vasilij Lazarev, rysk kosmonaut.
- 26 februari
- Anatolij Filiptjenko, rysk kosmonaut.
- Fats Domino, amerikansk R&B-musiker
- 27 februari
- Alfred Hrdlicka, skulptör och grafisk konstnär.
- Ariel Sharon, israelisk politiker.
- 12 mars – Edward Albee, teaterförfattare.
- 14 mars – Frank Borman, amerikansk astronaut.
- 15 mars – Marcel Van, vietnamesisk redemptorist.
- 19 mars
- Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog.
- Patrick McGoohan, amerikansk skådespelare.
- 25 mars – Jim Lovell, amerikansk astronaut.
- 26 mars
- John H. Edwards, engelsk läkare och medicinsk genetiker.
- Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf.
- 29 mars
- Philip Locke, brittisk skådespelare.
- Vincent Gigante, amerikansk maffialedare.
- 2 april
- Joseph Louis Bernardin, amerikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
- Serge Gainsbourg, fransk sångare.
- 3 april
- Don Gibson, amerikansk countryartist.
- Kerstin Meyer, svensk operasångare.
- 4 april
- Maya Angelou, amerikansk författare.
- Jimmy Logan, skotsk-brittisk skådespelare.
- 5 april – Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiassistent och manusförfattare.
- 6 april – James Watson, amerikansk forskare, nobelpristagare i medicin.
- 7 april
- Per Appelberg, svensk skådespelare.
- James Garner, amerikansk skådespelare.
- 9 april – Tom Lehrer, amerikansk matematiker och satirisk sångskrivare.
- 14 april – Egil Monn-Iversen, norsk kompositör och filmproducent.
- 16 april – Nils Elvander, svensk professor i nationalekonomi och statsvetenskap.
- 17 april
- Nguyen Van Thuan, vietnamesisk kardinal.
- Sture Hovstadius, svensk skådespelare.
- 18 april
- Raffaello Gambino, italiensk vattenpolospelare.
- Ferenc Göndör, ungersk författare, ingenjör och folkbildare.
- 19 april
- Alexis Korner, brittisk bluesmusiker.
- Tuanku Azlan Muhibuddin Shah, sultan av Perak.
- 23 april – Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat.
- 28 april – Yves Klein, fransk konstnär.
- 29 april – Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
- 4 maj
- Maynard Ferguson, kanadensisk jazztrumpetare och flygelhornist.
- Lars Gullin, svensk jazzmusiker.
- Hosni Mubarak, egyptisk president.
- Betsy Rawls, amerikansk golfspelare.
- Joseph Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1965–1971.
- 8 maj – Hans Sackemark, svensk skådespelare och producent.
- 9 maj
- Colin Chapman, Lotus grundare.
- Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
- 12 maj – Burt Bacharach, amerikansk kompositör av framförallt populärmusik och filmmusik.
- 13 maj – Enrique Bolaños, president i Nicaragua.
- 17 maj – Idi Amin, ugandisk diktator 1971–1979.
- 23 maj – Rosemary Clooney, amerikansk skådespelare och sångare.
- 25 maj – Frigyes Hidas, ungersk kompositör.
- 26 maj – Jack Kevorkian, amerikansk läkare, anhängare av dödshjälp.
- 30 maj – Agnes Varda, fransk regissör.
- 31 maj
- Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog.
- Siv Larsson, svensk sångare och skådespelare.
- 1 juni – Georgi Dobrovolsky, rysk kosmonaut.
- 2 juni – Stig Claesson, svensk författare [1].
- 3 juni – Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen.
- 4 juni – Ruth Westheimer, amerikansk sexrådgivare, känd som Dr. Ruth.
- 6 juni – R.D. Wingfield, brittisk författare, Ett fall för Frost
- 8 juni – Edward J. Perkins, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1992–1993.
- 9 juni – Bertil Werkström, svensk ärkebiskop 1983–1993.
- 10 juni – Bengt Bedrup, svensk journalist och TV-personlighet.
- 11 juni
- Verner Edberg, svensk skådespelare.
- Fabiola av Belgien, drottning av Belgien.
- 14 juni – Che Guevara, argentinsk revolutionär och läkare.
- 16 juni
- Speedy Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1973.
- Sten Mattsson, svensk skådespelare.
- 20 juni – Jean-Marie Le Pen, fransk nationalistpolitiker.
- 24 juni – Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
- 25 juni – Peyo, belgisk serietecknare.
- 28 juni
- John Stewart Bell, irländsk fysiker.
- Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.
- 1 juli – Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare.
- 4 juli
- Kerstin Isedal, svensk skådespelare.
- Alfredo di Stefano, argentinsk fotbollsspelare.
- 13 juli – Sven Davidson, svensk tennisspelare.
- 14 juli – Nancy Olson, amerikansk skådespelare.
- 17 juli – Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär.
- 18 juli – Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker.
- 20 juli – Pavel Kohout, tjeckisk-österrikisk författare.
- 22 juli
- Robert Bergland, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1977–1981.
- Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör.
- 26 juli – Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
- 3 augusti – Henning Moritzen, dansk skådespelare och regissör.
- 6 augusti – Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
- 19 augusti – Lars Lönndahl, svensk sångare och skådespelare.
- 21 augusti – Art Farmer, amerikansk jazztrumpetare och flygelhornist.
- 22 augusti – Karlheinz Stockhausen, tysk kompositör.
- 27 augusti – Gatsha Buthelezi, sydafrikansk politiker.
- 31 augusti
- James Coburn, amerikansk skådespelare.
- Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974–2003, kardinal från 1976.
- 9 september – Sol LeWitt, amerikansk konstnär.
- 11 september – Reubin Askew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1971–1979.
- 14 september – Dick Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979.
- 15 september – Cannonball Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
- 17 september – Roddy McDowall, brittiskfödd amerikansk skådespelare.
- 19 september
- Kåre Santesson, svensk skådespelare, producent och regissör.
- Adam West, amerikansk skådespelare.
- 22 september
- Halvar Björk, svensk skådespelare.
- Richard Stone, amerikansk politiker och diplomat.
- 26 september – Robert D. Ray, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1969–1983.
- 29 september – Gerhard Stoltenberg, tysk politiker.
- 30 september – Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
- 3 oktober – Kåre Willoch, norsk statsminister 1981–1986.
- 6 oktober – Olle Granberg, svensk skådespelare och programledare i radio.
- 17 oktober – Ali Kafi, före detta president i Algeriet.
- 21 oktober – Whitey Ford, amerikansk basebollspelare.
- 26 oktober – Albert Brewer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1968–1971.
- 31 oktober – Roy Romer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1987–1999.
- 3 november – Osamu Tezuka, japansk animatör.
- 10 november
- Ennio Morricone, italiensk kompositör, främst av filmmusik, och orkesterledare.
- Beppe Wolgers, svensk författare, poet, översättare, underhållare [1].
- 11 november
- Carlos Fuentes, mexikansk författare.
- Edward Zorinsky, amerikansk politiker, senator 1976–1987.
- 17 november – Arman (Armand Pierre Fernandez), fransk målare och skulptör.
- 23 november – Torsten Hansson, svensk arkitekt och politiker.
- 27 november – Alekos Alexandrakis, grekisk skådespelare
- 30 november – Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister 1976–1978 och partiledare 1986–1987.
- 5 december – Doreen Denning, svensk skådespelare och dubbningsregissör.
- 6 december – Gunnar Hellström, svensk skådespelare och regissör.
- 8 december – Cleo Jensen, dansk sångare och skådespelare.
- 9 december
- Gerard Batliner, liechteinsteinsk politiker, regeringschef 1962–1970.
- Dick Van Patten, amerikansk skådespelare.
- 10 december – Dan Blocker, amerikansk skådespelare.
- 12 december
- Helen Frankenthaler, amerikansk målare.
- Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
- 15 december – Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
- 16 december – Philip K. Dick, amerikansk science fiction-författare.
- 18 december – György Vízvári, ungersk vattenpolospelare.
- 23 december – Roger Jepsen, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1985.
- 25 december – Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
- 27 december – Ove Tjernberg, svensk skådespelare.
- 28 december – Öyvind Fahlström, svensk konstnär.
- 31 december
- Sture Allén, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien 1980.
- Gunnar Kieri, svensk författare.
- Belaid Abdessalam, före detta regeringschef i Algeriet.
- Fumihiko Maki, japansk arkitekt.
- Anahita Ratebzad, kvinnlig afghansk politiker, satt med i Politbyrån under kommunisttiden.
- Robert Sheckley, engelskspråkig sci-fi-författare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari – Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 11 januari – Valborg Aulin, svensk pianist och tonsättare.
- 29 januari – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk i första världskriget.
- 4 februari – Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, nobelpristagare i fysik 1902.
- 15 februari – Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
- 15 mars – Alice Bonthron, svensk handikappedagog.
- 1 april – Nils Aréhn, svensk skådespelare.
- 18 maj – Bill Haywood, amerikansk socialist och fackföreningsman.
- 20 maj – Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker.
- 2 juni – Otto Nordenskjöld, svensk polarforskare.
- 6 juni – John D. Works, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.
- 14 juni – Emmeline Pankhurst, brittisk suffragett.
- 15 juni – Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
- 16 juni – Harry A. Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
- 17 juni – Edwin Meredith, amerikansk publicist och politiker, USA:s jordbruksminister 1920–1921.
- 18 juni – Roald Amundsen, norsk polarforskare (räddningsförsök vid Arktis) [6].
- 24 juni – Frank R. Gooding, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1928.
- 27 juni – Robert B. Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
- 6 juli – Charles N. Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
- 7 juli – Martin White, brittisk liberal politiker, parlamentsledamot 1895–1897.
- 9 juli – George Earle Chamberlain, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.
- 30 juli – John Christopher Cutler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Utah 1905–1909.
- 8 augusti – Stjepan Radić, kroatisk politiker.
- 10 augusti – Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
- 12 augusti – Leoš Janáček, tjeckisk tonsättare.
- 24 september – Carl Wilhelmson, svensk konstnär.
- 22 oktober – Charles A. Towne, amerikansk politiker.
- 23 oktober – Alphonse Aulard, fransk historiker.
- 30 oktober – Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915–1920.
- 8 november – Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
- 10 november – Anita Berber, tysk nakendansös.
- 14 december – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
- 20 december – Eglantyne Jebb, brittisk filantrop och grundare av Rädda Barnen.
- 21 december – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk.
- 26 december – Carl Olsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- Anders Christian Andersen, dansk författare.
Nobelpris [21][redigera | redigera wikitext]
- Fysik – Owen Willans Richardson, Storbritannien
- Kemi – Adolf Windaus, Tyskland
- Medicin – Charles Nicolle, Frankrike
- Litteratur – Sigrid Undset, Norge
- Fred - Inget pris utdelades
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige – 1928, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Sverige 1900-talet – 1928, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1928 (Sverige), 1999
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] 20:e århundrades När Var Hur – 1928, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1928 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1928, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 78 - Kollapsad Nordpolsexpedition
- ^ [a b c d] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”Svenska Spårvägssällskapet”. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/system.php?id=46. Läst 3 april 2011.
- ^ ”Svenska Dagbladets årsbok”. 5 april 1928. https://runeberg.org/svda/1928/0364.html. Läst 6 juni 2011.
- ^ ”Svenska Dagbladets årsbok”. 5 april 1928. https://runeberg.org/svda/1928/0038.html. Läst 6 juni 2011.
- ^ ”Svenska Dagbladets årsbok”. 5 april 1928. https://runeberg.org/svda/1928/0369.html. Läst 6 juni 2011.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 78 - Selma Lagerlöfs festföreställning
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 75 - Gudomliga Garbo på besök
- ^ Sverige 1900-talet – Bonden som försvann, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 74 - Folke Bernadottes amerikanska brud
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 116 - "Eftertanken" på bilarna
- ^ Sverige 1900-talet – Kampen om monopolet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Narkotika (läst 7 april 2011)”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1928.
