Bauxit – Wikipedia

Bauxit.
Bauxit, Les Baux-de-Provence, Frankrike.

Bauxit, med kemiska formeln AlOx(OH)3∓2x[1], från franskans bauxite efter att först ha hittats i Les Baux-de-Provence i södra Frankrike, är en lerliknande, rödbrun jord- eller bergart med korniga eller leriga massor, ur vilken aluminium, koppar och järn kan utvinnas. Jordarten består huvudsakligen av aluminiumhydroxidmineraler som innehåller järnsalter, såsom böhmit, diaspor eller gibbsit.[2][3]

Bauxit är en mycket vanlig jordart. Den bildas av olika bergarter, såsom granit som innehåller mycket aluminium och inte järn som många tror, vittrar sönder och blandas ihop till en aluminiumhaltig lera. Vittringen kallas för lateritbildning, och där förs de flesta beståndsdelarna i bergarten bort med grundvattnet. Bauxiten är ett svårlösligt aluminiumhydroxid, och är då en rest när övriga mineraler förts bort. Bauxit innehåller mellan 25 och 55 viktprocent av aluminium. Det innehåller även några få procent kisel, järn och titan. 1990 var utvinningen av bauxit på 115 miljoner ton. Det förekommer bland annat i Västafrika och i Sydamerika och i Australien; främst i tropiska och subtropiska områden. Australien står för ungefär 31 procent av utvinningen.[2] Bauxit används till framställning av aluminium och föreningar med aluminium, samt vid tillverkning av högeldfasta lergods.[3]

Produktionstrender[redigera | redigera wikitext]

Bauxitproduktion 2005.

2007 var Australien en av topproducenterna av bauxit med omkring en tredjedel av världsproduktionen, följt av Kina, Brasilien, Guinea och Indien. Även om efterfrågan på aluminium snabbt ökar är de hittills kända bauxitmalmsreserverna tillräckliga för att klara av världens efterfrågan på aluminium i flera hundra år. Samtidigt medför en ständigt ökande grad av återvinning av aluminium, vilket främst görs för att minska elförbrukningen vid aluminiumtillverkning, att de kända bauxitreserverna kommer att räcka mycket längre än man tidigare trott.

(× 1000 ton. Tabellen sorterad efter kända bauxitreserver.[4]
Land Gruvproduktion Reserver Reservgrund
2007 2008
(Uppskattat)
Guinea Guinea 18 000 18 000 7 400 000 8 600 000
Australien Australien 62 400 63 000 5 800 000 7 900 000
Vietnam Vietnam 30 30 2 100 000 5 400 000
Jamaica Jamaica 14 600 15 000 2 000 000 2 500 000
Brasilien Brasilien 24 800 25 000 1 900 000 2 500 000
Indien Indien 19 200 20 000 770 000 1 400 000
Guyana Guyana 1 600 1 600 700 000 900 000
Kina Kina 30 000 32 000 700 000 2 300 000
Grekland Grekland 2 220 2 200 600 000 650 000
Surinam Surinam 4 900 4 500 580 000 600 000
Kazakstan Kazakstan 4 800 4 800 360 000 450 000
Venezuela Venezuela 5 900 5 900 320 000 350 000
Ryssland Ryssland 6 400 6 400 200 000 250 000
USA USA a) a) 20 000 40 000
Iran Iran 500 [5]
Andra länder 7 150 6 800 3 200 000 3 800 000
Totalt i hela världen
(avrundat)
202 000 205 000 27 000 000 38 000 000

a) USA:s gruvbrytning nästan obefintlig.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ X kan variera mellan 0 och 1.
  2. ^ [a b] Nationalencyklopedins nätupplaga, under uppslagsordet.
  3. ^ [a b] Bauxit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  4. ^ U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries, januari 2009
  5. ^ http://www.bgs.ac.uk/mineralsuk/commodity/world/home.html