Archibald Sayce – Wikipedia

Archibald Henry Sayce, född 1846 nära Bristol, död 1933, var en engelsk orientalist, särskilt assyriolog.

Sayce prästvigdes 1870 och blev 1876 Max Müllers efterträdare som extra ordinarie professor i jämförande språkforskning i Oxford och 1891 professor i assyriologi där.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Outlines of Accadian Grammar (1870)
Babylonian literature (1871)
An Assyrian Grammar for Comparative Purposes (1872)
Principles of Comparative Philology (1874)
Introduction to the Science of Language (2 band, 1880)
Monuments of the Hittites (1881)
Fresh Light from the Ancient Monuments (1884; 7:e upplagan 1892; "Talande stenar", 1896)
Ancient Empires of the East (1884)
Hibbert Lectures on Babylonian Religion (1887)
Records of the Past, new series (2 bd, 1888-90)
Egypt of the Hebrews and Herodotus (1895)
Babylonians and Assyrians (1900)
Egyptian and Babylonian Religion (1903)
Archaeology of the Cuneiform Inscriptions (1907)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sayce, Archibald Henry, 1904–1926.