Apostrof – Wikipedia

' ’

Skiljetecken och andra typografiska symboler

Egentliga skiljetecken


Sekundära skiljetecken (skrivtecken)


Osynliga skiljetecken (luft)


Övrigt


För den retoriska stilfiguren med samma namn, se Apostrofering.

Apostrof, utelämningstecken eller enkelt citattecken, ’ eller ',[1] är ett kommateckenformat, upphöjt, stumt och i svenskan icke-diakritiskt skrivtecken. Apostrofen bör skiljas från de snarlika fot-, minut- och primtecknen (′) liksom från accenttecknen akut accent (´) och grav accent (`). Rent visuellt är citattecken ofta samma som en dubbelskriven apostrof.

Användning i olika språk[redigera | redigera wikitext]

Apostrof

Apostrof används i olika språk för att markera sammanfogning eller utelämnande av bokstäver, eller som anföringstecken (citat). Välkända exempel är engelskans användning av apostrof för genitiv-s och verbsammandragningar (till exempel that’s John’s book, isn’t it?)[källa behövs] samt franskans och italienskans bestämda artikel och prepositioner (till exempel franskans l’école d’anthropologie).

I svenskan[redigera | redigera wikitext]

I svenskan används apostrof för att markera att ett antal bokstäver i ett ord utelämnats, som till exempel i sta’n (kortform av staden) eller sammandragningen har’u (har du).

Enligt lingvistisk formalia tillämpas apostrof även för att urskilja betydelser av ord och uttryck: Att kasta vatten innebär ’urinera’. Inom citat, som markeras med citattecken, förvandlas de citattecken som finns i citatet (inre citat) till apostrofer.

På grund av inflytande från engelskan och möjligen danskan har apostrofen ibland i svenskan blivit felaktigt använd före vanligt genitiv-s: Berra’s verkstad. Då svenskan inte har plural-s behövs inte som i engelskan skillnad göras mellan plural-s och genitiv-s och ingen sådan apostrof tillfogas, utan det ska skrivas Berras verkstad. Man fogar inte -s till namn i genitiv som redan slutar på s eller s-liknande ljud, som -s, -x eller -z: Lars promemoria, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik. Och även om detta förekommer relativt ofta i äldre texter, markeras normalt heller inte detta saknade -s med utelämningsapostrof, som i Anders’ skidor (betyder Anderss skidor), annat än om det är nödvändigt för tydlighetens skull: Hans skidor är längre än Anders’ (och även då rekommenderas i första hand omskrivning).

Ett annat felaktigt bruk är när apostrof förväxlas med akut accent, och vice versa.

En vedertagen norm för apostrofens och andra skrivteckens användning i svenskt skriftspråk är boken Svenska skrivregler. Användbar är också skriften Myndigheternas skrivregler.[2]

Inom ekonomi används apostrofen för att förkorta belopp genom att ersätta tusental med apostrof. 30' betyder exempelvis 30 000 kr, 30' ' betyder 30 000 000 kr och så vidare.

Fonetisk skrift[redigera | redigera wikitext]

I Internationella fonetiska alfabetet (IPA) används apostrof för att markera betoning i ett ord. Den vedertagna betoningsmarkeringen enligt IPA är med rak apostrof (fottecken; inte typografisk apostrof) före den betonade stavelsen. En sekundär betoning kan markeras med samma tecken i nedsänkt läge. En extra lång betoning kan dessutom markeras med två raka apostrofer ("tumtecken").[3]

Två varianter[redigera | redigera wikitext]

Apostrof finns i två varianter. Den böjda varianten kan omnämnas som typografisk apostrof, den raka varianten som skrivmaskinsapostrof (eller fottecken[4]). I vårdad stil eller tryckt text rekommenderas den typografiska varianten, som efterliknar ett upphöjt kommatecken.[5]

Skrivmaskinsapostrofen är dock ofta lättare att använda vid textproduktion på dator.[5] Därför är detta tecken ett vanligt ersättningstecken, där primetecken eller "riktig" apostrof inte kan eller är lika lätt att använda.[4] Samma problematik finns vad gäller tumtecken (raka citattecken) och typografiska citattecken.[6]

Datorkodning[redigera | redigera wikitext]

I datorer lagras de två varianterna av apostrof med följande nummer:

Unicode ASCII Namn i Unicode
U+0027 39 (hexadecimalt: 27) ' APOSTROPHE
U+2019 RIGHT SINGLE QUOTATION MARK

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]