Aaron Beck – Wikipedia

Aaron T. Beck
Född18 juli 1921
Providence, Rhode Island, USA
Död1 november 2021 (100 år)
Philadelphia, Pennsylvania, USA
Medborgare iUSA[1]
Utbildad vidBrown University
Yale School of Medicine
SysselsättningPsykiater, universitetslärare, professor i medicin
ArbetsgivareUniversity of Pennsylvania
MakaPhyllis W. Beck
(g. 1950–2021, personens död)[2]
BarnJudith S. Beck (f. 1954)[3]
Utmärkelser
James McKeen Cattell Fellow Award (1992)
Joseph Zubin Award (1999)
Heinz Awards (2001)
Sarnat Prize (2003)
Grawemeyer Award (2004)
Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award (2006)[4]
Strecker Award (2006)[5]
Robert J. and Claire Pasarow Foundation Award för framstående bidrag inom neuropsykiatrisk forskning (2007)[6]
Thomas William Salmon Medal (2007)[7]
Bell of Hope Award (2010)
Prins Mahidol-priset (2011)
Edward J. Sachar Award (2011)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Aaron Temkin Beck, född 18 juli 1921 i Providence i Rhode Island, död 1 november 2021 i Philadelphia i Pennsylvania,[8][9] var en amerikansk psykiater och professor vid institutionen för psykiatri vid University of Pennsylvania.[10][11] Han anses vara fadern för kognitiv terapi,[10][11] och hans banbrytande teorier används allmänt vid behandling av klinisk depression. Beck utvecklade även självskattningstest av depression och ångest, däribland Beck Depression Inventory (BDI) som blev ett av de mest använda instrumenten för att mäta depressionssvårighetsgrad.[12]

Beck blev känd för sin forskning inom psykoterapi, psykopatologi, självmord och psykometri. Han publicerade mer än 600 tidskriftsartiklar och författade eller medförfattade 25 böcker.[13] Han utsågs till en av de "amerikaner i historien som formade amerikanska psykiatrins ansikte" och till en av de "fem mest inflytelserika psykoterapeuterna i alla tider" [14] av The American Psychologist i juli 1989. Hans arbete vid University of Pennsylvania inspirerade Martin Seligman att förfina sina egna kognitiva tekniker och senare arbeta med inlärd hjälplöshet. [15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  2. ^ Benedict Carey, Joseph Kahn (red.), Dr. Aaron T. Beck, Developer of Cognitive Therapy, Dies at 100, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 1 november 2021, läs online och läs onlineläs online, läst: 26 april 2023, ”He and Phyllis Whitman married in 1950. och Judge Phyllis W. Beck, who is now retired and survives him, [...]”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, 11917359X7749153-1, läst: 15 februari 2024, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, laskerfoundation.org.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.med.upenn.edu.[källa från Wikidata]
  6. ^ Science Careers (på engelska), 3 maj 2013, läs online, läst: 14 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.nyam.org.[källa från Wikidata]
  8. ^ In Memory of Aaron Temkin Beck, MD (engelska)
  9. ^ https://www.nytimes.com/2021/11/01/health/dr-aaron-t-beck-dead.html
  10. ^ [a b] 2004 - Aaron Beck Arkiverad 6 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., The Grawemeyer Awards, Louisville, KY: University of Louisville/Louisville Presbyterian Theological Seminary, 2009, Retrieved 21 February 2014.
  11. ^ [a b] Aaron Beck bio , The Heinz Awards Undated, Hämtad 21 februari 2014.
  12. ^ Beck, A.T.; Ward, C.H.; Mendelson, M.; Mock, J.; Erbaugh, J. (June 1961). ”An inventory for measuring depression”. Archives of General Psychiatry 4 (6): sid. 561–571. doi:10.1001/archpsyc.1961.01710120031004. PMID 13688369. 
  13. ^ ”Department of Psychiatry : Aaron T. Beck, M.D.”. 2017-09-14. Arkiverad från originalet den 2017-09-14. https://web.archive.org/web/20170914094322/http://www.med.upenn.edu/suicide/beck/index.html. Läst 7 februari 2019.  Arkiverad 14 september 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 september 2017. https://web.archive.org/web/20170914094322/http://www.med.upenn.edu/suicide/beck/index.html. Läst 7 februari 2019. 
  14. ^ Talbott, J.A.. Dix Personalité Qui Ont Changé le Visage de la Psychiatric Américaine. 
  15. ^ Hirtz, R. (1999). Martin Seligmans resa: Från lärd hjälplöshet till lärd lycka, Pennsylvania Gazette, Philadelphia, PA: University of Pennsylvania, januari / februari 1999, Hämtad 21 februari 2014.