Betlehem Isaak – Wikipedia

Betlehem Isaak
Betlehem Isaak på Bokmässan 2019.
Betlehem Isaak på Bokmässan 2019.
Född30 december 1993 (30 år)
Asmara, Eritrea
YrkeJournalist
NationalitetSverige
Genrersjälvbiografi
DebutverkMitt liv utan dig
SläktingarDawit Isaak (far)
Donald Boström och Betlehem Isaak, 2015.

Betlehem Isaak, folkbokförd Bietelhem Dawit Isaak, född 30 december 1993 i Asmara i Eritrea[1], är en svensk-eritreansk skribent.[2] Hon är dotter till Dawit Isaak och romandebuterade 2020 med den självbiografiska boken Mitt liv utan dig, vilken även är grunden till teaterpjäsen Jag är Betlehem Dawit Isaak, som uppförts på Angereds teater.[3][4] Hon är även krönikör i GT.[5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Isaak är född och uppvuxen i Asmara i Eritrea. När hon var sju år såg hon en söndagsmorgon sin far Dawit Isaak föras bort för att därefter sättas i fängelse. Året därpå flydde hon tillsammans med sina syskon och sin mor till Sverige, där de bosatte sig i Göteborg. Sedan tolvårsåldern har hon gjort framträdanden i media där hon pratat om yttrandefrihet[6] och Dawit Isaak.[7] Hon har bland annat medverkat i Agenda,[8] Gomorron Sverige[9] och Utbildningsradion.[10] På grund av sitt engagemang har hon blivit utsatt för hot.[11][12]

Hon arbetade i många år[12] med romanen Mitt liv utan dig innan den kom ut på Brombergs bokförlag i mars 2020.[13] Boken fick ett blandat mottagande: Kristina Lindquist skrev i Dagens Nyheter att romandebuten drivs av "en alldeles förkrossande uppriktighet"[14] och Sara Abdollahi kallade den för "en lysande debutbok" i GP,[1] medan Borås Tidnings Mikael R Karlsson ansåg att boken "saknar en djupare klangbotten".[15]

Teaterföreställningen Jag är Betlehem Dawit Isaak, som hade urpremiär 6 mars 2020,[16] handlar om Isaaks uppväxt från fyra års ålder tills hon är tjugo. Pjäsen är en dramatisering av Isaaks självbiografi och den bearbetades för scen av Ninna Tersman.[7]

Isaak har studerat mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet[12] och studerar numera (2020) statsvetenskap vid Lunds universitet.[2] Den 6 juli 2020 var hon värd för Sommar i P1.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sara Abdollahi (2 april 2020). ”Betlehem Isaaks debutbok om fängslade pappan lyser”. gp.se. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/1.26240978. Läst 16 juni 2020. 
  2. ^ [a b c] ”Betlehem Isaak - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1518776?programid=2071. Läst 16 juni 2020. 
  3. ^ Alexander Hultman (12 mars 2020). ”Betlehem Isaak: "I Sverige blir du medveten om att du är svart"”. gp.se. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/1.25110625. Läst 16 juni 2020. 
  4. ^ ”Betlehem Isaak: ”Nu är jag redo att berätta min historia””. DN.SE. Dagens Nyheter. 12 februari 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/scenvar-nu-ar-jag-redo-att-beratta-min-historia/. Läst 16 juni 2020. 
  5. ^ ”https://www.expressen.se/gt/kronikorer/betlehem-isaak/”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/kronikorer/betlehem-isaak/. Läst 16 juni 2020. 
  6. ^ Olle Ohlsén Pettersson (23 september 2016). ”Dottern: ”Hela landet är ett enda stort offer””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/dottern-viktigt-att-gora-nagot-och-engagera-sig. Läst 16 juni 2020. 
  7. ^ [a b] Mina Benaissa (4 mars 2020). ”Betlehem Isaaks egen historia på scen i Angered”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7420741. Läst 16 juni 2020. 
  8. ^ ”LIBRIS - Här möts Emy Maru och Betlehe...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/22699234. Läst 16 juni 2020. 
  9. ^ ”LIBRIS - Yttrandefriheten i världen – ...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/19703605?vw=full. Läst 16 juni 2020. 
  10. ^ ”LIBRIS - Mediatiden”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/13779969?vw=full. Läst 16 juni 2020. 
  11. ^ Felicia Gauffin Jatta (23 september 2016). ”Betlehem Isaak”. Djungeltrumman.se. https://www.djungeltrumman.se/betlehem-isaak/. Läst 16 juni 2020. 
  12. ^ [a b c] Pascal Engman (27 oktober 2013). ”Betlehem Isaak: Jag tänker inte leva i rädsla”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/betlehem-isaak-jag-tanker-inte-leva-i-radsla/. Läst 16 juni 2020. 
  13. ^ ”Mitt liv utan dig”. Brombergs. https://brombergs.se/bok/mitt-liv-utan-dig/. Läst 16 juni 2020. 
  14. ^ Kristina Lindquist (13 maj 2020). ”Betlehem Isaak skriver med ett sorgens ursinne”. DN.SE. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/betlehem-isaak-skriver-med-ett-sorgens-ursinne/. Läst 16 juni 2020. 
  15. ^ Karlsson, Mikael R. (25 april 2020). ”Betlehem Isaak berättar om sin fängslade far”. Borås Tidning. https://www.bt.se/kultur/betlehem-isaak-berattar-om-sin-fangslade-far/. Läst 16 juni 2020. 
  16. ^ Hedvig Wrede (5 mars 2020). ”Fängslade Dawit Isaaks dotter gör pjäs om pappans frånvaro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/fangslade-dawit-isaaks-dotter-gor-pjas-om-pappans-franvaro. Läst 16 juni 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Betlehem_Isaak&oldid=53966664”