Blekinge län – Wikipedia

För andra betydelser av Blekinge och Blekinge län, se Blekinge (olika betydelser).
Blekinge län
Län
Vapen för Blekinge län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge
Region Region Blekinge
Läge 56°17′N 15°7′Ö / 56.283°N 15.117°Ö / 56.283; 15.117
Residensstad Karlskrona
Area Rankad 21:a
 - Totalt 2 941 km²
Folkmängd Rankad 19:e
 - Totalt 157 973 (2023-12-31)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 53,7 invånare/km²
Inrättat 1683
Landshövding Ulrica Messing[2]
Länskod 10
Geonames 2721357
Länsbokstav K
Karta SCB geodata
Blekinge läns läge i Sverige.
Blekinge läns läge i Sverige.
Blekinge läns läge i Sverige.

Blekinge län är ett av Sveriges län, beläget i sydöstra Götaland och vars residensstad är Karlskrona.

Blekinge läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha tillfallit Sverige år 1658 stod Blekinge under Kristianstads län fram till år 1680 då det förenades med Kalmar län. År 1683 upprättades emellertid Blekinge län, vilket har bestått oavbrutet sedan dess.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Blekinge län är geografiskt identiskt med landskapet Blekinge och är landets till ytan minsta län och efter Gotlands län det län med minst antal kommuner. Det gränsar i norr till Kronobergs och Kalmar län, i väster till Skåne län och i söder och öster till Östersjön och innefattar fem kommuner.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I Blekinge län finns naturreservaten Utklippan, Tallet och Hallarum.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Blekinge län[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

De flesta större orterna i Blekinge län ligger vid kusten i söder och är förbundna via järnvägen (svart linje) och E22 (röd, dubbel/enkel linje).

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i länet har sedan 1990-talets slut haft problem, vilket lett till ökad arbetslöshet. Först på senare år har större satsningar gjorts inom den högre utbildningen, bland annat genom 1989 års högskolebildande (idag Blekinge tekniska högskola).[3]

Jord-, skogsbruk och näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk sysselsätter numera cirka 2 procent av arbetskraften, och 8 procent av landarealen upptas av åkermark. Listerlandet i sydväst och Ramdalaslätten i sydost är länets två större jordbruksbygder, och på Listerlandet finns även en större uppfödning av mink. Blekinge län har Sveriges näst största (efter Skåne län) odling av potatis för produktion av stärkelse. Cirka 15 procent av landets yrkesfiskare verkar i länet.[3]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin står för en knapp femtedel av sysselsättningen i Blekinge län. Det handlar främst om filialer till internationella storföretag. Exempel på verksamma företag inom verkstadsindustrin är Volvo Personvagnar AB (karosser) i Olofström, Kockums AB (fartygsproduktion), Ericsson AB (system, produkter och tjänster), ABB Hight Voltage Cables AB (alla tre i Karlskrona). Abu Garcia AB tillverkar sportfiskeutrustning i Svängsta och Flextronics International Sweden AB arbetar med elektronik och telekommunikation i Ronneby.[3]

2/3 av länets yta täcks av skog. Bland skogsindustriföretagen i länet finns Södra Cell AB (massatillverkning vid Mörrums bruk) och Cascades Djupafors AB (kartongtillverkning) i Ronneby kommun. I Ronneby tillverkar Tarkett AB plastgolv, och fram till 2002 verkade Carlshamn Mejeri som margarin- och glasstillverkare i Karlshamn. Ifö Sanitär AB tillverkar duschkabiner, badkar och diskbänkar (i Karlshamns kommun).[3]

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Inom tjänstesektorn är TNS Sifo AB (marknadsundersökningar) i Ronneby och mobiloperatören Telenor Sverige AB i Karlskrona stora arbetsgivare. Svenska försvaret är viktigt för sysselsättningen i både Karlskrona och Ronneby.[3]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Blekinge län är tättbefolkat och har ett relativt gott utbyggt nät av vägar. Den viktigaste vägen är Europaväg 22, som löper längs med syd- och östkusten och binder samman ett antal större tätorter.[3]

I öst-västlig riktning löper Blekinge kustbana genom länet, och från Karlskrona finns järnvägsförbindelse norrut via Emmaboda och Alvesta.[3]

En större flygplats finns i Kallinge nära Ronneby, med dagliga flygningar till Stockholm. Färjeförbindelse finns mellan Karlskrona och Gdynia i Polen, Karlshamn och Klaipėda i Litauen. Karlshamn är länets viktigaste godshamn.[3]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Kultursymboler och viktiga personligheter[redigera | redigera wikitext]

Länsvapnets blasonering: I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld.

Eftersom landskap och län helt sammanfaller har länsstyrelsen sedan gammalt använt Blekinges landskapsvapen och detta bruk fastställdes också 1944. Registrerat i PRV sedan 1974.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De tio största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015:

Nr Tätort Folkmängd
(31 december 2018)
1 Karlskrona &&&&&&&&&&037165.&&&&&037 165
2 Karlshamn &&&&&&&&&&020387.&&&&&020 387
3 Ronneby &&&&&&&&&&013082.&&&&&013 082
4 Sölvesborg &&&&&&&&&&&09052.&&&&&09 052
5 Olofström &&&&&&&&&&&07816.&&&&&07 816
6 Kallinge &&&&&&&&&&&04983.&&&&&04 983
7 Mörrum &&&&&&&&&&&04024.&&&&&04 024
8 Rödeby &&&&&&&&&&&03552.&&&&&03 552
9 Nättraby &&&&&&&&&&&03313.&&&&&03 313
10 Jämjö &&&&&&&&&&&02659.&&&&&02 659

Residensstaden är i fet stil.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen är stabil och har legat på drygt 150 000 sedan 1960-talet

Befolkningsutvecklingen i Blekinge län 1970–2015
År Invånare
1970
  
153 585
1975
  
155 336
1980
  
153 542
1985
  
150 959
1990
  
150 564
1995
  
152 737
2000
  
150 392
2005
  
150 696
2010
  
153 227
2015
  
156 253
Källa: Statistiska centralbyrån: Statistikdatabasen, Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2014.

Migration[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 22 771, eller 14,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 154 157 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 13 558, eller 9,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 149 875 den 31 december 2002).[4]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Blekinge län 154 157 personer. Av dessa var 18 720 personer (12,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[5]

Språk[redigera | redigera wikitext]

för språk, se Blekinge#¤Språk

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]