French
Deutsch6. Armee – Wikipedia
| 6. Armee | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 10 oktober 1939-2 februari 1943 5 mars 1943-9 maj 1945 |
| Land |  Nazityskland |
| Försvarsgren | Heer |
| Storlek | Armé |
| Kända slag och krig | Fall Gelb Operation Barbarossa Slaget vid Stalingrad |
| Befälhavare | |
| Framstående befälhavare | Walter von Reichenau Friedrich Paulus |
6. Armee var namnet på två tyska arméer under andra världskriget. Den ursprungliga 6:e armén kapitulerade i Stalingrad den 2 februari 1943.
Västfronten 1940[redigera | redigera wikitext]
Armén var en del av armégrupp B vars huvudsakliga uppgift var att binda de allierade styrkorna i strid norr om armégrupp As tänkta framryckning genom Ardennerna.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation den 10 maj 1940:[1]
Barbarossa[redigera | redigera wikitext]
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation den 5 juni 1941:[1]
- XVII. Armeekorps
- LV. Armeekorps
- XXIX. Armeekorps
- III. Armeekorps
- XXXXVIII. Armeekorps
- XXXXIV. Armeekorps
Kaukasus[redigera | redigera wikitext]
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation den 4 juli 1942:[1]
Stalingrad[redigera | redigera wikitext]
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation:[2]
- IV. Armeekorps (Erwin Jaenecke)
- VIII. Armeekorps (Walter Heitz)
- XI. Armeekorps (Karl Strecker)
- XIV. Panzerkorps (Hans-Valentin Hube)
- LI. Armeekorps (Walter von Seydlitz-Kurzbach)
Rumänien[redigera | redigera wikitext]
Återigen kom 6. Armee att hålla en utsatt frontlinje med en rumänsk armé på vardera flank. När 2:a ukrainska fronten och 3:e ukrainska fronten bröt igenom fronten blev 6. Armee inringade, när sedan Rumänien bytte sida var huvuddelen av armén omöjlig att rädda och tvingades således kapitulera en andra gång.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation den 15 augusti 1944:[3]
Operation Frühlingserwachen[redigera | redigera wikitext]
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Arméns organisation den 19 februari 1945:[1]
- I. Kavallerie-Korps
- IV. SS-Panzerkorps
- III. Armeekorps
- II. ungarisches AK
Befälhavare[redigera | redigera wikitext]
Arméns befälhavare:[3]
- Generalfeldmarschall Walter von Reichenau 20 oktober 1939 - 1 december 1941
- Generalfeldmarschall Friedrich Paulus 1 januari 1942 - 31 januari 1943 (Krigsfånge)
- Generaloberst Karl-Adolf Hollidt 6 mars 1943 - 22 november 1943
- General der Artillerie Maximilian de Angelis 22 november 1943 - 19 december 1943
- Generaloberst Karl-Adolf Hollidt 19 december 1943 - 25 mars 1944
- General der Panzertruppe Sigfrid Henrici 25 mars 1944 - 7 april 1944
- General der Artillerie Maximilian de Angelis 8 april 1944 - 17 juli 1944
- General der Artillerie Maximilian Fretter-Pico 18 juli 1944 - 22 december 1944
- General der Panzertruppe Hermann Balck 23 december 1944 - 8 maj 1945
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”6. Armee”. Lexikon der Wehrmacht. http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Gliederungen/Armeen/6Armee.htm. Läst 14 april 2012.
- ^ Antony Beevor (1998). Stalingrad. ISBN 91-89442-42-3
- ^ [a b] ”6. Armee”. Axis History Factbook. http://www.axishistory.com/index.php?id=2076. Läst 14 april 2012.