1930 års trafikkommitté – Wikipedia

1930 års trafikkommitté tillsattes den 6 mars 1930 av Stockholms stads stadskollegium på initiativ av borgarrådet Yngve Larsson med uppgift att lösa huvudstadens stora lokaltrafikproblem genom att samla berörda förvaltningschefer och experter runt uppgiften. Till resultatet av kommitténs arbete räknas framförallt Södertunneln (invigd 1933) och Slussen (1935).

Gatu- och trafikborgarrådet Yngve Larsson blev själv kommitténs ordförande, och stärkte därigenom genom sitt grepp om Stockholms stadsbyggande. Ledamöter var även borgarråden Gottfrid Björklund (vice ordförande) och Harry Sandberg samt fyra fullmäktigeledamöter. För kommittén och den påföljande Slussbyggnadskommittén arbetade bland andra byråingenjören vid stadsplanekontoret Gösta Lundborg, arkitekterna Tage William-Olsson och Holger Blom, och konstruktören Lennart Rönnmark.

Slussbyggnadskommittén[redigera | redigera wikitext]

Till resultatet av kommitténs arbete räknas genomdrivandet av beslutet 30 mars 1931 att bygga det nya trafiksystemet Slussen (invigt 1935) och Södertunneln.^[1] För genomförandet av Slussen tillsattes Slussbyggnadskommittén, även den med Larsson som ordförande. Övriga ledamöter var Björklund, slussbyggets chef kaptenen Carl Thulin, gatudirektören Nils Knut Sundblad, hamndirektören Salomon Vinberg och fastighetsdirektören Axel Dahlberg.^[2]

Kommittén avbildades av konstnären John Hedberg i en målning som idag återfinns på Stockholms stadsmuseum.^[3]

Betänkanden[redigera | redigera wikitext]

1930 års trafikkommitté (1931). Tunnel för södra förortsbanorna Skanstull - Slussen, reglering av Slussområdet : betänkande med förslag avgivet av 1930 års trafikkommitté den 5 februari 1931. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Stockholm. Libris 9611566
1930 års trafikkommitté (1934). Lokaltrafikens ordnande i Stockholm : Betänkande med förslag avgivet den 22 mars 1934. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Stockholm. Libris 1349775

Se även[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanedelegerade 1940

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Larsson 1977, sid 486 f.
^ Larsson 1977, s 489
^ Inventarienummer SSM 21897, avbildad i Larsson 1977, sid 489

Källor[redigera | redigera wikitext]

Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 153 ff. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5
Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 474 ff. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
Sidenbladh, Göran (1981). Planering för Stockholm 1923–1958. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 22:V:3. Stockholm: Liber. sid. 184 ff. ISBN 91-38-05335-7 Libris 7259972 (PDF 1 PDF 2)
Teknisk Tidskrift:

[1] Larsson 1977, sid 486 f.

[2] Larsson 1977, s 489

[3] Inventarienummer SSM 21897, avbildad i Larsson 1977, sid 489

[1]

[2]

[3]