Agda Östlund – Wikipedia

Agda Östlund
Född3 april 1870[1][2][3]
Köpings stadsförsamling[1][2][3], Sverige
Död26 juni 1942 (72 år)
Sankt Matteus församling[1][3][4], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[4]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1922–1940)[5][6][4]
Känd försocialdemokratisk politiker
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1][7][4]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Agda Maria Östlund (i riksdagen kallad Östlund i Stockholm), född Lundgren den 3 april 1870 i Köping, död 26 juni 1942 i Stockholm,[8] var en svensk socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem[9] första kvinnorna i Sverige (jämte Nelly Thüring, Bertha Wellin, Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren[10]) som valdes in i Sveriges riksdag (fyra i riksdagens andra kammare,[11][12] en i dess första[13]) efter den kvinnliga rösträttens införande. Östlund var ordförande i Allmänna Kvinnoklubben 1904–1905, ingick i Kvinnokongressens AU 1908–1920, ledamot av fattigvårdsstyrelsen i Matteus församling i Stockholm 1916–1932, ledamot av Socialdemokratiska Kvinnoförbundets styrelse 1920–1936, och riksdagsledamot i riksdagens andra kammare 1921–1940.[14]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Agda Östlund föddes som dotter till arbetaren Per Lundgren och Ulrika Andersdotter i Köping. I barndomshemmet uppmuntrades hon till politiskt engagemang. Vid 14 års ålder började hon arbeta som sömmerska och försörjde sig som vuxen som sömmerska i Stockholm, dit hon flyttade 1896.[15] Där byggde hon på egen hand upp en syateljé med flera anställda.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Östlund var gift med järnarbetaren Anders Östlund och fick i äktenskapet en dotter.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Tidigt politiskt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Östlund gick med i Stockholms allmänna kvinnoklubb 1903, där hon även var ordförande. Hon reste på många agitationsresor genom landet där hon talade för kvinnlig rösträtt. Hon var även aktiv i Socialdemokratiska kvinnoförbundet, bland annat som ordförande i dess verkställande utskott 1911–1917.

Riksdagsledamot[redigera | redigera wikitext]

År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. De invaldes i kammaren samtidigt som högerpartisten Bertha Wellin och Liberala samlingspartiets Elisabeth Tamm. Agda Östlund satt i riksdagens andra kammare mellan åren 1921 och 1940. I riksdagen blev hon den första kvinna som yttrade sig i riksdagens andra kammare. Hon blev också som första kvinna som valdes till ledamot i lagutskottet, som representant för socialdemokraterna. Agda Östlund engagerade sig i hustrumisshandel, kvinnors rätt till pension och förbättrad vård åt kvinnor och barn[16][17]. Då hon försökte diskutera rätten till abort, reste sig många riksdagsmän och gick ut ur salen.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Agda Östlunds minnesskylt på Upplandsgatan 61 i Stockholm där hon bodde åren 1905–1925.

Östlund har bland annat förlänats en minnesskylt i Stockholm av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Agda Maria Östlund 1870-04-03 — 1942-06-26 Facklig och politisk pionjär, riksdagsledamot, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10695/C/8 (1861-1872), bildid: A0016400_00104, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Östlund f. Lundgren, Agda Maria, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 198, Östlund i Stockholm, Agda M, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Vem är det 1939, 1939, s. 951, Östlund, Agda Maria, riksdagsledamot, läs onlineläs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Rösträttskvinnan Agda Östlund var en av de första kvinnorna i Sveriges riksdag, Stockholmskällan, läs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 70, Agda Maria Östlund (S), läs onlineläs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Östlund f. Lundgren, Agda Maria
  9. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Uppmärksamma de kvinnliga pionjärerna till demokratins 100-årsdag Motion 2017/18:492 av Robert Hannah (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H502492. Läst 30 juni 2018. 
  10. ^ ”I dag för 100 år sen tog de plats i riksdagen”. Allehanda.se. https://www.allehanda.se/2022-01-10/i-dag-for-100-ar-sen-tog-de-plats-i-riksdagen. Läst 10 januari 2022. 
  11. ^ ”Agda Östlund”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/agda-%C3%B6stlund. Läst 30 juni 2018. 
  12. ^ Karlsson, Gunnel. ”Agda Maria Östlund”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/AgdaOstlund. Läst 30 juni 2018. 
  13. ^ ”Innehåll-tidslinje”. ub.gu.se. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/tidslinje/tidsinnehall.html. Läst 30 juni 2018. 
  14. ^ Anne-Marie Lindgren & Marika Lindgren Åsbrink: Systrar kamrater! Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer. Stockholm 2007
  15. ^ Kvinnofronten.nu
  16. ^ Riksdagsdokument DL2O327 / txt filformat - Motion 1924:327 Andra kammaren , 29 januari 1924 - Av fru Östlund m. fl., om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om beredande av bättre vård i vissa fall åt barnsångskvinnor och nyfödda barn
  17. ^ Riksdagsdokument DZ2O208 / txt filformat - Motion 1938:208 Andra kammaren , 22 januari 1938 - Av fru Östlund m. fl., angående beredande av ökad trygghet för hustru mot misshandel i hemmet....Detta har under tidernas lopp tydligen uppfattats som ett visst medgivande att en man kunnat utan rättslig påföljd gå mycket hårt fram i hemmet. Först om misshandel medfört döden skall åtal följa...Visserligen äro alla eniga om att skriva skulden till dessa vårt samhälle ovärdiga uppträden på spritens konto — och det torde vara sant — men en gräns måste dock finnas — eller skapas för hur långt samhället kan tolerera denna oansvariga framfart av berusade människor.
  18. ^ ”Agda Östlund har fått en minnesskylt”. Aktuellt i Politiken. https://aip.nu/agda-ostlund-har-fatt-minnesskylt/. Läst 16 januari 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Flood, Hulda (1954). Agda Östlund: pionjär i genombrottstid. Skrifter / utgivna av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 99-0560030-2 ; N.F., 16. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. Libris 1179637 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]