Alfred Lagerheim – Wikipedia

Alfred Lagerheim
Alfred Lagerheim
FöddCarl Herman Theodor Alfred Lagerheim
4 oktober 1843
Köpenhamn
Död23 maj 1924 (80 år)
S:t Johannes församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat, politiker
Befattning
Kabinettssekreterare (1876–1886)
Envoyé (1886–1899)
Sveriges utrikesminister
Regeringen Boström I, Regeringen von Otter och Regeringen Boström II (1899–1904)
Generaldirektör för Kommerskollegium (1905–1913)
ArbetsgivareHandelshögskolan i Stockholm
Utmärkelser
Flera svenska och utländska ordnar
Se lista
Redigera Wikidata

Carl Herman Theodor Alfred Lagerheim, född 4 oktober 1843 i Köpenhamn, död 23 maj 1924, var en svensk ämbetsman, diplomat och politiker.

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Alfred Lagerheim blev student i Uppsala 1859 samt avlade kansliexamen 1860 och kameralexamen 1861. Han blev attaché i Paris 1862, andresekreterare vid Utrikesdepartementet 1865, legationssekreterare i Sankt Petersburg 1870 och chef för UD:s politiska avdelning 1871.

Han var kabinettssekreterare 1876–1886, sedermera envoyé i Berlin 1886–1899, utrikesminister 1899–1904, generaldirektör och chef för Kommerskollegium 1905–1913 samt ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1905–1917.[3]

Ämbetstiden som Sveriges utrikesminister[redigera | redigera wikitext]

Efter att Ludvig Douglas hade avgått som utrikesminister utsågs Alfred Lagerheim till ny chef för utrikesdepartementet. Hans meriter som ämbetsman och kontakter med kungahuset fällde avgörandet till hans fördel. Han lyckades få igenom en avspänning i förhållandet mellan Sverige och Norge på grund av sina personliga insatser. Vid skiftet mellan 1901 och 1902 upptogs konsulatfrågan till unionella förhandlingar på Lagerheims initiativ trots statsminister Erik Gustaf Boströms skepsis. Under 1902 tillsattes en unionell konsulatskommitté som arbetade fram till 1904 då meningsmotsättningarna blev för stora. Hans initiativ i unionsfrågan stöddes av vänstern medan högern hade en mera negativ hållning

Förhandlingarna inom konsulatskommittén kom ingen vart på grund av de oförenliga svenska och norska ståndpunkterna. Det kom till slut till konflikt mellan statsminister Boström och Lagerheim om dess uppfattningar i konsulatfrågan. Konflikten fick som resultat att både Lagerheim och Boström deklarerade sin vilja att avgå. Krisen fick sitt slut att Lagerheim lämnade in sin avskedsansökan medan Boström stannade kvar till våren 1905.

Efter sin avgång utsågs Lagerheim till generaldirektör och chef för Kommerskollegium. Han utsågs av Sveriges regering till ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion, Handelshögskolan i Stockholms högsta verkställande organ, 1909–1924.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Alfred Lagerheim var son till utrikesstatsministern Elias Lagerheim och Charlotta Adelaide Schwan, dotter till Hans Niclas Schwan. Han gifte sig 1874 med grevinnan Kristina Matilda Antonia Manderström, dotter till utrikesstatsministern greve Ludvig Manderström.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Ludvig Douglas
 Sveriges utrikesminister
1899–1904
Efterträddes av
August Gyldenstolpe
Diplomatiska titlar
Ny titel  Sveriges envoyé till Berlin
1886–1899
Efterträddes av
Övrigt
Företräddes av
 Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion
1909–1924
Efterträddes av
Karl Axel Fryxell