Alexandre Antonelli – Wikipedia

Alexandre Antonelli
Född15 augusti 1978 (45 år)
NationalitetSvensk, brasiliansk, italiensk
Yrke/uppdragForskare, forskningschef
Känd förForskning om biologisk mångfald
MakaAnna Sveide Antonelli
BarnGabriel, Clara, Maria

Alexandre Antonelli, född 15 augusti 1978[1] i Brasilien, är en svensk professor i biologisk mångfald och systematik. Han är forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien samt professor vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid University of Oxford och forskningsledare för en internationell forskargrupp.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

År 2003 avlade Antonelli masterexamen i biologi vid Göteborgs universitet. År 2008 disputerade han vid samma universitet med en avhandling om evolutionen av den biologiska mångfalden i tropiska Amerika.[3] Efter doktorsexamen arbetade han vid Institutionen för systematisk och evolutionär botanik på Zürichs universitet. År 2010 återvände han till Sverige och erbjöds tjänsten som vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård, vilken han innehade fram tills 2019.[4] Sedan 2010 har han lett en tvärvetenskaplig och internationell forskargrupp samt arbetat som forskare och lärare på Institutionen för Biologi och Miljövetenskap vid Göteborgs universitet, där han vid 36 års ålder promoverades till Professor.[5][6] År 2017 var Antonelli med och grundade Göteborgs Centrum för Globala Biodiversitetsstudier.[7] Han var centrets första föreståndare fram till år 2019. Mellan åren 2010 och 2019 var Antonelli även forskningsrådgivare vid Universeum.

Antonelli valdes in i Sveriges unga akademi 2016 och var ledamot fram till 2019 då han erhöll tjänsten som forskningschef vid Royal Botanical Gardens, Kew.[8]

Han är biträdande redaktör för den akademiska tidskriften Systematic Biology.[9]

Den 11 augusti 2021 var Antonelli värd för Sommar i P1.[10]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Alexandre Antonelli guidar i växthus.

Antonelli är mest känd för sin forskning om den biologiska mångfalden i tropiska områden, framförallt i den Neotropiska regionen. Han har studerat hur Amazonas artrikedom utvecklades genom årmiljonerna, hur Andernas bergskedja påverkat livsförutsättningarna för ett stort antal arter i bergsmiljöer och på låglandet, och den biologiska betydelsen av anslutningen mellan Syd- och Centralamerika efter miljontals år av isolering.[11][12][13][14][15]

År 2020 ledde Antonelli den stora internationella rapporten State of the World’s Plants and Fungi och ett associerat samlingsnummer i den vetenskapliga tidskriften Plants, People, Planet.[16][17]

Antonelli har publicerat över 160 expertgranskade artiklar och bokkapitel, över 65 populärvetenskapliga artiklar, och gett över 250 föreläsningar. Enligt Google Scholar har han (2021) citerats nästan 12 000 gånger och har ett h-index på 53.[18][19]

Namngivna växter[redigera | redigera wikitext]

Växten Siphocampylus antonellii är uppkallad efter Alexandre Antonelli av Lagom. & D. Santam (Campanulacea).[20]

Växter som Alexandre Antonelli har namngett[redigera | redigera wikitext]

Ciliosemina Antonelli (Rubiaceae).[21]

Ciliosemina pedunculata (H.Karst.) Antonelli (Rubiaceae).[22]

Ciliosemina purdieana (Wedd.) Antonelli (Rubiaceae).[23]

Cordiera montana C. H. Perss., Delprete & Antonelli (Rubiaceae).[24]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Ebbe Nielsen Award, 1:a pris (2021).[25]

Web of Science/Clarivate ‘Highly Cited Researchers’ (2020)[26]

Fellow, the Royal Society of Biology (2020-)

Ebbe Nielsen Award, 1:a pris (2020).[27]

Cisneros Visiting Scholar, DRCLAS, Harvard University (2017-8).[28]

'Sveriges 100 häftigaste forskare' (2017).[29]

Framtidens forskningsledare, Stiftelsen för strategisk forskning (2016)[30]

Ebbe Nielsen Award, 2:a pris (2016).[31][32]

Invald ledamot i Sveriges unga akademi (2016–2019).[8]

Invald ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (2016–).[33]

Invald ledamot i Young Academy of Europe (2013–).[34]

Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris (2015)[35]

Wallenberg Academy Fellow, Knut och Alice Wallenberg Stiftelse (2014)[36]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Alexandre Antonelli | Ratsit” (på svenska). www.ratsit.se. https://www.ratsit.se/19780815-Alexandre_Marcos_Antonelli_Vastra_Frolunda/2zxwJeiwixrSOP_Km0kYMJUOeXKKnfzJG2EOuvPbUeA. Läst 22 juni 2021. 
  2. ^ ”Alexandre Antonelli - Sveriges Unga Akademi”. www.sverigesungaakademi.se. https://www.sverigesungaakademi.se/753.html. Läst 22 juni 2021. 
  3. ^ Antonelli, Alexandre (2008-11-07). Spatiotemporal Evolution of Neotropical Organisms: New Insights into an Old Riddle. ISBN 978-91-85529-21-6. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/17695. Läst 20 juli 2021 
  4. ^ ”Våra botanister”. Göteborgs botaniska trädgård. 23 januari 2017. https://www.botaniska.se/samlingar-forskning/mot-vetenskapliga-intendenter/. Läst 20 juli 2021. 
  5. ^ ”antonelli-lab.net”. http://antonelli-lab.net/. Läst 20 juli 2021. 
  6. ^ ”Alexandre Antonelli | University of Gothenburg” (på engelska). www.gu.se. https://www.gu.se/en/about/find-staff/alexandreantonelli. Läst 20 juli 2021. 
  7. ^ ”Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, Göteborgs universitet”. www.gu.se. https://www.gu.se/ggbc-globala-biodiversitetsstudier. Läst 20 juli 2021. 
  8. ^ [a b] ”Alexandre Antonelli - Sveriges Unga Akademi”. www.sverigesungaakademi.se. https://www.sverigesungaakademi.se/753.html. Läst 20 juli 2021. 
  9. ^ ”Editorial Board” (på engelska). Oxford Academic. https://academic.oup.com/sysbio/pages/Editorial_Board. Läst 22 juni 2021. 
  10. ^ ”Alexandre Antonelli - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/alexandre-antonelli-sommarprat-2021. Läst 22 juni 2021. 
  11. ^ Hoorn, C.; Wesselingh, F. P.; Steege, H. ter; Bermudez, M. A.; Mora, A.; Sevink, J. (2010-11-12). ”Amazonia Through Time: Andean Uplift, Climate Change, Landscape Evolution, and Biodiversity” (på engelska). Science 330 (6006): sid. 927–931. doi:10.1126/science.1194585. ISSN 0036-8075. PMID 21071659. https://science.sciencemag.org/content/330/6006/927. Läst 20 juli 2021. 
  12. ^ Antonelli, Alexandre; Zizka, Alexander; Carvalho, Fernanda Antunes; Scharn, Ruud; Bacon, Christine D.; Silvestro, Daniele (2018-06-05). ”Amazonia is the primary source of Neotropical biodiversity”. Proceedings of the National Academy of Sciences 115 (23): sid. 6034–6039. https://www.pnas.org/content/115/23/6034. Läst 20 juli 2021. 
  13. ^ Antonelli, Alexandre; Nylander, Johan A. A.; Persson, Claes; Sanmartín, Isabel (2009-06-16). ”Tracing the impact of the Andean uplift on Neotropical plant evolution”. Proceedings of the National Academy of Sciences 106 (24): sid. 9749–9754. https://www.pnas.org/content/106/24/9749.short. Läst 20 juli 2021. 
  14. ^ Bacon, Christine D.; Silvestro, Daniele; Jaramillo, Carlos; Smith, Brian Tilston; Chakrabarty, Prosanta; Antonelli, Alexandre (2015-05-12). ”Biological evidence supports an early and complex emergence of the Isthmus of Panama”. Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (19): sid. 6110–6115. https://www.pnas.org/content/112/19/6110. Läst 20 juli 2021. 
  15. ^ Carrillo, Juan D.; Faurby, Søren; Silvestro, Daniele; Zizka, Alexander; Jaramillo, Carlos; Bacon, Christine D. (2020-10-20). ”Disproportionate extinction of South American mammals drove the asymmetry of the Great American Biotic Interchange”. Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (42): sid. 26281–26287. https://www.pnas.org/content/117/42/26281. Läst 20 juli 2021. 
  16. ^ ”State of the World's Plants and Fungi 2020”. Royal Botanic Gardens, Kew. https://www.kew.org/sites/default/files/2020-09/Kew%20State%20of%20the%20Worlds%20Plants%20and%20Fungi.pdf. Läst 20 juli 2021. 
  17. ^ ”Protecting and sustainably using the world’s plants and fungi: PLANTS, PEOPLE, PLANET: Vol 2, No 5” (på engelska). New Phytologist Foundation. https://nph.onlinelibrary.wiley.com/toc/25722611/2020/2/5. Läst 20 juli 2021. 
  18. ^ ”Alexandre Antonelli”. scholar.google.com. http://scholar.google.com/citations?user=KYbhJxMAAAAJ&hl=en. Läst 30 december 2021. 
  19. ^ ”People antonelli-lab.net”. http://antonelli-lab.net/people/. Läst 20 juli 2021. 
  20. ^ ”Siphocampylus antonellii Lagom. & D.Santam. | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77151883-1. Läst 20 juli 2021. 
  21. ^ ”Ciliosemina Antonelli | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77065716-1. Läst 20 juli 2021. 
  22. ^ ”Ciliosemina pedunculata (H.Karst.) Antonelli | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77065717-1. Läst 20 juli 2021. 
  23. ^ ”Ciliosemina purdieana (Wedd.) Antonelli | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77065718-1. Läst 20 juli 2021. 
  24. ^ ”Cordiera montana C.H.Perss., Delprete & Antonelli | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77175930-1. Läst 20 juli 2021. 
  25. ^ Zizka, Alexander; Rydén, Oskar; Edler, Daniel; Klein, Johannes; Perrigo, Allison; Silvestro, Daniele (2021). ”Bio-Dem, a tool to explore the relationship between biodiversity data availability and socio-political conditions in time and space” (på engelska). Journal of Biogeography 48 (11): sid. 2715–2726. doi:10.1111/jbi.14256. ISSN 1365-2699. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jbi.14256. Läst 4 november 2021. 
  26. ^ ”Alexandre Antonelli's Publons profile” (på engelska). publons.com. https://publons.com/researcher/4043050/alexandre-antonelli/. Läst 20 juli 2021. 
  27. ^ ”ShinyBIOMOD wins 2020 GBIF Ebbe Nielsen Challenge” (på engelska). www.gbif.org. https://www.gbif.org/news/AcT155L4KYZ5RxsfDnGGt/shinybiomod-wins-2020-gbif-ebbe-nielsen-challenge. Läst 20 juli 2021. 
  28. ^ ”DRCLAS Announces 2017-2018 Visiting Scholars and Robert F. Kennedy Visiting Professors” (på engelska). drclas.harvard.edu. https://drclas.harvard.edu/news/drclas-announces-2017-2018-visiting-scholars-and-robert-f-kennedy-visiting-professors. Läst 20 juli 2021. 
  29. ^ ”Filmer”. vetenskapsfestivalen.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210720122020/https://vetenskapsfestivalen.se/filmer/. Läst 20 juli 2021. 
  30. ^ ”Tekla (platshållare)”. Stiftelsen för strategisk forskning. https://strategiska.se/tekla/. Läst 20 juli 2021. 
  31. ^ ”Ebbe Nielsen Challenge” (på engelska). www.gbif.org. https://www.gbif.org/article/1G82GL7jw08kS0g6k6MuSa/ebbe-nielsen-challenge. Läst 20 juli 2021. 
  32. ^ ”sampbias” (på engelska). Devpost. https://devpost.com/software/sampbias-7cigz5. Läst 20 juli 2021. 
  33. ^ ”Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS) | Ledamöter”. https://kvvs.se/ledamoter/. Läst 20 juli 2021. 
  34. ^ ”Antonelli” (på amerikansk engelska). Young Academy of Europe. 18 december 2016. https://yacadeuro.org/alexandre-antonelli/. Läst 20 juli 2021. 
  35. ^ ”Alexandre Antonelli får fakultetens forskningspris 2015 – Medarbetarportalen”. medarbetarportalen.gu.se. https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/nyheter-detalj//alexandre-antonelli-far-fakultetens-forskningspris-2015.cid1332326?skipSSOCheck=true&referer=https://www.google.com/. Läst 20 juli 2021. 
  36. ^ ”Historien kan lära oss om arternas klimatkänslighet”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/forskning/historien-kan-lara-oss-om-arternas-klimatkanslighet. Läst 20 juli 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alexandre_Antonelli&oldid=54460479”