Alice Tegnér – Wikipedia

Alice Tegnér
Alice Tegnér
Född12 mars 1864
Död26 maj 1943 (79 år)
BakgrundSverige Karlshamn, Sverige
MakeJakob Tegnér
(gift 1885–1926; änka)
GenrerBarnvisor, psalmer
RollTonsättare, musiklärare, organist
InstrumentOrgel
Utmärkelser

Alice Charlotta Tegnér,[a] ogift Sandström, född 12 mars 1864 i Karlshamn, död 26 maj 1943 i Djursholm, var en svensk tonsättare, musiklärare och organist.

Alice Tegnér utbildade sig till lärare i Stockholm, kom till Djursholm där hon blev en centralgestalt och musikalisk ledare. Hon anses vara en av de främsta svenska skaparna av barnvisor under 1900-talets första hälft och gav ut "Sjung med oss, Mamma!". Bland hennes mest kända barnvisor återfinns "Bä, bä, vita lamm" och "Mors lilla Olle".[3] Hon tonsatte även "Gläns över sjö och strand" med text av Viktor Rydberg.[4]

Uppväxtåren[redigera | redigera wikitext]

Familjebakgrund[redigera | redigera wikitext]

Alice Sandström var näst äldst i en syskonskara på fyra (Nanna, Alice, Eduard och John), växte upp på Drottninggatan i Karlshamn.[5][6] Fadern Eduard Sandström var sjökapten[7] och systrarna fick ibland följa med på skeppet Falco på resorna på Östersjön. Fadern var musikalisk och hade ett piano i sin hytt, där dottern Alice komponerade sina första melodier.[källa behövs] Modern var Sophie Laurentia Brobeck.[8]

Alice Tegnér gifte sig med Jakob Tegnér 1885.[9] Han var häradshövding och sedan protokollsekreterare vid Högsta domstolen i Stockholm, son till prosten Christoffer Tegnér och sonson till Esaias Tegnér[10] samt bror till Esaias Tegnér den yngre.[11] Alice och Jakob Tegnér fick två söner, Gösta (1887–1966) och Torsten (1888–1977).[5] Familjen Tegnér tillbringade många somrar på Södra Äng i Ormaryd, en liten by i Småland mellan Nässjö och Eksjö. Där på Södra Äng lät Alice Tegnér uppföra ett hus, Villa Sola, som stod klart 1897.[11]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Hon ansågs mycket musikalisk, med absolut gehör och började tidigt ta pianolektioner, först för organisten i Karlshamn Carl Fredrik Ullman och sedan för dennes efterträdare Wilhelm Theodor Söderberg. Familjen hade inte råd[källa behövs] att låta henne utbilda sig till musiker utan hon gick på Högre lärarinneseminariet i Stockholm och utbildade sig till lärare.[12]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Efter studierna reste hon till Finland för en anställning som guvernant under ett år, hos en godsägarfamilj i Savolax, där hon också lärde sig finska.[13] Då hon 1884 undervisade Frans Beijers barn, blev hon bekant med juristen Jakob Tegnér (1851–1926). De spelade och sjöng tillsammans och 1885 gifte hon sig med honom.[källa behövs]

Djursholm[redigera | redigera wikitext]

Villa Tegnabo, Djursholm.

Familjen flyttade 1891 till villa "Tegnabo" i Djursholms villasamhälle[14]. Här blev Alice Tegnér en musikalisk centralgestalt och musikalisk ledare, det var här som hon komponerade flera av sina barnvisor.[15] I det tegnérska hemmet sjöngs hennes visor och barnens lekkamrater i Djursholm sjöng samma visor. På så sätt spreds Tegnérs första barnvisor och 1892 lät hennes svåger, bokförläggaren Fredrik Skoglund, ge ut den första samlingen av "Sjung med oss, Mamma!",[16] som totalt publicerades i nio häften mellan åren 1892 och 1934. Kring sekelskiftet 1900 bodde paret Alice och Jakob Tegnér på Tullinge gård i nuvarande Botkyrka kommun. År 1912 flyttade familjen Tegnér till Villa Kikut vid Tullingesjön. Efter makens död 1926 bosatte hon sig på Karlavägen i Stockholm.[källa behövs]

Alice Tegnér var lärare i Djursholms samskola och från 1898 kantor i Djursholms kapell, där Natanael Beskow var predikant.[källa behövs]

Musikgärning[redigera | redigera wikitext]

Alice Tegner vid pianot.

Alice Tegnér är ansedd som den främsta svenska skaparen av barnvisor under 1900-talets första hälft. Tegnér var bland de första som i sina barnvisor anlade barnets perspektiv, på samma sätt som Astrid Lindgren senare gjorde i sina barnböcker. Hennes visor, till egna och andras texter, samlades främst i Sjung med oss, Mamma! (1892–1934).

Förutom barnvisor skrev Alice Tegnér även många andra sorters musik, bland annat en stor mängd körmusik, romanser, kantater, musik för piano och cello, samt violinsonater. Tegnérs visor, körverk och piano- och violinkompositioner är inspirerade av både folk- och konstmusik, exempelvis Felix Mendelssohn och Robert Schumann.[källa behövs]

I samband med 60-årsdagen firades Alice Tegnér med en tidningsartikel, som visade hennes produktion.[17]

Död och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Bild på Alice Tegnérs begravningsplats i Djursholm
Alice Tegnérs begravningsplats.

År 1943 avled Alice Tegnér. Hon är begravd i familjegraven på Djursholms begravningsplats. Tegnér finns avbildad på svenska frimärken som gavs ut den 13 november 2014.[18][19] Hennes liv har också blivit musikteater, vilket skedde 2021.[20]

Alice Tegnér-fonden[redigera | redigera wikitext]

I samband med sin 75-årsdag 1940 överlämnade Alice Tegnér till Sveriges allmänna folkskollärareförening ett belopp, som skulle utgöra en grund till en nyinstiftad fond, Alice Tegnér-fonden. Enligt fondens stadgar skall fonden användas för att främja sångundervisningen i den svenska skolans lågstadieklasser. Sångboken Nu ska vi sjunga togs fram på initiativ av Alice Tegnér och bekostades delvis av medel ur hennes fond.[21]

Priser och sällskap[redigera | redigera wikitext]

Till Alice Tegnérs 100-årsjubileum år 1964 instiftade Karlshamns kommun Alice Tegnér-stipendiet, att utdelas till kulturverksamma personer med anknytning till Karlshamn.[22]

Till minne av Alice Tegnérs 50-årsdag efter hennes död instiftades år 1993 Alice Tegnér-musikpriset på 25 000 kronor, att utdelas till pristagare som gjort framstående insatser för barns musik och musicerande. Priset utdelas vartannat år i samband med minifestivalen Alice Tegnér-dagarna i Karlshamn.[23]

År 2006 grundades Alice Tegnér Sällskapet av Tegnérs efterlevande för att förvalta minnet av hennes liv och arbete.[24]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läst: 15 november 2023, licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  2. ^ "Alice Tegnér 1 - Finn-oppar och annan musik hemma i Karlshamn", P2 Dokumentär, 26 maj 2013.
  3. ^ ”Alice Tegnér bortom barnvisorna”. Sveriges Radio. 27 februari 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5796435. Läst 13 december 2023. 
  4. ^ Harrison, Dick (24 december 2015). ”Hur kom ”Gläns över sjö och strand” till? | Dick Harrison”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/2ad9e635-7ccb-4154-9a05-c1985ca22a10/hur-kom-glans-over-sjo-och-strand-till. Läst 14 december 2023. 
  5. ^ [a b] Ohlsson, Matilda (12 mars 2014). ”Alice Tegnér formades i Karlshamn”. Sydöstran. https://www.sydostran.se/karlshamn/alice-tegner-formades-i-karlshamn/. Läst 13 december 2023. 
  6. ^ ”Lovisa bor i Alice Tegnérs gamla sköldpaddshus”. Barometern. 14 november 2021. https://www.barometern.se/feature/lovisa-bor-i-alice-tegners-gamla-skoldpaddshus-d898db9b/. Läst 14 december 2023. 
  7. ^ Reimers, Lennart (1983). Alice Tegnérs barnvisor. Reimers. sid. 149. ISBN 978-91-7370-099-3. https://books.google.com/books?id=3triAAAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=alice+tegn%C3%A9r+eduard&q=alice+tegn%C3%A9r+eduard&hl=en. Läst 13 december 2023 
  8. ^ ”Kulturhistoriska personligheter, del 20: Alice Tegnér”. Kulturminnet. 31 juli 2020. https://kulturminnet.wordpress.com/2020/07/31/kulturhistoriska-personligheter-del-20-alice-tegner/. Läst 13 december 2023. 
  9. ^ ”Vigde:”. Norrköpings Tidningar. 26 oktober 1885. https://tidningar.kb.se/4112756/1885-10-26/edition/146391/part/1/page/1/?q=%22Jacob%20Tegn%C3%A9r%22&from=1885-01-01&to=1885-12-31. Läst 13 december 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  10. ^ Sveriges Radio (9 juni 2013). ”Alice Tegnér 3 – Sjung med oss mamma!”. P2 Dokumentär. https://sverigesradio.se/avsnitt/339149. Läst 13 december 2023. 
  11. ^ [a b] Släkten Tegnér
  12. ^ Sveriges Radio (2 juni 2013). ”Alice Tegnér 2 – Jag antagen seminarist!”. P2 Dokumentär. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/338008. Läst 13 december 2023. 
  13. ^ Almqvist, Birgitta (2008). Kvinnornas Sverige: en underbar resa. Warne. sid. 39. ISBN 978-91-85597-07-9. https://books.google.com/books?id=J1PaAAAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=alice+tegner+finland&q=alice+tegner+finland&hl=en. Läst 13 december 2023 
  14. ^ Sveriges Radio (16 juni 2013). ”Alice Tegnér 4 – Djursholms Fru Musica”. P2 Dokumentär. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/334066. Läst 13 december 2023. 
  15. ^ ”Alice Tegnér”. Svenskt visarkiv. 3 mars 2014. https://musikverket.se/svensktvisarkiv/alice-tegner/. Läst 13 december 2023. ”Alice Tegnér komponerade sina barnvisor i hemmet i Djursholm.” 
  16. ^ ”Alice Tegnér (1864−1943)”. levandemusikarv.se. Levande musikarv. https://levandemusikarv.se/composers/tegner-alice/. Läst 13 december 2023. 
  17. ^ ”Om Alice”. Alice Tegnér Sällskapet. http://alicetegner.wordpress.com/about/. Läst 7 september 2013. 
  18. ^ ”Nya frimärken – Alice Tegnér 150 år”. Posten. Arkiverad från originalet den 25 november 2014. https://web.archive.org/web/20141125161813/http://www.posten.se/sv/Privat/Om%20frim%C3%A4rken/Samla-anvand/Sidor/nya-frim%C3%A4rken.aspx. Läst 13 november 2014. 
  19. ^ ”BL42 Alice Tegnér”. Häftessamlarna. http://häftessamlarna.se/?page_id=4762. Läst 13 november 2014. 
  20. ^ ”Alice Tegnérs liv blir musikteater”. P4 Blekinge. 14 september 2021. https://sverigesradio.se/artikel/alice-tegners-liv-blir-musikteater. Läst 13 december 2023. 
  21. ^ Nu ska vi sjunga (20). Almqvist & Wiksell. 1956 
  22. ^ ”Karlshamns kommun, "Alice Tegnér-stipendiet"”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140203003821/http://www.karlshamn.se/Global/Karlshamn/Styrdokument/Externa/Bidrag_stipendier_och_donationsfonder/Stipendier/6_9_Alice_Tegner_stipendiet.pdf. Läst 29 januari 2014. 
  23. ^ Musik i Blekinge Årsberättelse 2008, om musikpriset och Alice Tegnér-dagarna Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Alice Tegnér Sällskapets webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]