CAF Urbos – Wikipedia

CAF Urbos är en familj av spårvagnar som tillverkas av det spanska företaget CAF, som även tillverkar tåg och tunneltåg. Sedan programmets tillkomst på 1990-talet har det utvecklats tre huvudsakliga generationer av spårvagnar inom Urbos-familjen.^[1] De tre generationerna är namngivna Urbos 1, Urbos 2 samt Urbos 3. Den tredje generationen är den nuvarande generationen rullande materiel för spårvägar som produceras.^[2]

Urbos 1[redigera | redigera wikitext]

Den första generationen Urbos-spårvägar såldes enbart till den baskiska staden Bilbao för Bilbaos spårväg som är byggd på meterspårvidd, det vill säga 1000 mm brett spår.^[3]

Urbos 2[redigera | redigera wikitext]

Den andra generationen tillkom i mitten av 00-talet. Spårvagnar från denna generation byggdes huvudsakligen till spanska städer, bland annat till Sevillas spårväg. Inom denna generation började CAF producera spårvagnar på en större skala än tidigare.^[4] Urbos 2-materiel förekommer i olika spårvidder. Modellen förekommer även i andra delar av världen som exempelvis i Sydneys light rail-system i Australien. På vissa håll, exempelvis i Sevilla, har Urbos 2-materiel bytts ut till nyare materiel, som Urbos 3.

Urbos 3[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande generationen spårvagnar från CAF kan delas upp i olika modeller; Urbos 70, Urbos 100, Urbos AXL samt Urbos LRV. Precis som tidigare generationer finns Urbos 3-materiel i olika spårvidder.^[2] Ett annat kundval är huruvida spårvagnarna ska kunna köras i båda riktningarna, med förarhytt i båda ändarna, eller med förarhytt i endast ena änden. Exempelvis använder både Stockholm och Tallinn modeller av Urbos AXL, men med fordon som är anpassade till normalspår respektive en spårvidd på 1067 mm.^[5]

Kunder kan anpassa spårvagnarna genom att addera moduler, vilket gör att Urbos 3-modeller kan beställas som 3, 5, 7 och 9 moduler långt tåg. Tåglängden kan därför variera mellan 24 och 56 meter.^[2] En teknisk nyhet för denna generation spårvagnar är att CAF implementerat teknik som tillåter spårvagnen att generera energi från kinetisk energi, vid exempelvis inbromsning.^[6]

Urbos 70 och Urbos 100[redigera | redigera wikitext]

Standardplattformen för den tredje generationen är Urbos 70 med 70 % låggolv, respektive Urbos 100 med 100 % låggolv. Dessa modeller lämpar sig huvudsakligen för användning i stadsspårväg. Låggolvet möjliggör att spårvagnarna tillgänglighetsanpassas genom insteg och inredning utan trappsteg. Maxhastigheten är satt på 70 kilometer i timmen^[2]. Urbos 100 förekommer på flera ställen runtom i världen; bland annat i Utrechts spårväg^[7] och i 7 exemplar till Lunds spårväg.^[8] De sju exemplaren som levererades till Lund togs i drift successivt efter trafikstarten den 13 december 2020. ^[8]

Urbos AXL[redigera | redigera wikitext]

Urbos AXL baseras på standardplattformen Urbos 70 och Urbos 100 och lämpar sig huvudsakligen för snabbspårväg med den högre maxhastigheten 90 kilometer i timmen.^[2] Hittills förekommer modellen i Stockholm och Tallinn.^[5] I Stockholm körs Urbos AXL under littera A35 respektive A36 på Lidingöbanan, Spårväg City, samt på Tvärbanan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]