French
Deutsch1967 – Wikipedia
1967 (MCMLXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- EFTA avvecklar sina sista industritullar [1].
- En ny svensk affärstidslag träder i kraft och ger affärerna rätt att ha kvällsöppet [2]. Intensitv debatt föregår [3].
- 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
- Stockholms Spårvägar byter namn till Storstockholms Lokaltrafik.
- Landstingen övertar ansvaret för de svenska mentalsjukhusen från staten.[4]
- 9 januari – Två polismän och en väktare skjuts ihjäl när de överraskar tre män under ett inbrott i Handen söder om Stockholm [5].
- 23 januari – Jan Halldoffs film Livet är stenkul, om popålderns livsmönster, har premiär [6].
- 25 januari – Ubåten HMS Sjöormen, den första ubåten av Sjöormenklassen, som kan vistas i undervattensläge i flera veckor, sjösätts hos Kockums i Malmö [6].
- 27 januari – Sovjetunionen, USA och Storbritannien sluter avtal om världsrymdens fredliga utnyttjande [1].
- 30 januari – Kryddgårdsskolan i Enköping eldhärjas, fyra personer omkommer, varav två elever.[7]
- 31 januari – Med sin doktorsavhandling om Skåpojkarnas hemmiljö lanserar Gustav Jonsson begreppet "Det sociala arvet" [6].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 3 februari – Ronald Ryan hängs i delstaten Victoria i Australien för mordet på en fängelsevakt under en flykt i december 1965. Han blir den siste att avrättas i Australien (den sista dödsdomen omvandlas 1985).
- 6 februari – USA sprider avlövningsmedel över Nordvietnams skogar [8].
- 7 februari – Statsägda Uddevallavarvet drabbas av drastiska nedskärningar. 900 arbetare måste lämna varvet då den internationella konkurrensen hårdnat. Största hotet är Japan [3].
- 8 februari – Den första provflygningen av prototypen Saab 37 Viggen genomförs [9] av Erik Dahlström.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 5 mars – Den nybildade Cullbergbaletten har premiär på Stockholms Stadsteater med fem nyskrivna verk med musik av bland andra Karl-Birger Blomdahl. Koreografen Birgit Cullberg bildar ensemblen efter några år i New York [3].
- 12 mars – Josef Stalins dotter Svetlana hoppar av i Schweiz och beviljas inresetillstånd i USA [5].
- 15 mars – Brasiliens förenta stater blir förbundsrepubliken Brasilien [10]
- 18 mars – Liberianska tankern "Torrey Canyon" går på grund i hårt väder vid Englands sydvästkust. Fartyget bryts i tre delar på några dagar, och 120 000 ton råolja läcker ut [8].
- 28 mars – Liberianska tankern "Torrey Canyon" bombas med napalm och enheter ur brittiska armén och flottan samt tusentals frivilliga deltar i saneringsarbetet. Över 30 000 sjöfåglar dödas.[8]
- Mars – Årekompromissen i den svenska grundlagsberedningen sluts. Samtliga svenska riksdagsledamöter binder sig för enkammarriksdag med 350 ledamöter (varav 40 utjämningsmandat). Man skall också införa fyraprocentsspärr och gemensam valdag för riksdag, kommun och landsting.
April[redigera | redigera wikitext]
- April – Göteborg, Sverige får ett modernt stadsbibliotek [11].
- 5 april – En konvention löser den svensk-norska konflikten om Grisbådarna.
- 11 april – Stora oljemängder från liberianska tankerfartyget Torrey Canyon driver mot Bretagnes kust och förstör hundratals ostronbankar och omöjliggör fisket [8]
- 16 april – Trettonåriga Alvar Larsson försvinner spårlös på Sirkön i Småland. Femton år senare så hittas hans kranium på Klasön. Vad som hänt honom förblir ett mysterium.
- 20 april – En Globe Air-Bristol Britannia-turboprop havererar utanför Nicosia, Cypern och 126 personer dödas.[12][13]
- 21 april
- En militärjunta under ledning av Georgios Papadopoulos tar makten i Grekland genom en statskupp [2].
- Hans Alsér och Kjell Johansson från Sverige vinner för första gången herrdubbeln i Världsmästerskapen i bordtennis 1967; i finalen förlorar Stanislav Gomozkov och Anatolij Amelin från Sovjetunionen.[3].
- 23 april
- Över 2000 personer deltar i en protestmarsch i Stockholm mot militärkuppen i Grekland två dagar tidigare.
- Danspalatset Nalen i Stockholm, som varit nöjespalats sedan tidigt 1900-tal stängs, läggs ner [3], och blir frikyrka [6].
- 24 april–10 maj – Russelltribunalen mot USA:s krigföring i Indokina hålls i Stockholm, och samlar internationella kulturpersoner [6].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 1 maj – Elvis Presley och Priscilla Beaulieu gifter sig i Las Vegas [5].
- 10 maj
- Russeltribunalen i Stockholm slår fast att USA bryter mot internationell rätt med sin krigföring i Indokina [2].
- Sveriges riksdag beslutar att inrätta ett trafiksäkerhetsverk [6].
- 12 maj
- Kaknästornet i Stockholm, varifrån TV-sändningar skall ske, invigs och är Nordens högsta byggnad [6] med sina 155 meter.
- I Sverige bildas Statens naturvårdsverk, som ansvarar för natur-, vatten- och luftvård, genom sammanslagning av Statens naturvårdsnämnd och Statens vatteninspektion. Dess första uppgift är att ta fram underlag till ny lagstiftning mot föroreningar av luft och vatten [3].
- Pia Degermark från Sverige utses till bästa kvinnliga skådespelare (Prix d'interprétation féminine) vid filmfestivalen i Cannes för sin roll i Bo Widerbergs film "Elvira Madigan" [5].
- 15 maj – Sveriges kommunistiska parti (SKP) beslutar på sin kongress att byta namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) [2]).
- 22 maj – Varuhuset L'Innovation i Bryssel förstörs i en brand, 322 människor omkommer [5].
- 30 maj – Biafra förklarar sig självständigt från Nigeria [5].
- Maj – Den svenska regeringen lägger proposition om avskaffande av hyresregleringen. Mitten är dock mot och regeringen drar så småningom tillbaka propositionen.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 5 juni
- Sexdagarskriget inleds när Israel anfaller Egypten och bland annat lyckas erövra Västbanken och Sinaihalvön [2]. Israels armé under Moshe Dayan erövrar stora landområden [5].
- Egypten blockerar Suezkanalen med sänkta fartyg [1].
- 10 juni – Sexdagarskriget är över [1].
- 11 juni – Tångfabrikören och riksdagsledamoten Sven Wedén väljs till ledare för Folkpartiet efter Bertil Ohlin [2].
- 12 juni – USA:s högsta domstol fastslår i fallet Loving mot Virginia att delstatslagar som hindrar blandäktenskap mellan raser strider mot USA:s konstitution.[14]
- 25 juni
- Amerikanska världsmästaren i tungviktsboxning Muhammad Ali är kritisk till USA:s krigföring i Indokina och när han vägrar göra militärtjänst döms han till fem års fängelse. Han mister världsmästartiteln [2].
- Ett nytt svenskt parti på yttersta vänsterkanten, Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML), bildas [6].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli – Statens Naturvårdsverk bildas genom sammanslagning av Statens vatteninspektion och Statens natur- och luftvårdsnämnd.
- 3 juli – Bror Rexed blir ny generaldirektör för Medicinalstyrelsen och uppmanar personalen bestående av 200 anställda att dua honom; [3] "Du" och förnamn blir tilltal på hela verket [6].
- 13 juli – Svåra raskravaller rasar i flera städer i USA, bland annat dödas 26 människor i Newark [2].
- 28 juli – Sveriges regering inlämnar en ny framställan om medlemskapsförhandlingar i EEC [15]. Då Frankrike åter lägger in sitt veto mot Storbritannien strandar Sveriges förhandlingar.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- Augusti – Nigeria går till angrepp mot utbrytarstaten Biafra [5].
- 9 augusti – Klubb Filips, den första psykedeliska musikklubben i Skandinavien, öppnar på Regeringsgatan i Stockholm.
- 16 augusti – Det svenska flygplanet Flygande tunnan tas ur bruk.
- 31 augusti – Bröderna Fåglum vinner tempoloppet för Sverige vid världsmästerskapen i landsvägscykling i Nederländerna [2].
September[redigera | redigera wikitext]
- 3 september – Klockan 05:00 går Sverige över till högertrafik efter flera års förberedelser och trafiksäkerhetspropaganda. Förberedelserna tog fyra år, och kostade omkring 600 miljoner SEK [2]. Inför detta levereras den första svensktillverkade ledbussen [6]. Trafikomläggningen övervakas av 8 000 poliser och värnpliktiga, och under övergångsnatten arbetar 20 000 personer med att anpassa 350 000 vägtrafikmärken för högertrafiken [3].
- 6 september – Sveriges ecklesiastikminister Ragnar Edenman (s) avgår och ersätts av Olof Palme (s).
- 11 september
- Sveriges första narkotikahundar är klara att börja nosa [6].
- Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken - gul har premiär och anses rasera flera tabugränser [6].
- Den svenska Provierörelsen upplöses.
- 17 september – Kravaller vid fotbollsmatch i Turkiet. 44 dödade och 400 skadade [16].
- 20 september
- Västra delen av Nigeria bryter sig loss och bildar självständiga Republiken Benin [2].
- Lyxångaren Queen Elizabeth 2 sjösätts.
- 21 september – En orkan över Haiti, Mexiko och Texas, USA vållar skador för 5 miljarder SEK [8]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 5 oktober – Omar Ali Saifuddin III abdikerar och hans son Hassanal Bolkiah blir ny sultan av Brunei.
- 8 oktober – Den marxistiske revolutionären och gerillaledaren Ernesto "Che" Guevara blir, 39 år gammal, ihjälskjuten under eldstrid mellan partisaner och regeringstrupper i Bolivia [2] i La Higuera efter en jakt ledd av Félix Rodríguez från CIA.
- 17 oktober – Södra och mellersta Sverige drabbas av en orkan som fäller skog och river ner byggnadsställningar [6]. Under orkanen uppmäts också den högsta vindmedelhastigheten någonsin i Sverige, 40 m/s på Ölands södra grund [17].
- 18 oktober – Disneyfilmen Djungelboken har världspremiär.
- 21 oktober – De största svenska demonstrationerna mot USA:s krigföring i Vietnam samlar 12 000 deltagare på ett 30-tal platser i Sverige [6].
November[redigera | redigera wikitext]
- November – I Italien sätter våldsamma skyfall 2/3 av Florens under vatten, och flera konstskatter och kulturhistoriskt värdefulla hus förstörs. Även Venedig och Podalen drabbas svårt [8].
- 9 november – Den första testflygningen av en Saturn V-raket genomförs.
- 14 november – Försäljning av fisk från ett 40-tal svenska sjöar stoppas, efter att höga halter av kvicksilver har uppmäts i fångad fisk [3].
- 15 november – Bror Rexed blir generaldirektör för nya Socialstyrelsen, som inkorporerats med gamla Medicinalstyrelsen [2].
- 27 november – Volvo presenterar kombiversionen av 144.
December[redigera | redigera wikitext]
- 3 december – Världens första hjärttransplantation genomförs på ett sjukhus i Kapstaden i Sydafrika, och leds av professor Christiaan Barnard [2].
- 7 december – Sveriges riksdag stoppar efter lång debatt Vindelälven från att byggas ut [6].
- 14 december – Kung Konstantin II av Grekland går i exil efter misslyckad motkupp [1].
- 20 december
- Efter ett Vietnammöte i Folkets hus i Stockholm drabbar tusentalet demonstranter samman med 150 poliser [6].
- Bråk uppstår i Stockholm och Göteborg när svensk polis försöker hindra FNL-anhängare som demonstrerar mot USA:s krigföring i Indokina. Svenske författaren Jan Myrdal finns bland de 40 gripna [3].
- 30 december – Det första spadtaget för Ölandsbron tas av kommunikationsminister Svante Lundkvist.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- USA skickar tre militära transportflygplan med besättning till Kongo-Léopoldville för att stödja centralregeringen under en revolt [18].
- Sverige slutar, efter dödsfall och ökat missbruk, ge missbrukare fri narkotika på försök sedan RÅ stoppat detta.[19].
- Sverige beslutar att bryta COCOM och inte i hemlighet följa deras exportlistor.
- Sveriges riksdag antar ett jordbrukspolitiskt beslut om accelererad rationalisering och krympt jordbruksproduktion [20].
- Ett jordbruksbeslut i den svenska riksdagen resulterar i en liberalisering av prisregleringen och marklagstiftningen.
- Den svenska Medicinalstyrelsen föreslår en snabbt utbyggd missbrukarbehandling för att möta det ökande narkotikamissbruket.
- De förenade FNL-grupperna (DFFG) bildas i Sverige. Det är en paraplyorganisation, som skall samordna de svenska demonstrationerna mot Vietnamkriget.
- Utlänningsutredningen avger sitt slutbetänkande, vilket är början till den svenska invandringspolitiken. Kraven angående arbetskraftsinvandringen skärps ytterligare.
- Högskolan i Karlstad bildas som filial till Göteborgs universitet.
- Den statliga Sveriges investeringsbank bildas i syfte att underlätta en strukturomvandling inom det svenska näringslivet.
- Det första containerfartyget lossar sin last i Stockholms hamn.
- I Sverige avskaffar Riksidrottsförbundet kravet på att idrott skall bedrivas amatörmässigt, varmed proffsidrott i Riksidrottsförbundets regi godkänns i Sverige.
- Företaget Boeing startar produktionen av flygplanet Boeing 737.
- I Sverige höjer tipstjänst maxvinsten per rad från 350 000 till en halv miljon [6].
- En tio kilos silverskatt från 1100-talet plöjs upp på Gotland [6].
- Sveriges första vin- och spritmuseum invigs i Stockholm [6].
- Sverige förbjuder försäljning av kvicksilverförgiftad fisk från ett 40-tal sjöar [6].
- Nytt köpcentrum invigs i Munkfors [21].
- Året var 1967, Sveriges Television[1]
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 5 januari
- Ferdinando Gandolfi, italiensk vattenpolospelare.
- Alexandre Najjar, libanesisk författare.
- 7 januari
- Nick Clegg, brittisk politiker.
- Jacob Ericksson, svensk skådespelare.
- 8 januari – Tom Watson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2001.
- 10 januari – Magnus Krepper, svensk skådespelare, dansare och sångare.
- 14 januari – Emily Watson, brittisk skådespelare.
- 20 januari
- Alexander Ahndoril, svensk författare och dramatiker.
- Katarina Andersson, svensk skådespelare och operasångare (sopran).
- Mika Niikko, finländsk politiker.
- 21 januari – Ulf Dahlén, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- 22 januari – Åsa Johannisson, svensk skådespelare, koreograf, regiassistent och sångare.
- 24 januari – John Myung, amerikansk musiker, basist i Dream Theater.
- 25 januari – Karin Ingebäck, svensk operasångerska.
- 30 januari – Tino Vegar, kroatisk vattenpolospelare.
- 31 januari – Chad Channing, amerikansk musiker, Nirvanas första trummis.
- 2 februari – Artūrs Irbe, lettisk ishockeymålvakt.
- 4 februari – Felix Herngren, svensk skådespelare och regissör.
- 8 februari – Eric Donell, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
- 11 februari – Karl Dyall, svensk dansare, koreograf, sångare och skådespelare.
- 14 februari – Calle Johansson, svensk ishockeyspelare.
- 19 februari
- Benicio del Toro, puertoricansk skådespelare.
- Niclas Kindvall, svensk fotbollsspelare.
- 20 februari
- Kurt Cobain, amerikansk musiker, sångare i Nirvana.
- Laura Dern, amerikansk skådespelare.
- Lili Taylor, amerikansk skådespelare.
- 23 februari – Alan Gilbert, amerikansk dirigent.
- 25 februari – Ed Balls, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2005.
- 1 mars – Niclas Abrahamsson, svensk regissör, skådespelare och vissångare.
- 2 mars – Kjell Wilhelmsen, svensk skådespelare.
- 13 mars – Andres Escobar, colombiansk fotbollsspelare, back.
- 15 mars – Thomas Öberg, svensk musiker, sångare i bob hund, Bergman rock, Sci-Fi SKANE samt 27#11.
- 16 mars – Lauren Graham, amerikansk skådespelare.
- 17 mars – Billy Corgan, amerikansk musiker och sångare.
- 20 mars
- Conny Nimmersjö, svensk musiker, gitarrist i bob hund och Bergman rock.
- Ruddy Rodriguez, venezuelansk skådespelare.
- 24 mars – Katia Polletin, österrikisk skådespelare.
- 25 mars
- Sophie Tolstoy, svensk skådespelare och teaterregissör.
- Matthew Barney, brittisk skådespelare och filmregissör.
- 30 mars – Jens Kruuse, svensk författare.
- 31 mars – Daniel Fridell, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 3 april – Malena Engström, svensk skådespelare.
- 6 april – Jonathan Firth, brittisk skådespelare.
- 7 april – Jon Cruddas, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2001.
- 14 april – Anna Dunér, svensk författare och skribent.
- 16 april – Maria Bello, amerikansk skådespelare.
- 17 april – Henry Ian Cusick, brittisk skådespelare.
- 20 april – Mike Portnoy, amerikansk musiker, trummis.
- 22 april – Sheryl Lee, amerikansk skådespelare.
- 23 april – Melina Kanakaredes, amerikansk skådespelare.
- 26 april – Mike Masters, amerikansk fotbollsspelare.
- 27 april – Willem-Alexander, kung av Nederländerna 2013–.
- 30 april – Philip Kirkorov, rysk sångare, skådespelare, musikalartist och tv-personlighet.
- 1 maj – Tim McGraw, amerikansk countryartist.
- 4 maj – Rolf Carlsson, svensk artist, låtskrivare och författare.
- 5 maj – Camilla Lundén, svensk skådespelare.
- 7 maj
- Martin Bryant, australisk massmördare som dödade 35 människor vid Port Arthurmassakern i Tasmanien 28 april 1996.
- Vincent Radermecker, belgisk racerförare.
- 13 maj – Chuck Schuldiner, amerikansk gitarrist och sångare, grundare av bandet Death.
- 15 maj – Madhuri Dixit, indisk skådespelare.
- 17 maj – Cameron Bancroft, kanadensisk skådespelare.
- 18 maj – Heinz-Harald Frentzen, tysk racerförare.
- 19 maj – Alexia, sångerska.
- 20 maj – Graham Brady, brittisk politiker, parlamentsledamot (Conservative Party).
- 22 maj – Brooke Smith, amerikansk skådespelare.
- 26 maj – Kristen Pfaff, amerikansk basist.
- 27 maj
- Paul Gascoigne, engelsk fotbollsspelare och -tränare.
- Maria Shukshina, rysk skådespelare.
- 29 maj
- Noel Gallagher, brittisk musiker, låtskrivare och gitarrist i Oasis.
- Andres Lokko, svensk musikjournalist, krönikör och manusförfattare.
- Peter Simson, svensk sångare och underhållare.
- 31 maj – Sandrine Bonnaire, fransk skådespelare.
- 2 juni – Mattias Knave, svensk skådespelare.
- 6 juni – Paul Giamatti, amerikansk skådespelare.
- 10 juni – Peder Ernerot, svensk sångtextförfattare, kompositör, manusförfattare och musiker.
- 14 juni – Patrick J. Kennedy, amerikansk demokratisk politiker.
- 15 juni – Eric Stefani, amerikansk musiker och animatör.
- 20 juni – Nicole Kidman, australisk-amerikansk skådespelare.
- 24 juni
- Jonas Inde, svensk skådespelare och manusförfattare.
- Richard Z. Kruspe-Bernstein, tysk musiker, gitarrist och grundare av bandet Rammstein.
- 27 juni – Inga Babakova, ukrainsk höjdhoppare.
- 28 juni – Gil Bellows, kanadensisk skådespelare.
- 29 juni – Melora Hardin, amerikansk skådespelare.
- 1 juli – Pamela Anderson, amerikansk skådespelare.
- 8 juli – Magnus Erlingmark, svensk fotbollsspelare.
- 12 juli – John Petrucci, amerikansk musiker, gitarrist i Dream Theater.
- 16 juli
- Will Ferrell, amerikansk skådespelare.
- Mikko Kinnunen, finländsk politiker.
- 17 juli – Regina Lund, svensk skådespelare och sångerska.
- 18 juli
- Molly Culver, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- Vin Diesel, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.
- 19 juli – Yaël Abecassis, israelisk skådespelare.
- 20 juli
- Reed Diamond, amerikansk skådespelare.
- Agneta Sjödin, svensk programledare i TV.
- 23 juli
- Philip Seymour Hoffman, amerikansk skådespelare.
- Titiyo, svensk sångerska.
- 25 juli – Matt LeBlanc, amerikansk skådespelare.
- 26 juli
- Camilla Lagerqvist, svensk författare
- Jason Statham, brittisk skådespelare
- 31 juli – Nina Bouraoui, fransk författare.
- 4 augusti – Simon Norrthon, svensk skådespelare.
- 13 augusti – Amélie Nothomb, belgisk författare.
- 16 augusti
- Ulrika Jonsson, brittisk TV-programledare, skådespelare och författare.
- CajsaStina Åkerström, svensk sångerska.
- 18 augusti – Dan Peters, amerikansk trummis.
- 19 augusti – Mika Kari, finländsk socialdemokratisk politiker.
- 21 augusti
- Carrie-Anne Moss, kanadensisk skådespelare.
- Serj Tankian, armenisk/amerikansk sångare.
- 22 augusti
- Layne Staley, amerikansk sångare i Alice in Chains.
- Adewale Akinnuoye-Agbaje, brittisk skådespelare, av nigerianska föräldrar.
- 24 augusti
- Jan Eriksson, svensk fotbollsspelare.
- Claes Åkeson, svensk TV-programledare.
- 25 augusti – Tom Hollander, brittisk skådespelare.
- 26 augusti – Oleg Taktarov, rysk skådespelare.
- 29 augusti
- Neil Gorsuch, amerikansk jurist, rättsfilosof och domare.
- Jiří Růžek, tjeckisk fotograf.
- 30 augusti
- Catrin Nilsmark, svensk professionell golfspelare.
- Leslie Jones, amerikansk komiker och skådespelare.
- 9 september – Akshay Kumar, indisk skådespelare.
- 11 september
- Pandeli Majko, albansk regeringschef.
- Harry Connick Jr, amerikansk skådespelare.
- 13 september – Michael Johnson, amerikansk friidrottare.
- 17 september – Anne Louise Hassing, dansk skådespelare.
- 18 september
- Tara Fitzgerald, brittisk skådespelare.
- Roberto Rosetti, italiensk fotbollsdomare.
- 21 september – Faith Hill, amerikansk country- och popsångerska.
- 26 september – Shannon Hoon, amerikansk musiker.
- 28 september – Mira Sorvino, amerikansk skådespelare.
- 29 september
- Brett Anderson, brittisk sångare.
- Rufus Sewell, amerikansk skådespelare.
- 1 oktober – Cilla Thorell, svensk skådespelare.
- 2 oktober
- Frankie Fredericks, namibisk friidrottare.
- Alex Karp, amerikansk affärsman.
- 5 oktober – Guy Pearce, australiensisk skådespelare.
- 6 oktober – Kennet Andersson, svensk fotbollsspelare.
- 7 oktober – Fredrik Egerstrand, svensk skådespelare, regissör och konstnär.
- 9 oktober – Artur Davis, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
- 10 oktober – Gavin Newsom, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien
- 13 oktober
- Galina Tyunina, rysk skådespelare.
- Javier Sotomayor, kubansk friidrottare.
- Kate Walsh, amerikansk skådespelare
- 15 oktober – Götz Otto, tysk skådespelare.
- 17 oktober – René Dif, dansk musiker och skådespelare.
- 21 oktober – Fridtjof Mjøen, norsk skådespelare.
- 22 oktober – Ulrike Maier, österrikisk alpin skidåkare.
- 26 oktober – Douglas Alexander, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 28 oktober – Julia Roberts, amerikansk skådespelare.
- 30 oktober – Maria Fagerberg, svensk författare.
- 2 november
- Diego Bertie, peruansk skådespelare.
- Scott Walker, amerikansk politiker.
- 5 november – Judy Reyes, amerikansk skådespelare.
- 6 november – Rebecca Schaeffer, amerikansk skådespelare.
- 7 november – Sharleen Spiteri, brittisk sångare i de skotska bandet Texas.
- 7 november – David Guetta, fransk musikproducent och DJ
- 8 november – Courtney Thorne-Smith, amerikansk skådespelare.
- 13 november – Steve Zahn, amerikansk skådespelare.
- 16 november – Lisa Bonet, amerikansk skådespelare
- 18 november – Bruce Westerman, amerikansk republikansk politiker.
- 20 november – Vivian Chow, kinesisk skådespelare.
- 22 november
- Boris Becker, tysk tennisspelare.
- Mark Ruffalo, amerikansk skådespelare.
- 24 november – Shahid Malik, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 28 november – Anna Nicole Smith, amerikansk modell, skådespelare och författare.
- 30 november – Åsa Forsblad, svensk skådespelare.
- 2 december
- Mary Creagh, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2005.
- Nick Cheung, kinesisk skådespelare.
- 4 december – Paula Nielsen, svensk skådespelare och dansare.
- 7 december – Ray Jones IV, svensk skådespelare.
- 9 december – Joshua Bell, amerikansk violinist.
- 13 december – Jamie Foxx, amerikansk skådespelare och sångare.
- 16 december
- Donovan Bailey, kanadensisk friidrottare, sprinter.
- Miranda Otto, australisk skådespelare.
- 21 december – Micheil Saakasjvili, georgisk president.
- 22 december – Richey James Edwards, brittisk musiker, basist i Manic Street Preachers 1988–1995.
- 23 december – Eeva-Maria Maijala, finländsk politiker.
- 24 december
- Monica Scapparone, argentinsk skådespelare.
- Pernilla Wahlgren, svensk skådespelare och artist.
- 25 december – Jason Thirsk, amerikansk musiker, basist.
- 29 december – Evan Seinfeld, amerikansk skådespelare och musiker.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari
- Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F. Kennedys förmodade mördare (cancer).
- Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
- 4 januari – Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.
- 7 januari – Albin Erlandzon, svensk skådespelare.
- 8 januari – Kolbjörn Knudsen, svensk skådespelare.
- 14 januari – Miklós Kállay, ungersk diplomat och politiker, premiärminister 1942–1944.
- 21 januari – Ann Sheridan, amerikansk skådespelare.
- 27 januari
- Alphonse Juin, fransk marskalk.
- Edward White, amerikansk astronaut.
- Roger Chaffee, amerikansk astronaut.
- Virgil Grissom, amerikansk astronaut.
- 5 februari – Violeta Parra, chilensk folkmusiker.
- 11 februari – Simon Brehm, svensk orkesterledare.
- 18 februari – Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för Manhattanprojektet.
- 24 februari – Franz Waxman, tysk-amerikansk kompositör av filmmusik.
- 2 mars – Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare.
- 4 mars – Mauritz Strömbom, svensk skådespelare.
- 6 mars – Zoltán Kodály, ungersk kompositör.
- 15 mars – Curt Löwgren, svensk skådespelare.
- 25 mars – Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
- 26 mars – Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf.
- 30 mars – Olof Enderlein svensk militär.
- 1 april – Sixten Sason, svensk industriformgivare.
- 5 april
- Johan Falkberget, norsk författare.
- Hermann Joseph Muller, amerikansk genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1946.
- 19 april – Konrad Adenauer, tysk politiker, västtysk förbundskansler 1949–1963, utrikesminister 1951–1955.
- 21 april – Torsten Friis, svensk före detta flygvapenchef.
- 24 april – Enrico Dante, italiensk kardinal.
- 25 april – Walter Lindström, svensk skådespelare.
- 29 april – Claude Wickard, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1940–1945 (bilolycka).
- 4 maj – Bengt von Törne, finlandssvensk tonsättare, konstkännare och essäist.
- 15 maj – Edward Hopper, amerikansk målare.
- 22 maj – Langston Hughes, amerikansk poet (cancer).
- 23 maj – Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).
- 24 maj – Géza Lakatos, ungersk general och politiker.
- 25 maj – Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 26 maj – Gideon Ståhlberg, svensk stormästare i schack.
- 29 maj – Åke Claesson, svensk skådespelare och sångare.
- 30 maj – Tekla Sjöblom, svensk skådespelare.
- 31 maj – Billy Strayhorn, amerikansk jazzmusiker.
- 2 juni – Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist.
- 7 juni – Gustav Nordensvan, svensk ingenjör, journalist med aviatördiplom nr 25.
- 10 juni
- Gösta Sjöberg, svensk journalist, tidningsman, författare och manusförfattare.
- Spencer Tracy, amerikansk skådespelare.
- 18 juni – Giacomo Russo, italiensk racerförare.
- 23 juni – Benjamin Abrams, amerikansk affärsman.
- 24 juni – Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare.
- 26 juni – Françoise Dorléac, fransk skådespelare.
- 29 juni – Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare.
- 4 juli – Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare [6].
- 7 juli – Vivien Leigh, brittisk skådespelare.
- 17 juli – John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist.
- 21 juli – Basil Rathbone, amerikansk skådespelare.
- 22 juli – Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
- 24 juli – Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
- 30 juli – Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
- 6 augusti – Maj Törnblad, svensk skådespelare.
- 15 augusti – René Magritte, belgisk konstnär [1].
- 19 augusti – Hugo Gernsback, amerikansk science fiction-författare.
- 21 augusti – Sven Bertil Norberg, svensk skådespelare.
- 25 augusti – Paul Muni, amerikansk skådespelare.
- 30 augusti – Ad Reinhardt, amerikansk målare.
- 2 september – Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
- 5 september
- Tor Borong, svensk skådespelare och inspicient.
- Alfred Maurstad, norsk skådespelare och regissör.
- 16 september – Eberhard Hempel, tysk arkitekturhistoriker, professor och författare.
- 18 september – Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.
- 22 september – Marion Davies, amerikansk skådespelare.
- 24 september – Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.
- 3 oktober – Woody Guthrie, amerikansk musiker.
- 5 oktober – Stanley C. Wilson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1931–1935.
- 8 oktober – Clement Attlee, brittisk politiker.
- 9 oktober – Che Guevara, argentinsk politiker.
- 15 oktober – Carl Apoloff, svensk skådespelare.
- 22 oktober – Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965–1966 (stupad i Vietnamkriget).
- 27 oktober – Arvid Källström, svensk konstnär och skulptör.
- 7 november – John Nance Garner, amerikansk demokratisk poltiker, USA:s vicepresident 1933–1941.
- 9 november – Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 16 november – Bo Bergman, diktare och ledamot i Svenska Akademien [6].
- 26 november – Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf.
- 29 november – Levi Rickson, svensk författare, kompositör, journalist och textförfattare.
- 9 december – Sune Waldimir, svensk kapellmästare i radio och kompositör [6].
- 10 december – Otis Redding, amerikansk sångare (flygolycka).
- 29 december – Paul Whiteman, amerikansk orkesterledare.
Nobelpris [22][redigera | redigera wikitext]
- Fysik – Hans Bethe, USA
- Kemi
- Medicin
- Litteratur – Miguel Angel Asturias, Guatemala
- Fred - Inget pris utdelades
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 2000 – 1967 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur – 1967, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Sverige 1900-talet – 1967, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Allmän Hälso och sjukvård 1967” (pdf). Statistiska centralbyrån. sid. 51. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Halso_sjukvard/Allman-halsovard-och-sjukvard-1967.pdf. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1967, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Hundra år i Sverige – 1967, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ ”Enköping, hörnet Källgatan-Östra Ringgatan från väster. Småskola, senare Kryddgårdsskolan. Uppförd ca 1906.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011014540381/enkoping-hornet-kallgatan-ostra-ringgatan-fran-vaster-smaskola-senare-kryddgardsskolan. Läst 3 januari 2017.
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 223 - Viggen blev en het potatis
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Brazil.html.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 199 - Kulturcentrum i Göteborg
- ^ ”Aviation accidents”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2009. https://www.webcitation.org/5gX4LEIUg?url=http://www.planecrashinfo.com/1967/1967-31.htm. Läst 6 april 2009.
- ^ Aviation Safety Network Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Loving v. Virginia”. Arkiverad från originalet den 22 april 2009. https://web.archive.org/web/20090422085748/http://www.law.umkc.edu/faculty/projects/ftrials/conlaw/loving.html.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1967 (Sverige), 1999
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – Bonden som försvann, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1967.
