Amish – Wikipedia

Amish
Amish-familj i en traditionell amish-vagn i Lancaster County, Pennsylvania
Grundare

Jakob Ammann

Antal sammanlagt
374 000
Regioner med betydande antal
USA (främst i Indiana, Ohio, Pennsylvania)
Kanada (främst i Ontario)
Språk

Pennsylvaniatyska och engelska

Amish (engelskt uttal: [ˈɑːmɪʃ]; pennsylvaniatyska: Amisch) är en anabaptistisk kristen grupp, omfattande drygt 374 000 människor 2022, boende främst i Pennsylvania, Ohio och Indiana i USA och i delar av Kanada.[1] Amishfolket tar avstånd från moderniteter såsom diskmaskiner och telefoni.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Jakob Ammann bildade en grupp som lämnade mennoniterna som de ansåg blivit för världsliga. På grund av förföljelse i Europa kom de att emigrera till USA på 1700-talet[2] och 1800-talet.[3] Med varandra talar de pennsylvaniatyska,[4] en distinkt tysk dialekt, och under sina religiösa sammankomster (som sker hos varandra, eftersom kyrkobyggnader inte finns) talar de gammaldags tyska, men för att kunna fungera i samhället lär de sig även engelska.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Amish-gård i Morristown, New York.

Karakteristiskt för amish är att de anser att den tekniska utvecklingen har gått för långt och därför lever de på ett sätt som många gånger ter sig ålderdomligt.

Jordbruk bedrivs till exempel ungefär på samma sätt som på 1800-talet, likaså husbyggnation och annan verksamhet. Klädseln är ålderdomlig och baseras på färgerna svart och vitt beroende på vilken order Amish man tillhör.

Amishsamhällen strävar efter att vara självförsörjande på det mesta och de köper oftast ny mark med kontanter, eftersom de motsätter sig lån.[5] Försäkringar är inte tillåtna. Den som råkar illa ut kan istället räkna med att få hjälp av sina grannar och vänner. Elektricitet och förbränningsmotorer används bara i undantagsfall.

Amishbarnen slutar skolan efter årskurs 8.[6] Detta mot bakgrund av att det inte anses krävas vidarestudier för att klara livet på en amish-farm.

Det finns cirka 40 olika amishsamhällen och det skiljer sig mellan de olika samhällena hur strikta reglerna är. De mest stränga anses vara Swartzentruber Amish.[7]

Amishfolket kör inte bil utan använder häst och vagn (buggy). Olika amishgrupper har olika färg på sina vagnar. Den vanligaste färgen är svart som används av Amish i Nordvästra USA, Ohio (t.ex i Holmes county), Pennsylvania och Delaware. Gråa vagnar används mest av Amish tillhörande Lancaster Amish och deras systergrupper (t.ex grupper i södra Maryland, Indiana och New York). Bruna vagnar körs mest av de som bor kring New Wilmington, Pennsylvania och systergrupper i Montgomery County, New York. Vita vagnar körs mest av de som tillhör Nebraska Amish som mest finns kring Mifflin County, Pennsylvania och i Ohio. Gula vagnar används av Byler Amish som också finns i Mifflin County.[8] Det finns även ljusgula vagnar som körs av en liten grupp Amish i Enon Valley, Pennsylvania.[9]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

I samband med den Oscarsbelönade filmen Vittne till mord (1985) ökade det allmänna intresset för och kännedomen om amishkulturen.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Större amish-grupper finns framför allt i de nordöstra delstaterna.

Amish-befolkningen är en av de snabbast växande befolkningarna i världen, med i genomsnitt sju barn per familj på 1970-talet och en summerad fruktsamhet på 5,3 barn per kvinna under 2010-talet.[10] Befolkningsprognoser gör gällande att befolkningen kommer att växa kraftigt, vid början av 2100-talet kommer gruppen räkna 5,6 miljoner medlemmar.[11] Detta mot bakgrund av den höga fruktsamheten.

I delstaterna Indiana, Pennsylvania och Ohio tillhör mer än 0,5 % av befolkningen amishfolket.[12]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Inom amishsamhället är vissa sjukdomar mer utbredda på grund av att nästan alla kan härleda sin härkomst till ett par hundra individer från 1700-talet. Detta innebär att vissa recessiva anlag blir mer framträdande och synliga, vilket är ett exempel på grundareffekt.[13][14] De har också en mer varierad tarmflora än andra grupper[15] och färre allergier.[16][17][18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Amish, 5 juli 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Amishfolket – en resa tillbaka till 1700-talet”. Utrikesgruppen. 9 mars 2020. https://utrikesgruppen.se/amishfolket-en-resa-tillbaka-till-1700-talet/. Läst 9 juli 2023. 
  2. ^ ”Fejder inom Amishsekten i USA”. Svenska Yle. 8 oktober 2011. https://svenska.yle.fi/a/7-454417. 
  3. ^ ”Amish | Definition, History, Beliefs, Education, Children, Lifestyle, & Facts” (på engelska). www.britannica.com. Encyclopedia Britannica. 27 juni 2023. https://www.britannica.com/topic/Amish. Läst 9 juli 2023. 
  4. ^ Daniel Isaiah Joseph. ”What Language Do Amish People Speak?” (på amerikansk engelska). Christianity FAQ. https://christianityfaq.com/what-language-do-amish-people-speak/. Läst 9 juli 2023. 
  5. ^ ”Enkelt och blomstrandejordbruk”. so-rummet.se. Läst 9 september 2020.
  6. ^ ”Amish”. SO-rummet. 3 februari 2023. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/amish. Läst 9 juli 2023. 
  7. ^ Hurst, Charles E.; McConnell, D. (2010) (på engelska). An Amish Paradox: Diversity and Change in the World's Largest Amish Community. JHU Press. sid. 2. ISBN 978-0-8018-9790-0. https://books.google.com/books?id=SvxpZ37sRd8C&newbks=0&printsec=frontcover&dq=An+Amish+Paradox.+Johns+Hopkins+University+Press&hl=sv 
  8. ^ https://www.amishfarmandhouse.com/blog/colorful-amish-buggies/
  9. ^ https://amishamerica.com/inside-enon-valley-pa-amish-home/
  10. ^ Mercatus Center (2 juli 2020). ”Eric Kaufmann on Immigration, Identity, and the Limits of Individualism (Ep. 70)” (på engelska). Conversations with Tyler. https://medium.com/conversations-with-tyler/tyler-cowen-eric-kaufmann-population-religion-culture-6e85bf9c8c07. Läst 9 juli 2023. 
  11. ^ Andrew G. Johnson (12 februari 2022). ”Will the majority of America’s population be Amish in 200 years? Quite possibly” (på engelska). Pulp Sage. https://pulpsage.com/2022/02/12/will-the-majority-of-americas-population-be-amish-in-200-years-quite-possibly/. Läst 9 juli 2023. 
  12. ^ ”Amish Population [Updated April 2023”]. worldpopulationreview.com. https://worldpopulationreview.com/state-rankings/amish-population. Läst 9 juli 2023. 
  13. ^ ”Evolution: Library: Genetic Drift and the Founder Effect”. www.pbs.org. https://www.pbs.org/wgbh/evolution/library/06/3/l_063_03.html. Läst 9 juli 2023. 
  14. ^ ”Founder Effect” (på engelska). Swaiman's Pediatric Neurology. ScienceDirect. 2017. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecular-biology/founder-effect. Läst 9 juli 2023. ”For example, a founder effect during the establishment of the Amish community in Pennsylvania, USA, is credited for the elevated frequency of a syndrome characterized by dwarfism and polydactyly.” 
  15. ^ Ennart, Henrik (11 februari 2017). ”Rätt tarmflora skyddar dig mot psykisk ohälsa”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/RAM9x/ratt-tarmflora-skyddar-dig-mot-psykisk-ohalsa. Läst 9 juli 2023. 
  16. ^ ”The Amish have Decreased Asthma and Allergic Diseases Compared to Old Order Mennonites” (på engelska). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7744242/. Läst 10 juli 2023. 
  17. ^ ”Why do Amish children have fewer allergies?: Suburban Allergy Consultants: Allergy, Asthma, & Immunology Specialists” (på engelska). www.narberthallergy.com. Arkiverad från originalet den 9 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230709222645/https://www.narberthallergy.com/blog/why-do-amish-children-have-fewer-allergies. Läst 9 juli 2023. 
  18. ^ ”Amish Have Fewer Allergies Due to 'Farm Effect'” (på engelska). ABC News. 7 maj 2012. http://abcnews.go.com/blogs/health/2012/05/07/amish-have-fewer-allergies-due-to-farm-effect. Läst 9 juli 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amish&oldid=54357197”