Arne Sand – Wikipedia

Arne Sand
Född4 mars 1927[1][2][3]
Engelbrekts församling[3], Sverige
Död23 mars 1963[2][4][3] ​eller ​1963[5]
Västerleds församling[3], Sverige
BegravdSkogskyrkogården[6]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[5]
Utmärkelser
Boklotteriets stipendiater 1960 (1960)
Redigera Wikidata

Arne Emil Berthold Sand, född 4 mars 1927 i Engelbrekts församling, Stockholm, död 23 mars 1963 i Västerleds församling, Stockholm[7], av en hjärntumör, var en svensk författare.

Bland hans verk har Trollkarlens lärling, Enhörningarna och Väderkvarnarna på senare år givits ut igen.

Liv och författarskap[redigera | redigera wikitext]

Sand arbetade som fältmätare och kartritare 1945–1948. År arbetade han som korrekturläsare hos Bonniers och debuterade samma år med romanen Förföljaren.[8] Boken fick Strindbergspriset, en romanpristävling Bonniers utlyste till Strindbergsjubileet, med den då höga prissumman 25 000 kronor.[8] Sand blev då författare på heltid. Förföljaren handlar om Richard Wernon, en före detta kommunist som deltagit som frivillig i Spanska inbördeskriget och kommit hem med senare skulle komma att kallas posttraumatiskt stressyndrom.[9] Romanen följdes av Erövraren 1951. Erövraren betecknades som andra delen i en planerad trilogi som tillsammans skull ge "en skildring av den moderna människans förhållande till marxismen",[9] men någon tredje roman publicerades aldrig.[8] Istället tystnade Sand som romanförfattare. Han skrev litteraturkritik, noveller och arbetade som reseamanuens för Konstfrämjandet.[9]

När han återvände som romanförfattare var det med två romaner om ett fantasisamhälle på den uppländska landsbygden, Öändan, där hans två nästa romaner – Ljugarstriden 1956 och Drömboken 1958 – utspelar sig.[8] Sands författarskap hade nu gått i en mer fabulerande riktning.[9] Ljugarstriden blev också något av ett läsarmässigt genombrott för honom.[8] Hans författarskap fortsatte sedan sin vandring bort från den realistiska romanen med Trollkarlens lärling 1959 och Väderkvarnarna 1962.[9]

Påsken 1957 diagnostiserades Sand med en hjärntumör, som 1963 kom att ta hans liv.[9] Hans sista roman, den 1965 postumt publicerade Enhörningarna, var en dagbok han skrev – lätt maskerad som efterlämnad av en annan person – under ett par veckors sjukhusvistelse.[9]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt Åhlén & Agneta Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 3. 1951–1955, Rabén & Sjögren, 1959, s. 331, Sand, Arne Emil Berthold, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Paul Harnesk (red.), Svenskt författarlexikon: 4. 1956–1960, Rabén & Sjögren, 1963, s. 361, Sand, Arne Emil Berthold, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, 19270304-111 Sand, Arne Emil Berthold, läst: 29 juni 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bengt Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon: 5. 1961–1965, vol. 5, 1968, s. 332, Sand, Arne Emil Berthold, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskagravar.se, Sand, Arne Emil Berthold, läs online, läst: 29 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  8. ^ [a b c d e] Svedjedal, Johan. "Att sjunga romanen upp ur underjorden". Efterord i Arne Sands Trollkarlens lärling. Ss. 262–272. Lind & Co, 2001. ISBN 91-89538-06-4.
  9. ^ [a b c d e f g] Alfredson, Cai. "Arne Sand (1927-1963)", Litteraturbanken. Läst 29 juni 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]