Alain Robbe-Grillet – Wikipedia

Alain Robbe-Grillet
FöddAlain Paul Robbe-Grillet[1]
18 augusti 1922[2][3][4]
Saint-Pierre-Quilbignon nära Brest i Finistère, Bretagne, Frankrike
Död18 februari 2008[5][3][4] (85 år)
Caen i Calvados, Normandie, Frankrike
Medborgare iFrankrike[6]
Utbildad vidLycée Saint-Louis
Institut national agronomique
SysselsättningSkådespelare[7][8][9], ljudboksinläsare, litteraturkritiker, essäist, landbruksingeniør, manusförfattare[10], författare[11][12], filmregissör, regissör[13]
Befattning
Stol nummer 32 i Franska akademien (2004–2008)
ArbetsgivareL'Express (1955–1956)[14]
New York University (1972–1997)
Washington University in St. Louis (1972–1997)
MakaCatherine Robbe-Grillet
(g. 1957–2008, makas/makes död)
Utmärkelser
Louis Delluc-priset (1962)
Officer av Hederslegionen[15]
Prix Fénéon
Officer av Nationalförtjänstorden[15]
Mondellopriset
Sadepriset
Officer av Arts et Lettres-orden[15]
Redigera Wikidata

Alain Robbe-Grillet, född 18 augusti 1922 i Brest, Finistère, Bretagne, död 18 februari 2008 i Caen, Calvados, Normandie, var en fransk författare, litteraturteoretiker och filmskapare. 2004 invaldes han i Franska akademien (stol 32).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Robbe-Grillet var tillsammans med bland andra Nathalie Sarraute och Claude Simon en i raden av de franska författare som i mitten av 1950-talet anknöt till Prousts och Joyces romanexperiment. Dessa franska författare bildade en skola som kom att kallas den nya romanen (le nouveau roman). Robbe-Grillet som lade fram dess teoretiska idéer i boken Pour un noveaux roman har, mot sin vilja, blivit kallad "den nya romanens påve".

Redan i sin debutroman Les gommes (1953) hade Robbe-grillet tillämpat sina teorier, då han endast skildrar vad som sker och undviker intrig, tendens och personteckning. Ännu mer extrem var Le voyeur (1955, på svenska: Stenögon, 1957) och Jalusi (1957, översatt 1960), vars personer tycks sakna inte bara själsliv utan även identitet. I senare romaner som Rendez-vous i Hongkong (1965, översatt 1966) räknar han med läsarens medverkan för att nå sammanhang och begriplighet. [16]

Han skrev även filmmanus, bland annat till Alain Resnais I fjol i Marienbad och regisserade själv flera filmer.

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • Un régicide (1949)
  • Les gommes (1953)
  • Le voyeur (1955) (Stenögonen, översättning Eva Alexanderson, Bonnier, 1957)
  • La jalousie (1957) (Jalusi, översättning Eva Alexanderson, Bonnier, 1960)
  • Dans le labyrinthe (1959) (I labyrinten, översättning Lorenz von Numers, Bonnier, 1962)
  • La Maison de rendez-vous (1965) (Rendez-vous i Hongkong, översättning Gunnel Strömberg, Bonnier, 1966)
  • Projet pour une révolution à New York (1970)
  • Topologie d'une cité fantôme (1976)
  • Souvenirs du Triangle d'Or (1978)
  • Djinn (1981)
  • La reprise (2001) (Omtagning, översättning Anders Bodegård, Bonnier, 2004)

Urval av filmer[redigera | redigera wikitext]

  • L'Année dernière à Marienbad (I fjol i Marienbad) 1961
  • The Immortal One (L’Immortelle) 1963
  • Trans-Europ-Express 1966
  • Eden and After (L’Èden et Après) 1970
  • Gradiva (C'est Gradiva qui vous appelle) 2006

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fichier des personnes décédées, läs online, läst: 21 maj 2022, licens: licence ouverte 2.0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Alain Robbe-Grillet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] SNAC, Alain Robbe-Grillet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.bloomberg.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, frenchfilmsite.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, vaguevisages.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.satanic-pandemonium.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, muse.jhu.edu .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, The Washington Post .[källa från Wikidata]
  12. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
  14. ^ Institut mémoires de l'édition contemporaine, läs online, läst: 2 mars 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b c] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  16. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]