Bielefeld – Wikipedia

	Bielefeld
	Kretsfri stad
	Jahnplatz
Flagga	Bielefelds vapen
Land	Tyskland
Förbundsland	Nordrhein-Westfalen
Regierungsbezirk	Detmold
Höjdläge	118 m ö.h.
Koordinater	52°1′N 8°31′Ö / 52.017°N 8.517°Ö
Yta	258,82 km² (2016)
Folkmängd	338 332 (2022-12-31)
Befolkningstäthet	1 307 inv./km²
Borgmästare	Pit Clausen (2009–) (SPD)
Postnummer	33501–33739
Riktnummer	521
Registreringsskylt	BI
Kommunkod	05 7 11 000
Regionalkod	05 7 11 0000; 05 7 11 0000 000
Geonames	3221125
OSM-karta	62646
	Bielefelds läge i Tyskland. Bielefelds läge i Tyskland.
	Bielefelds läge i Regierungsbezirk Detmold, Nordrhein-Westfalen. Bielefelds läge i Regierungsbezirk Detmold, Nordrhein-Westfalen.
	Webbplats: Bielefeld

Bielefeld är en kretsfri industri- och universitetsstad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen vid nordvästra änden av Teutoburgerskogen, ett cirka 150 kilometer långt skogstäckt bergsområde. I staden, som har cirka 340 000 invånare, finns bland annat maskin- och textilindustri.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bielefeld grundades 1215 av greve Herman IV av Ravensberg. Staden tillhörde Hansan och var känd som ”linnestaden”. När Köln–Minden-järnvägen öppnades 1849 började staden industrialiseras och under 1860-talet startades olika verkstadsindustrier. Bielefeld utvecklades genom Ravensbergspinneriet till ett textilcentrum; bland annat fanns några symaskinstillverkare som Dürkopp i staden. Bielefeldområdet hade också en stor tobaksproduktion. Bland andra viktiga industriföretag som utvecklades i Bielefeld finns Dr. Oetker. I början av 1900-talet växte staden och försågs med järnvägsstation, teater och konserthall.

Under kristallnatten (1938) brändes stadens synagoga från 1905 ned och affärer som ägdes av judar plundrades och förstördes. Under andra världskriget bombades Bielefeld (första gången 1940) och den svåraste bombningen ägde rum i september 1944 då den gamla staden och historiska byggnader förstördes. Staden intogs av amerikanska trupper i april 1945.

Efter andra världskriget byggdes Bielefeld upp där de gamla förstörda byggnaderna ersattes av moderna hus och staden fick en helt ny stadssiluett. Industrin återuppbyggdes men staden förlorade sin roll som textilcentrum. Staden växte under 1950-talet genom de många flyktingar och fördrivna som kom till staden. Bostadsbristen ledde fram till skapandet av Sennestadt. Bielefelds universitet invigdes 1969 och det hade vid slutet av året 2021 cirka 24 400 studenter.^[3]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Borgen Sparrenburg är ett landmärke som uppfördes 1240–1250 av Ludwig von Ravensberg. Andra landsmärken är bland annat stadshuset och stadsteatern (Stadttheater) i jugendstil. Stadsteatern omfattar bland annat Bielefeld Opernhaus och är den största teatern och operahuset i östra Nordrhein-Westfalen. Den äldsta kyrkan i staden är Altstädter Nicolaikirche, grundad 1236 av Bernhard IV av Lippe i hans egenskap av ärkebiskop i Paderborns katolska ärkestift. Stadens största kyrka är emellertid Neustädter Marienkirche som stod klar 1512. Vidare finns ett konstmuseum i Kunsthalle, konserthuset Rudolf-Oetker-Halle samt den botaniska trädgården Botanische Garten Bielefeld.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bielefelds näringsliv började med linne väverier. När staden anslöts till järnvägen 1847 möjliggjorde det billigare leveranser av kol från Ruhrområdet vilket i sin tur gav förutsättningar för industrialisering. Den första fabriken följde 1851 då bröderna Bozi grundade spinneriet Vorwärts i anslutning till järnvägen. 1854 följde spinneriet i Ravensberg som utvecklades till Europas största spinneri. Idag spelar textilindustrin en mindre roll.

Bielefelds viktigaste industrier återfinns inom livsmedel, metallförädling, maskintillverkning, kemi och beklädnad. Dr. Oetker, en av Tysklands största livsmedelskoncerner, har sitt huvudkontor i Bielefeld. Andra större företag i staden är Böllhoff, Dürkopp-Adler, Gildemeister, ThyssenKrupp, Droop & Rein (Starrag), Goldbeck och Seidensticker. Fönstertillverkaren Schüco och investmentbanken Bankhaus Lampe har även de huvudkontor i Bielefeld. Vidare är universitetet, fackhögskolor och den offentliga sektorn stora arbetsgivare.

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Bielefeld är centralorten för ett av Tysklands storstadsområden, med nästan 1,2 miljoner invånare. Många pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i områdets centrala delar, och hela pendlingsområdet omfattar Bielefeld samt 27 omgivande städer och kommuner.^[4] Många medelstora städer är belägna i Bielefelds närhet, bland andra Bad Oyenhausen, Bad Salzuflen, Bünde, Gütersloh, Herford, Löhne, Minden och Rheda-Wiedenbrück.

Områdestyp^[4]	Areal (km²)^[4]	Invånarantal 31 december 2006^[4]	Densitet (inv/km²)
Kärnstad (Bielefeld)	257,88	325 846	1 263,56
Kärnstadens närområde	686,23	501 472	730,76
Närliggande pendlingsområde	1 140,77	354 380	310,65
Totalt	2 084,88	1 181 698	566,79

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Bielefeld är uppdelat i tio stadsdelar: Brackwede, Dornberg, Gadderbaum, Heepen, Jöllenbeck, Bielefeld-Mitte, Schildesche, Senne, Sennestadt och Stieghorst.

Utsikt från Sparrenburg över Bielefelds centrum

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

F.W. Murnau, filmregissör
August Oetker, bakpulvrets uppfinnare
Rudolf August Oetker, entreprenör, livsmedel
Erna Sack, sångerska, sopran
Klaus Hildebrand (född 1941), historiker
Hannes Wader (född 1942), musiker och låtskrivare
Aleida Assmann (född 1947), professor i engelska, egyptologi, litteratur och kulturstudier
Michael Diekmann (född 1953), företagsledare (Allianz)
Rolf Kanies (född 1957), tysk skådespelare
Horst Wessel, nazist, författare till Horst-Wessel-Lied
Irmgard Möller, terrorist, medlem av Röda armé-fraktionen