Christina Lundquist – Wikipedia

Christina Lundquist
FöddKristina Gunvor Cecilia Lundkvist
20 december 1932
Södertälje, Stockholms län, Sverige Sverige
Död16 augusti 2001 (68 år)
Höganäs, Skåne, Sverige Sverige
IMDb

Christina Lundquist, egentligen Kristina Gunvor Cecilia Lundkvist Klingvall, född 20 december 1932 i Södertälje, död 16 augusti 2001 i Höganäs, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Christina genomgick Dramatens elevskola och blev känd för Dramatens publik vid stjärnan Margit Carlqvists plötsliga tillfälliga sjukdom, då Christina fick göra inhopp i den känt svåra rollen Hedvig i Henrik Ibsens klassiska Vildanden. Det fortsatte med bland annat spel mot Per Myrberg i Härbärget. Hon var ännu tonåring när hon medverkade i filmerna Kanske en gentleman (Regi Ragnar Frisk) och Trots (regi Gustaf Molander). På tidens ganska vanliga tema, generationsklyftan och ungdomlig trotsighet, blev Trots den film där hon uppmärksammades av en bredare allmänhet, 1952, då filmen hade sina lockande affischnamn i Per Oscarsson, Jarl Kulle och Stig Järrel.[1]

Christina Lundquist deltog i TV-teater, som på den tiden var direktsändning, exempelvis i Jean Paul Sartres Stängda dörrar i Alf Sjöbergs regi. Kring 1960 hade hon uppnått viss berömmelse och syntes i större roller och i ett flertal reportage i veckopressen[2]. Dock kom hon att agera mer på teaterscener än på bioduken. Filmen Karneval 1961 gjorde ingen stor lycka. Det året var hennes större uppgift att resa med Riksteaterns uppsättning av Så tuktas en argbigga, av William Shakespeare i Sandro Malmquists regi. En smått udda filmsatsning 1968, då Korridoren spelades in i autentiska sjukhusmiljöer på Karolinska institutet, omtalades tillfälligt, men produktionen gjorde inget avtryck i filmhistorien, annat än för Per Ragnars gestaltning av en känslig ung läkare.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1961 Katarina Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Sandro Malmquist Riksteatern[3]
1962 Ingrid Kattorna
Walentin Chorell
Mimi Pollak Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bonniers Stora Film & Video Guide (huvudredaktör Leonard Maltin, svensk huvudredaktör Mårten Blomkvist) tredje omarbetade upplagan, Bonniers, Fälth & Hässler, Smedjebacken 2002 ISBN 91-0-057848-7
  2. ^ Fick-Journalen nr 32, 1960, sid 14-19 och 89-90: "Trägen vinner" (text Beatrice Niklasson)
  3. ^ ”Svensk Argbigga i Norge”. Dagens Nyheter: s. 13. 13 januari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-01-13/11/13. Läst 10 juni 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]