Anna Flygare-Stenhammar – Wikipedia

Anna Flygare-Stenhammar
Född25 november 1880
Paris
Död13 augusti 1968 (87 år)
Sollentuna
MakeErnst Stenhammar
(1911–1927; hans död)
SläktingarCarl Flygare (bror)
Calle Flygare (brorson)
IMDb SFDb

Anna Flygare-Stenhammar, född 25 november 1880 i Paris, död 13 augusti 1968 i Sollentuna, var en svensk skådespelare.[1]

Som ung hörde hon till Intima Teatern i Stockholm och fick därmed en tidig ingång i Strindbergs repertoar. Hon stod för en av teaterns mest hyllade rollgestaltningar som Eleonora i August Strindbergs Påsk 1908. Flygare-Stenhammar och Strindberg inledde därefter en brevväxling. Sammanlagt 22 brev daterade 1908–1911 finns bevarade i Lunds universitetsbibliotek.[2] Flygare-Stenhammar kom att medverka i tre radioteateruppsättningar av Påsk 1930, 1937 och 1941.[3]

Hon debuterade på Dramaten 1910 som Hedvig i Vildanden av Henrik Ibsen och samma spelår gjorde hon två andra roller på nationalscenen. Som den Strindbergs-skådespelare hon var medverkade hon i den sällan spelade Riksföreståndaren, med rollen som Körkvakterskan.

År 1937 återvände hon till Dramaten för ett enstaka gästspel som Alma i Alf Sjöbergs uppsättning Vår ära och vår makt av Nordahl Grieg. I den föreställningen medverkade också Ivar Kåge, Georg Rydeberg och Signe Hasso.

Flygare-Stenhammar porträtterade Ellen Key i filmen Den långa vägen (1947), vilket kom att bli hennes enda filmroll.[1]

Anna Flygare var dotter till prosten Emil Flygare. Sedan 1911 var hon gift med arkitekten Ernst Stenhammar.[1] Tillsammans fick de dottern Ingalill Stenhammar, gift med sin kusin Claes Göran Stenhammar.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1932 Farmor Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[5]
Fru Tranaeus Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[6][7]
1933 Mrs Hallam Vi Hallams
Rose Franken
Knut Martin Blancheteatern[8][9]
1934 Fräulein Nordeck zur Nidden Flickor i uniform
Christa Winsloe
Harry Roeck Hansen Blancheteatern[10]
1935 Constance Cantrell Familjen Cantrell
Louis de Geer
Ester Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
Domprostinnan Hyltenius Flickan i frack
Hjalmar Bergman
Per Lindberg
Karl Kinch
Vasateatern[12]
Fru Antonin-Faure Sådana tider
Édouard Bourdet
Per Lindberg Vasateatern[13]
Mamma Noak Noak
André Obey
Per Lindberg Vasateatern[14]
1936 Leopoldine Därom tiger munnen
Roger Martin du Gard
Per Lindberg Blancheteatern[15]
Mrs Clare Lawrence Getingboet
G.S. Donisthorpe
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[16]
Fru Emelie Tilford De oskyldiga
Lillian Hellman
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[17]
1937 Alma Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
Änkefru Bang Hans första premiär
Svend Rindom
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[18]
Leopoldine Därom tiger munnen
Roger Martin du Gard
Per Lindberg Blancheteatern[19]
1941 Maria Vojnitskaja Onkel Vanja
Anton Tjechov
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[20]
1942 Anna På livets botten
Maksim Gorkij
Jura Tamkin Blancheteatern[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Anna Flygare-Stenhammar”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62424&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dAnna+Flygare-Stenhammar%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 1 januari 2014. 
  2. ^ ”Brev till Anna Flygare-Stenhammar”. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=O_A&PageSize=100&Sokord=Johan+August+Strindberg&EndastDigitaliserat=False&AvanceradSok=False&page=577&postid=Brev_375107&tab=post. Läst 1 januari 2014. 
  3. ^ Påsk. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140102200007/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=965&artikel=4620216. Läst 1 januari 2014. 
  4. ^ ”Claes Göran Stenhammar”. Vem är det 1969. https://runeberg.org/vemardet/1969/0902.html. Läst 1 januari 2014. 
  5. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  6. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  8. ^ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (15 september 1933). ”'Vi Hallams' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-15/250/1. Läst 17 december 2015. 
  10. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935)] s. 123
  11. ^ ”Familjen Cantrell”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22088&pos=84. Läst 11 april 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015. 
  13. ^ ”Sådana tider”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14208&pos=385. Läst 28 april 2016. 
  14. ^ Teatern 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 182
  15. ^ Oscar Rydqvist (26 mars 1936). ”Blanche-teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-03-26/83/9. Läst 19 april 2016. 
  16. ^ ”Getingboet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22206&pos=95. Läst 19 april 2016. 
  17. ^ ”De oskyldiga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22076&pos=96. Läst 19 april 2016. 
  18. ^ ”Hans första premiär”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22209&pos=99. Läst 20 april 2016. 
  19. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 11 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-11/337/13. Läst 19 april 2016. 
  20. ^ ”Onkel Vanja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22086&pos=111. Läst 22 april 2016. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-11/40/14. Läst 21 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]