ABB – Wikipedia

ABB Ltd
ABB logo.svg
TypPublikt aktiebolag
NYSE: ABB
Nasdaq NordicABB
SWX: ABBN
HuvudkontorSchweiz Zürich, Schweiz
NyckelpersonerPeter Voser
Styrelseordförande
Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande
Björn Rosengren
VD
BranschVerkstadsindustri
Antal anställda105 000 – 2021
Historik
Grundat1988
Bildat avAsea
Brown Boveri
Ekonomi
Omsättning $ 28,945 miljarder
Rörelseresultat $ 5,787 miljarder
Vinst efter skatt $ 4,546 miljarder
Tillgångar $ 40,26 miljarder
Eget kapital $ 15,957 miljarder
Struktur
DotterbolagABB AB
AvdelningarABB Robotics
Övrigt
WebbplatsABB.com
FotnoterStatistik från 2021 års bokslut.[1]

ABB Ltd (ursprungligen Asea Brown Boveri) är ett globalt teknikbolag som skapar produkter, lösningar och tjänster inom bland annat automation, elektrifiering och digitalisering. ABB-koncernens bolag verkar i omkring 100 länder och har ungefär 105 000 medarbetare.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha studerat de nya system för elektrisk belysning som utvecklats i Tyskland och England bildade Ludvig Fredholm (1830–1891) tillsammans med Georg Wenström (1857–1927) och hans äldre bror Jonas Wenström (1855–1893) bolaget Elektriska Aktiebolaget i Stockholm 1883. Efter en sammanslagning med Wenströms & Granströms Elektriska Kraftbolag bildades slutligen Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea) 1890. Bolaget kom bland annat att ha en nyckelroll för utvecklingen av den svenska industrin då man möjliggjorde starkströmsöverföring över långa sträckor så att Norrlands vattenkraft kunde användas till industrin lokaliserad längre söderut i Sverige.

Brown Boveri bildades i Baden i Schweiz 1891 av Charles Eugene Lancelot Brown och Walter Boveri som arbetade på Maschinenfabrik Oerlikon.

ABB:s kontor Ottarkontoret i Västerås.

1988 gick Asea och Brown Boveri samman och bildade ABB (Asea Brown Boveri Ltd), ett av världens största företag med inriktning mot elkraft. De följande åren kom den nya storkoncernen att förvärva flera företag bland annat Elsag Bailey Process Automation och även avyttra sin verksamhet inom kärnkrafts-, kraftgenererings- och tågverksamhet.

2017 avyttrades High Voltage Cables i Karlskrona och såldes till NKT Cables.

Juli 2020 slutförde ABB avyttringen av sin andel i Hitachi ABB Power Grids, till 'Hitachi Energy' som del i en decentralisering och för att behålla ABB:s fokus på industriella kunder. Även verksamheten i Ludvika, som utvecklar och tillverkar högspänningslikriktare och annan elnätsmateriel, ingick i försäljningen.[3]

ABB idag[redigera | redigera wikitext]

Bolaget är uppdelat i affärsområden, som i sin tur är uppbyggda av divisioner, affärsområdena är:[4]

  • Electrification -lågspänningsprodukter, KNX-systemet med mera.[5]
  • Robotics & Discrete Automation - kombinerar lösningar inom maskin- och fabriksautomation, främst från B&R, som förvärvades 2017, med ett omfattande erbjudande inom robotiklösningar och applikationer.[6]
  • Process Automation -instrumentering, automation och optimering för industriella processer.[7]
  • Motion -erbjuder ett brett utbud av elmotorer, generatorer, drivsystem och tjänster samt integrerade digitala lösningar för drivlinor.[8]

ABB:s huvudkontor ligger i Zürich, men bolaget har även stor verksamhet i till exempel tyska Mannheim och andra starkt industriellt präglade städer.

I Sverige har företaget ABB AB runt 4000 medarbetare[9] på cirka 25 orter, till exempel Umeå, Stockholm, Göteborg, Alingsås, Norrköping, Sundsvall och Uddevalla, men främst i Västerås som har huvudkontor för Sverige, verksamhet inom alla affärsområden och är en av ABB:s största forskningsanstalter.

Bolaget är även titelsponsor för den internationella racingserien "ABB Formula E Championship".

Företagsledning[redigera | redigera wikitext]

Styrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[10]

Kontroversiella affärer[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet levererade ABB system och utrustning till kärnkraftverk i Nordkorea.[11] ABB öppnade ett kontor i huvudstaden Pyongyang och kärnkraftsavtalet skrevs under år 2000. Avtalet var värt 200 miljoner dollar.[12] USA:s tidigare försvarsminister Donald Rumsfeld satt i styrelsen för ABB när kärnkraftsavtalet skrevs under.[12][13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Form 20-F”. ABB.com. https://global.abb/content/dam/abb/global/group/investors/results-and-reports/2021/abb-ltd-2021-form-20f.pdf. 
  2. ^ ”Kort om ABB”. abb.com/se. https://new.abb.com/se/om-abb/kort. Läst 13 oktober 2021. 
  3. ^ ”ABB slutför avyttringen av Power Grids till Hitachi”. News. https://new.abb.com/news/sv/detail/64677/abb-slutfor-avyttringen-av-power-grids-till-hitachi. Läst 13 oktober 2021. 
  4. ^ ”Vår verksamhet”. ABB. http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet. Läst 13 oktober 2021. 
  5. ^ ”Electrification Products”. ABB. http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet/electrification-products. Läst 13 oktober 2021. 
  6. ^ ”Discrete Automation and Motion”. ABB. http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet/discrete-automation-and-motion. Läst 13 oktober 2021. 
  7. ^ ”Process Automation”. ABB. http://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet/process-automation. Läst 7 september 2016. 
  8. ^ ”Motion”. abb.com/se. https://new.abb.com/se/om-abb/verksamhet/motion. Läst 13 oktober 2021. 
  9. ^ ”Kort om ABB”. ABB Sverige. http://new.abb.com/se/om-abb/kort. Läst 13 oktober 2021. 
  10. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714223438/http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 
  11. ^ ”ABB i Sverige”. www02.abb.com. Arkiverad från originalet den 10 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180110234243/http://www02.abb.com/global/seabb/seabb360.nsf%21OpenDatabase%26db%3D/global/seabb/seabb364.nsf%26v%3D208E%26e%3Dse%26c%3D73336BC7D5AC9B7CC125686C0047C3FB. Läst 10 januari 2018. 
  12. ^ [a b] ”Rumsfeld med i ABB:s Nordkorea-affär”. SvD.se. https://www.svd.se/rumsfeld-med-i-abbs-nordkorea-affar. Läst 10 januari 2018. 
  13. ^ 1970-, Klein, Naomi, (2008). Chockdoktrinen : katastrofkapitalismens genombrott ([Ny utg.]). Ordfront. ISBN 9789170373879. OCLC 938686066. https://www.worldcat.org/oclc/938686066 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]