Arvid Cronenberg – Wikipedia

Arvid Cronenberg
Information
Född	3 november 1921 Bjursås församling i Kopparbergs län, Sverige
Död	26 oktober 2021 (99 år) Kungsbacka distrikt i Hallands län, Sverige
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Armén
Tjänstetid	1947–1982
Grad	Överstelöjtnant
Övrigt	Militärhistoriker

Arvid Fredrik Wilhelm Cronenberg,^[1] född 3 november 1921 i Bjursås församling i Kopparbergs län,^[2] död 26 oktober 2021 i Kungsbacka distrikt i Hallands län,^[3] var en svensk militär och militärhistoriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cronenberg avlade officersexamen vid Krigsskolan 1947 och utnämndes samma år till fänrik vid Norrlands dragonregemente, där han befordrades till löjtnant 1949. Han var lärare vid Arméns signalskola 1953–1957 och tjänstgjorde i United Nations Emergency Force i Gazaremsan 1957–1958. År 1960 blev han ryttmästare och 1961–1967 tjänstgjorde han vid Signaltjänstavdelningen i Försvarsstaben, från 1962 med kaptens tjänstegrad. Han avlade filosofie kandidat-examen vid Stockholms universitet 1967 och tjänstgjorde 1967–1982 vid Militärhistoriska avdelningen på Militärhögskolan. Han befordrades till major 1972 och till överstelöjtnant 1973.^[4]

Arvid Cronenberg invaldes 1991 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.^[4]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

• Riddare av Svärdsorden, 1967.^[5]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

• Stockholms försvar åt sjösidan under sju sekel (Stockholm 1973).
• Militär intressegrupp-politik. Kretsen kring Ny militär tidskrift och dess väg till inflytande i 1930 års försvarskommission (Militärhögskolan, Stockholm 1977).
• ”Neutralitetsvakt eller självständighetsförsvar? Till frågan om de säkerhetspolitiska och strategiska föreställningar som knöts till 1925 års härordningsbeslut”, Militärhistorisk tidskrift, 1982, s. 75–95.
• Flera kapitel i Wangel, Carl Axel (red.): Sveriges militära beredskap 1939–1945 (Militärhistoriska Förlaget, Stockholm 1982).
• ”The armed forces as instruments of security policy. Some guidelines in modern Swedish war planning before 1945 against the background of contemporary security policy thinking”, Revue internationale d’histoire militaire, 1984, s. 135–186.
• ”Säkerhetspolitik och krigsplanering. Huvudlinjer i arméns operativa planering 1906–1945”, s. 44–165 i Hugemark, Bo (red.): Neutralitet och försvar. Perspektiv på svensk säkerhetspolitik 1809–1985 (Militärhistoriska Förlaget, Stockholm 1986).
• ”Kapplöpning med tiden. Svensk krigsorganisation och krigsplanering”, s. 91–122 i Hugemark, Bo (red.): Stormvarning. Sverige inför andra världskriget (Probus, Stockholm 1989).
• Ett självständigt signalväsen. Från fälttelegrafkår till signaltruppslag (Militärhistoriska Förlaget, Stockholm 1990).
• ”’Krigsfall Tyskland’. Planering, mobilisering och uppmarsch”, s. 217–257 i Hugemark, Bo (red.): Urladdning. 1940 – blixtkrigens år (Probus, Stockholm 1990).
• ”Från Karlsborg till Boden. Tillkomsten av Bodens fästning mot bakgrund av tidens operativa teori”, s. 29–81 i Nyström, Bror Oscar; Skeppstedt, Sven (red.): Boden. Fästningen, garnisonen, samhället (Bodens artilleriregementes historiekommitté, Boden 1990).
• ”’Och får jag tag i den fan ...’. Den militära oppositionen mot Olof Thörnell”, s. 239–294 i Hugemark, Bo (red.): I orkanens öga. 1941 – osäker neutralitet (Probus, Stockholm 1992).
• ”An independent signal arm”, s. 77–95 i Rystad, Göran (red.): The Swedish armed forces and foreign influences 1870–1945 (Militärhistoriska Förlaget, Stockholm 1992).
• ”Örebroförband i beredskap 1939–1945”, s. 149–182 i Lyth, Einar; Gustavsson, Bengt (red.): Försvar i Örebro län. 1900-talet (Stiftelsen Nerikes regementen, Örebro 1993).
• Umeås blå dragoner (redaktör och medförfattare; Norrlands dragonregemente, Arvidsjaur 1994).
• ”Första världskrigets lantmilitära beredskap”, s. 87–116 i Engström, Johan; Ericson, Lars (red.): Mellan björnen och örnen. Sverige och Östersjöområdet under det första världskriget, 1914–1918 (Gotlands fornsal, Visby 1994).
• ”Säkerhet – elasticitet – återtagning”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 6/1995, s. 81–105.
• ”Från Vasatid till andra världskriget”, s. 9–124 i Rönnberg, Lennart (red.): Arméns ledning från vasatid till nutid (Probus, Stockholm 1995).
• Ett försvar med anpassningsstruktur. Vision eller realitet? (med Carl Björeman och Helge Gard; Centralförbundet Folk och Försvar, Stockholm 1996).
• ”Från första världskriget till nutid”, s. 261–365 i Norberg, Erik (red.): Fäderneslandets försvar. Kungl. Krigsvetenskapsakademien 1796–1996 (Atlantis, Stockholm 1996).
• ”Thörnell, Hitler och storkorset. En omstridd ordensförläning”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 3/2002, s. 89–96.
• ”Nedre Norrland i centralförsvaret. Tankar och teorier kring försvaret av nedre Norrland efter Napoleonkrigen”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 6/2002, s. 85–108.
• ”Sverige i tysk planering inför ’Weserübung’”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 4/2004, s. 56–73.
• ”’Om vi nu komma i krig för Finlands skull’. Till belysning av en omstridd, missanpassad och missförstådd operativ föredragning vintern 1940”, s. 13–34 i Artéus, Gunnar; Molin, Karl; Petersson, Magnus: Säkerhet och försvar. En vänbok till Kent Zetterberg (Abrahamsson, Karlskrona 2005).
• Kriget kommer! Den hemliga svenska krigsplanläggningen under vinterkriget 1939–1940 (Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, Stockholm 2015).

Referenser[redigera | redigera wikitext]