French
DeutschByske – Wikipedia
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Byske | |
| Tätort | |
 Storgatan i Byske. Vy mot norr | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Skellefteå kommun |
| Distrikt | Byske distrikt |
| Koordinater | 64°57′6″N 21°12′26″Ö / 64.95167°N 21.20722°Ö |
| Area | 328 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 741 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0912 |
| Tätortskod | T8160[2] |
| Beb.områdeskod | 2482TB106 (1960–)[3] |
| Geonames | 606350 |
  Ortens läge i Västerbottens län | |
| Wikimedia Commons: Byske | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Byske (umesamiska Gyöhkahe), är en tätort i Byske distrikt i Skellefteå kommun belägen vid E4 och Bottenviken cirka 30 km norr om Skellefteå.
E4 delar Byske i två delar på vardera en östlig och en västlig del.
Den outbyggda Byskeälven mynnar ut i Bottenviken vid Byske.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Under 1700- och 1800-talen utvecklades Byske från en jordbruksby till ett brukssamhälle med sågverken som drivkraft. Kring dessa växte sedan tätorten med handelshus och socialt liv.[4]
Byske by har medeltida anor. Redan på 1300-talet omtalas Byskeälven av Gudlav Bilder, en storman i Ångermanland, som i ett testamente tar upp sitt laxfiske i Byskeälven. När de första bofasta bönderna slog sig ner nådde förmodligen havet upp till byn. I århundraden var Byske en bland många andra jordbruksbyar.[4]
Under 1700- och 1800-talet fick Byske sågverk, Ytterstfors sågverk, och glasbruk, Ytterstfors glasbruk, och dessa satte fart på utvecklingen av tätorten. År 1864 blev det tillåtet att bedriva handel på landsbygden och köpmän och hantverkare slog sig ned i samhället. Tidigare hade bruket haft en egen handelsbod, och de varor som inte fanns där kunde köpas i staden eller på marknader. De nya köpmännen byggde ståtliga handelsgårdar längs vägen upp mot kyrkan. Byske kyrka ritades av stadsarkitekt Boström i Umeå och invigde 1872. I närheten uppfördes en liten kyrkstad, Byske kyrkstad, den blev en av de sista som byggdes i Sverige. Man hade planerat för 89 stugor men det byggdes bara åtta.[4]
När Riksväg 13 kom till i början av 1900-talet, uppstod en ny handelsgata längs nuvarande Storgatan. Det blev Byskes nya ansikte utåt. Där slog sig också flera hantverkare ner. Liksom många andra små orter har också Byske drabbats av affärsnedläggningar, men trots det finns mycket av den gamla prägeln av affärscentrum kvar. På vägen ner mot Byske havsbad finns ett hantverksmuseum som berättar om både hantverkare och verktyg. Bredvid kyrkan ligger hembygdsgården, i folkmun kallad Lars Nisha-gården. En liten bit därifrån ligger Markströmska gården från 1794. Det är en tidstypisk bondgård med en välbevarad interiör från 1800-talet.[4]
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Byske var och är kyrkby i Byske socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Byske landskommun, där för orten Byske municipalsamhälle var inrättat mellan 8 maj 1931 och 31 december 1957.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Byske 1960–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 143 | |||
| 1965 | 1 345 | |||
| 1970 | 1 551 | |||
| 1975 | 1 710 | |||
| 1980 | 1 999 | |||
| 1990 | 1 932 | 292 | ||
| 1995 | 1 852 | 305 | ||
| 2000 | 1 738 | 307 | ||
| 2005 | 1 731 | 308 | ||
| 2010 | 1 728 | 321 | ||
| 2015 | 1 785 | 326 | ||
| 2020 | 1 741 | 328 | ||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
En stor arbetsgivare i Byske är fläkttillverkaren Franke, tidigare Futurum AB.
Byske har mataffärer, restauranger, vårdcentral, skola och specialaffärer. Väster om centrum ligger den åttkantiga Byske kyrka med en liten kyrkstad och ett skolmuseum.
Byske havsbad ligger öster om ortens centrum och den tillhörande campingen är en av de få i Sverige med fem stjärnor.
Byske karamellfabrik som ligger mitt i centrum startades redan 1906 och är en av de äldsta fabrikerna i Sverige som fortfarande tillverkar polkagrisar.
Handel[redigera | redigera wikitext]
Byns handelscentrum ligger vid Storgatan nära älven. Enligt SCB:s avgränsning för handelsområde år 2015 fanns där ett handelsområde med koden H2482016.[6] Där ligger bland annat Coop och Ica mittemot varandra samt apotek (tidigare Apoteket Örnen, drivs av Apoteket AB).
Den kooperativa rörelsen i Byske har sitt ursprung i Byske kooperativa handelsförening som grundades 1915 och sedermera etablerade flera filialer i området. Föreningen uppgick sedermera i Konsum Västerbotten, som senare blev Coop Nord som fortsatte driva butiken i Byske.
Bankväsende[redigera | redigera wikitext]
Norrlandsbanken etablerade sig i Byske den 1 februari 1915.[7][8] Norrlandsbanken uppgick snart i Svenska Handelsbanken. Byske har även haft ett sparbankskontor tillhörande Skellefteå sparbank.
Swedbank stängde sitt kontor i mars 2017.[9][10] Den 1 mars 2021 stängde även Handelsbanken, varefter orten saknade bankkontor.[11][12]
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
En krater på planeten Mars: Byske, är namngiven efter orten Byske i Västerbotten.[13]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kommun, Skellefteå (16 april 2014). ”Byske centrum” (på svenska). Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308212122/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=13492. Läst 8 mars 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Handelsområden 2015; arbetsställen, anställda, areal, överlapp tätorter, koordinater”. Statistiska centralbyrån. 16 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/detaljhandelns-geografi/pong/tabell-och-diagram/handelsomraden/handelsomraden-2010/.
- ^ Stockholmstidningen, 15 januari 1915
- ^ Aktiebolaget Svenska handelsbanken i Sveriges statskalender 1921
- ^ Swedbank stänger två bankkontor i Västerbotten, Folkbladet, 15 februari 2017
- ^ Swedbank stänger två bankkontor i länet, SVT Nyheter Västerbotten, 15 februari 2017
- ^ Handelsbanken stänger sitt kontor i Byske, Norran, 15 januari 2021
- ^ Bankkontor i Sävar läggs ned, Västebottens-Kuriren, 15 januari 2021
- ^ ”Planetary Names”. planetarynames.wr.usgs.gov. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/945. Läst 18 juni 2023.
