Donald Trumps presidentskap – Wikipedia

Det officiella presidentporträttet av Donald Trump.

Donald Trump svors in som den 45:e presidenten av USA kl 12 EST den 20 januari 2017, då han efterträdde Barack Obama. I presidentvalet 2016 ställde Trump upp för det republikanska partiet, och ställdes mot demokraternas kandidat Hillary Clinton. Trump vann presidentvalet den 8 november 2016 efter att ha vunnit flest delstater, totalt 304 mot 227 av elektorsrösterna.[1][2] Clinton vann emellertid antalet röster i USA totalt, med cirka 66 miljoner röster (48 procent) mot Trumps cirka 63 miljoner röster (46 procent).[3] Trump blev den femte presidentkandidaten i USA:s historia som vunnit ett presidentval utan att ha fått flest antal röster (senast även Bush 2000).[4] Opinionsundersökningar har visat att Trump under det första året av hans presidentskap är den minst populära presidenten i modern historia.[5] Han var den näst mest beundrade mannen bland amerikaner i Gallups mätning 2018, före bland andra George W. Bush, Bill Gates, Elon Musk, Påve Franciskus och Dalai lama. Endast Barack Obama var mer beundrad (19 mot 13 procent).[6]

Under tiden som USA:s president har Trump genomfört flera av sina vallöften. Inrikespolitiskt har han har utsett Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh till nya domare i USA:s högsta domstol. Efter prövning i USA:s högsta domstol infört restriktioner i immigrationspolitiken från bland annat Syrien och Somalia. Genomfört den största skattereformen med skattelättnader för hushåll och företag sedan Ronald Reagan under 1980-talet.[7] Gjort ett förslag om betald föräldraförsäkring.[8] Utlyst drogberoendet av opioider som en nationell hälsokris.[9] Genomfört en fängelsereform som fått brett stöd över partigränserna.[10] Förstärkt gränsstängslet mot Mexiko.[11] Arbetslösheten har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 1969 under Trumps första två år som president[12][13] och landets BNP har ökat.[14][15] Utrikespolitiskt har han beordrat missilattacker mot mål i Syrien som svar på Bashar al-Assads användning av kemiska vapen i Syriska inbördeskriget. Lämnat avtalet om kärnkraft med Iran och återinfört ekonomiska sanktioner mot landet. Erkänt Jerusalem som Israels huvudstad och flyttat den amerikanska ambassaden dit. Haft en hård retorik mot Kina för vad han menar varit orättvisa handelsvillkor, samt mot Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un för deras kärnvapenprogram, vilket ledde till att de träffades vid ett toppmöte i Singapore, som var det första någonsin mellan en amerikansk president och en nordkoreansk ledare. Vid mötet signerades en preliminär överenskommelse om kärnvapennedrustning på Koreahalvön.[16] Omförhandlat NAFTA-avtalet och slutit det nya frihandelsavtalet USMCA med Kanada och Mexiko.[17][18]

Trump har fått massiv kritik som president. I samband med hans installation ägde en internationell protest rum.[19] Förmodade kopplingar till Ryssland under presidentkampanjen 2016 utreddes i närmare två år utan att bevis mot honom hittades.[20][21] Hans beslut att flytta USA:s ambassad i Israel har lett till diplomatiska fördömanden,[22] hans hårda retorik mot Nordkorea har kritiserats[23] och USA lämnade Parisavtalet och Världshälsoorganisationen (WHO) på Trumps begäran har fått kritik.[24][25][26]

Den 18 december 2019 blev Trump den tredje presidenten i amerikansk historia att ställas inför riksrätt av representanthuset.[27] Den 13 januari 2021 blev han den förste amerikanske presidenten som ställts för riksrätt två gånger.

Inför presidentskapet[redigera | redigera wikitext]

Presidentkampanjen 2016[redigera | redigera wikitext]

Trump under sin presidentkampanj i Phoenix i Arizona den 31 augusti 2016.

Den 16 juni 2015 under ett tal i Trump Tower i New York tillkännagav Trump att han ställer upp i presidentvalet 2016 som en av kandidaterna i republikanernas primärval. I talet fokuserade Trump på frågor som illegal immigration från Mexiko, det växande drogberoendet, arbetslöshet, offshoring av amerikanska jobb till särskilt Kina, den växande statsskulden och terrorhoten från ISIS, vilka alla senare kom att bli centrala teman i Trumps valkampanj. Han presenterade också sin kampanjslogan "Make America Great Again", en slogan som tidigare använts av republikanen Ronald Reagan i samband med presidentvalet 1980.[28]

Primärvalet[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2015 påbörjade Trump sin primärvalskampanj. Trump var en av 17 republikanska presidentkandidater, vilket är rekord i antal kandidater under ett primärval i ett amerikanskt politiskt parti.[29] Trump deltog i elva av de tolv republikanska primärvalsdebatterna, vars tittarsiffror slog rekord.[30] Under primärvalen väckte Trump stor uppmärksamhet genom många utspel och uttalanden om till exempel statsskulden, Kina, arbetslöshet, illegal immigration och terrorism. Han var tidigt en av de mest populära republikanska kandidaterna i opinionsmätningarna.[31] Yougovs opinionsmätning som publicerades den 9 juli 2015 var den första större opinionsmätningen som visade att Trump hade ledningen i det republikanska primärvalet.[32]

I juni 2015 sade mediebolaget NBC upp samarbetet med Trump, efter att han gjort ett kontroversiellt uttalande om mängden illegala immigranter från Mexiko. I och med detta slutade TV-kanalen att sända de Trump-ägda skönhetstävlingarna Miss Universum, Miss USA och Miss Teen USA. Trump ledde vid tidpunkten även NBC:s dokusåpa The Apprentice men efter uttalandena sade NBC upp även detta kontrakt med honom. Vidare meddelade den latinamerikanska TV-kanalen Univision, som sänder skönhetstävlingarna, att de bryter avtalet med Trump och inte kommer att sända tävlingarna i fortsättningen.[33][34] Detta ledde till att Trump i september 2015 sålde skönhetstävlingarna.[35] Den 30 juni 2015 stämde Trump TV-kanalen Univision för förtal och avtalsbrott.[36] I februari 2016 lades processen ned efter att parter gått med på förlikning i fallet.[37]

A Boeing 757 with blue, red, and white livery, idling on a runway. This plane belongs to Trump, who nicknamed it "Trump Force One" during Trump's 2016 presidential campaign.
Trumps Boeing 757, som gick under smeknamnet "Trump Force One", under presidentkampanjen.[38]

Den 3 november 2015 lanserade Trump sin kampanjbok Crippled America: How to Make America Great Again. Samtliga intäkter från boken gick till välgörenhet.[39] Boken låg på The New York Times bästsäljarlista i 13 veckor och debuterade som nummer 5 på listan.[40] Mellan januari och mars 2016 såldes över 67 000 exemplar av boken, vilket gjorde den till den bäst säljande kampanjboken under årets första kvartal bland samtliga amerikanska presidentkandidater 2016.[41]

Efter terrordåden i Paris i november 2015 uttalade sig Trump om att vilja införa ett inreseförbud för muslimer till USA i syfte att motverka potentiella terrorattacker.[42] Uttalandet möttes av kritik och protester över hela världen, exempelvis i Storbritannien startades en namninsamling för att förbjuda Trump från att resa in i landet.[43] Namninsamlingen fick över 150 000 underskrifter och togs upp till debatt i det brittiska underhuset.[44] I Turkiet krävde den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan att Trumps namn skulle tas bort från Trump Towers i Istanbul.[45] Senare tog Trump tillbaka delar av uttalandet och poängterade att detta förbud endast borde riktas mot muslimer från länder med utbredd terrorism.[46] I kampanjen mot att bli det republikanska partiets presidentkandidat gick dock Trump fortsatt starkt. Den tidigare förhandsfavoriten Jeb Bush drog tillbaka sin kandidatur den 20 februari 2016 och därefter Marco Rubio den 15 mars. När Trump vann delstaten Indiana den 3 maj och Ted Cruz därmed drog tillbaka sin kandidatur, stod det i praktiken klart att Trump skulle vinna primärvalet.[47]

Under ett kampanjmöte och tal i Las Vegas i Nevada den 18 juni utsattes Trump för ett mordförsök. Ingen kom till skada och gärningsmannen övermannades av polis som fanns på plats.[48]

Under det republikanska partiets nationella konvent i Quicken Loans Arena i Cleveland i Ohio den 21 juli 2016 blev Trump formellt vald till republikanernas presidentkandidat. Trump fick flest antal primärvalsröster (cirka 14 miljoner) i det republikanska partiets historia.[49] Tonen under kampanjen hade dock varit hätsk vilket gjorde att det samtidigt fanns motstånd mot Trump inom delar av partiet, främst inom det republikanska etablissemanget.[50]

Presidentvalet[redigera | redigera wikitext]

Kampanjmöte för Trump i US Bank Arena i Cincinnati i Ohio den 13 oktober 2016.

Efter att ha vunnit republikanernas primärval valde Trump den 15 juli 2016 juristen och Indianas guvernör Mike Pence som sin vicepresidentkandidat.[51] Trumps motståndare i presidentvalet var USA:s tidigare utrikesminister Hillary Clinton, som var demokraternas presidentkandidat.[52] Den 26 september ställdes Trump mot Clinton i den första av de tre presidentvalsdebatterna. Debatten slog rekord som den mest sedda presidentvalsdebatten i USA:s historia med en tv-tittarsiffra på 84 miljoner (tittare via livestream på Internet ej inkluderade). Det tidigare rekordet låg på 80,6 miljoner tittare, vilket den första debatten i presidentvalet 1980 mellan Ronald Reagan och Jimmy Carter hade.[53]

Under presidentvalet var tonen mellan Trump och Clinton stundtals hätsk. Till exempel under ett kampanjtal i New York den 9 september 2016 gjorde Clinton ett kontroversiellt och uppmärksammat uttalande om Trumps supportrar då hon kallade dem för "deplorables" (svenska "förtappade") och beskrev dem som rasister, sexister, homofober, xenofober och islamofober.[en 1][54] Dagen därpå bad Clinton om ursäkt och meddelade att hon ångrar delar av uttalandet.[55] Benämningen "deplorables" började senare att användas som en pik till Clinton av både Trump och hans anhängare. Trumpanhängare menade att de i så fall var "deplorable and proud".[56] Den 7 oktober, två dagar före den andra presidentvalsdebatten, var Trump inblandad i en skandal tillsammans med Billy Bush. Detta efter att The Washington Post publicerat en inspelning med Trump och Billy Bush från 2005.[57] På bandet hör man Trump, tillsammans med Bush, skryta om att kyssa kvinnor och hur han tar på kvinnors könsorgan. Trump nämner även hur han vid ett tillfälle försökt förföra en gift kvinna.[58] Trumps språk på inspelningen beskrevs av media som "vulgärt" och "sexistiskt".[57][59] Händelsen fick honom att göra sin första offentliga ursäkt under valkampanjen.[60]

Trump höll hundratals välbesökta kampanjmöten och kampanjtal redan under primärvalssäsongen.[61] Mellan juni 2016 och fram till valdagen den 8 november 2016 höll Trump totalt 138 kampanjmöten och kampanjtal med tusentals besökare vid varje möte. Från 20 oktober fram till valdagen höll Trump minst ett (oftast fler) kampanjmöte med kampanjtal varje dag. De två sista dagarna före presidentvalet, den 6 november och 7 november, höll Trump fem kampanjmöten med kampanjtal per dag i totalt tio olika städer och åtta olika delstater.[62]

Valresultat utifrån USA:s countyn. Trump röd, Clinton blå.

Under valnatten mellan den 8 november och 9 november utropades Trump till segrare över demokraternas kandidat Hillary Clinton och som USA:s nästa president, efter att ha vunnit delstater motsvarande mer än 270 elektorsröster. Totalt vann Trump 306 av de 538 elektorsrösterna. Trump blev bland annat den första republikanska kandidaten sedan Ronald Reagan i presidentvalet 1980 att vinna delstaterna Pennsylvania, Michigan och Wisconsin.[63] Trump vann rösterna i 2626, och Clinton i 487, av USA:s countyn.[1][2] Clinton vann dock den så kallade "popular vote" (antalet röster i USA totalt), med cirka 66 miljoner röster (48 procent) mot Trumps cirka 63 miljoner röster (46 procent).[3] Hälften av dessa drygt 3 miljoner fler röster som Clinton fick kom från fem countyn i New York.[1] Trump blev därmed den femte presidentkandidaten i USA:s historia som vunnit ett presidentval utan att ha fått flest antal röster (tidigare även John Quincy Adams 1824, Rutherford B. Hayes 1876, Benjamin Harrison 1888 och George W. Bush 2000. Det är även osäkert huruvida John F. Kennedy 1960 vann antalet röster).[64] I och med segern blev Trumps kampanjchef Kellyanne Conway den första kvinnliga kampanjchefen att leda en framgångsrik presidentvalskampanj.[65]

Den 19 december lade elektorskollegiet sina röster och Trump blev formellt vald till USA:s nästa och 45:e president.[66]

Efter presidentvalet[redigera | redigera wikitext]

Efter presidentvalet hölls demonstrationer i flera amerikanska städer (särskilt i Kalifornien och New York) mot valresultatet och Trump. Till exempel vid University of California, Berkeley anordnade studenter en protestmanifestation på campus där hundratals studenter deltog och skanderade "Not our president". På Twitter användes hashtagen "Not my president" cirka en halv miljon gånger dagen efter valet.[67] Även internationellt i bland annat Kanada, Australien, Storbritannien, Tyskland och Belgien ägde demonstrationer rum.[68]

Den amerikanska dollarn steg kraftigt på börsen efter Trumps valseger. Den 16 december 2016 var dollarn uppe på sin högsta nivå sedan 2002. I en jämförelse mot det brittiska pundet var dollarn uppe på sin högsta nivå sedan 1985.[69]

Donald Trump och Barack Obama under mötet i Vita huset den 10 november 2016.

Den 10 november 2016 mötte Trump president Barack Obama i Vita huset för att diskutera Trumps maktövertagande och transition inför installeringen som USA:s 45:e president den 20 januari 2017.[70] Trump presenterade därefter, den 22 november 2016 via sin Youtubekanal, en plan med prioriteringarna för sina 100 första dagar som president. Planen innefattade bland annat att USA ska dra sig ur frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership, att försvarsdepartementet ska utveckla en plan för att skydda USA mot cyberattacker och att införa en karantänsperiod på fem år för tidigare amerikanska politiker att arbeta som lobbyister samt ett livstidsförbud mot att arbeta som lobbyist för ett annat land.[71]

Den 2 december 2016 samtalade Trump med den taiwanesiske presidenten Tsai Ing-wen. Detta väckte stor uppmärksamhet i media eftersom ingen amerikansk president eller tillträdande president hade samtalat med en ledare från Taiwan sedan 1979, då USA bröt de diplomatiska relationerna med Taiwan på grund av Taiwans politiska status och förhållande till Kina.[72]

Trump genomförde en tackturné med nio stopp (i delstaterna Ohio, North Carolina, Indiana, Louisiana, Michigan, Wisconsin, Pennsylvania, Florida, Alabama) efter presidentvalet. Tackturnén inleddes den 1 december 2016 då han höll tal i U.S. Bank Arena i Cincinnati i Ohio.[73] Turnén avslutades den 17 december 2016 med tal i Mobile i Alabama.[74]

Den 7 december 2016 utsågs Trump till Times Person of the Year. Priset går till den som anses ha haft störst påverkan på världen under det år som gått.[75] Trump blev även utsedd till Financial Times Person of the Year.[76] Hashtagen "maga" (en förkortning av Trumps kampanjslogan "Make America Great Again") utsågs i Times lista "The Year in Hashtags" till november månads hashtag.[77] Trump var även årets mest googlade person i 88 länder under 2016.[78] Trump placerade sig på andraplats, efter ettan Vladimir Putin, i Forbes lista över världens mäktigaste personer 2016.[79]

Den 11 januari 2017 i Trump Tower höll Trump sin första presskonferens efter valsegern. Han bekräftade bland annat att hans söner Donald Jr. och Eric Trump kommer att ta över ledningen av konglomeratet Trump Organization och att de inte kommer att göra några utländska affärer under Trumps presidenttid.[80]

Presidentkampanjen 2020[redigera | redigera wikitext]

Trump berättade i en intervju med The Washington Post i januari 2017 att hans kampanjslogan i mellanårsvalet 2020 kommer att vara "Keep America Great".[81] Trump höll sitt första kampanjmöte och kampanjtal den 18 februari 2017 i Melbourne i Florida.[82] I januari 2018 hade Trumps omvalskommitté samlat in 22,1 miljoner dollar.[83]

Trump vägrade länge erkänna valresultatet, försökte inleda juridiska processer för att ändra på det, och talade om att valet stulits. Efter att kongressen stormats av hans anhängare och han hotades bli avsatt med mindre än två veckor kvar av mandatperioden, mildrades dock tonen och han satte inte längre käppar i hjulen för övergången. Som första avgående president på över 150 år närvarade han dock inte vid installationsceremonin.

Presidentskap (2017–2021)[redigera | redigera wikitext]

Installation[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump svär presidenteden vid sin installation den 20 januari 2017.

Trump installerades som USA:s 45:e president den 20 januari 2017 med Mike Pence som vicepresident. Trump svors in på Kapitoliums västra framsida med The Lincoln Bible och sin egen personliga Bibel från sin barndom.[84]

I en intervju med 60 Minutes efter valsegern meddelade Trump att han inte kommer att ta ut någon presidentlön. Tillsammans med Herbert Hoover och John F. Kennedy är han därmed den tredje amerikanska presidenten i historien som tackat nej till presidentlönen.[85] Vid sin installation blev Trump även den äldsta nytillträdande presidenten (tidigare Ronald Reagan) samt den president med störst privat förmögenhet (tidigare George Washington) i USA:s historia.[86] Trump blev den första amerikanska president som saknade både politisk och militär erfarenhet.[87] Han blev den tredje presidenten (tidigare Bill Clinton och George W. Bush) som är född 1946, vilket därmed är det årtal som flest antal presidenter varit födda.[88] Vidare blev han den tredje presidenten som lyckats vinna ett presidentval utan att vinna sin födelseorts delstat (New York) och den femte som vunnit presidentvalet utan att ha fått flest antal röster.[89] Trumps hustru Melania Trump blev den andra första damen någonsin (tidigare Louisa Adams) som är född utanför USA eller landets föregångare, de brittiska kolonierna i Amerika. Hon är även den första som inte har engelska som modersmål.[90]

Första 100 dagarna[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump under talet inför USA:s samlade kongress den 28 februari 2017. I bakgrunden syns vicepresident Mike Pence och talman Paul Ryan.

Under eftermiddagen efter presidentinstallationen den 20 januari 2017 skrev Trump under sin första presidentorder (nummer 13765), en order som inledde reformeringen av sjukvårdsförsäkringssystemet Obamacare.[91] Dagen därpå gjorde Trump sitt första myndighetsbesök som president då han besökte CIA:s huvudkvarter i Langley i Virginia.[92] Den 23 januari, under sin första officiella arbetsdag som president, skrev Trump under ytterligare tre presidentordrar inom områden som han hade lovat under presidentkampanjen. Bland annat en presidentorder som innebar att USA lämnade förhandlingarna om frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership.[93] Totalt signerade Trump sex stycken presidentordrar under sin första vecka som president.[91]

En av Trumps främsta framgångar under sina första 100 dagar var senatens godkännande av hans nominering av Neil Gorsuch som domare i USA:s högsta domstol den 7 april.[94] Trump nominerade Gorsuch till att överta den tomma stolen efter Antonin Scalia den 30 januari.[95] Med undantag av Robert Lighthizer (nominerad som handelsrepresentant) var samtliga av Trumps kabinettsnomineringar godkända inom de första 100 dagarna.[96] Trump avskedade även en kabinettsmedlem inom sina första 100 dagar, den nationella säkerhetsrådgivaren Michael T. Flynn som avskedades den 13 februari (efter 24 dagar på posten) efter att det kommit till offentlig kännedom att han ljugit för vicepresident Pence om telefonsamtal som han haft med Rysslands FN-ambassadör Sergej Kisljak i december 2016.[97] Ett par dagar senare svors H.R. McMaster in som ny nationell säkerhetsrådgivare.[98] Bland andra inrikespolitiska händelser som kännetecknade Trumps första 100 dagar kan nämnas hans omdiskuterade immigrationsförbud[99] samt kritik mot medier.[100] Utrikespolitiskt var Trumps beordrande av en missilattack på en syrisk flygbas i Shayrat den 7 april särskilt uppmärksammat. Missilattacken var ett svar på Bashar al-Assads användning av kemiska vapen den 4 april i Syriska inbördeskriget.[101] Trumps första 100 dagar avslutades den 29 april 2017. Under sina första 100 dagar skrev Trump under totalt 30 presidentordrar, vilket är flest presidentordrar under de första 100 dagarna av en nytillträdd president sedan Franklin D. Roosevelt.[102]

Viktiga tal[redigera | redigera wikitext]

Den 24 februari 2017 höll Trump tal vid den årliga Conservative Political Action Conference, och han blev därmed den första sittande presidenten sedan Ronald Reagan att tala vid konferensen. Trump hade talat vid konferensen fyra gånger tidigare (2011, 2013, 2014 och 2015).[103] Han talade på konferensen även 2018.[104]

Den 28 februari 2017 höll Trump sitt första tal inför USA:s samlade kongress i Kapitolium i Washington D.C. Under detta historiska tal lyfte Trump bland annat fram sina kampanjlöften om att genomföra skatteskänkningar, göra satsningar på försvaret och infrastruktur, införa betald föräldraledighet och ett sjukvårdsförsäkringssystem där det är möjligt att teckna försäkring över delstatsgränserna, stoppa "drogdöden" med opioidkrisen i landet, bygga en mur mot Mexiko och återupprätta immigrationslagarna. Vidare poängterade Trump vikten av att demokrater och republikaner bör försöka enas och hitta samsyn i vissa frågor.[105] Trump presenterade även att han gett inrikessäkerhetsdepartementet i uppdrag att bilda en ny myndighet kallad VOICE (Victims of immigration crime engagement), som ska stödja brottsoffer som utsatts för brott som begåtts av illegala migranter.[106] Talet fick goda recensioner och beskrevs som mer optimistiskt och försonande än den populistiska retorik som han gjorde sig känd för under presidentkampanjen.[107]

Den 28 april 2017 talade Trump på lobbygruppen National Rifle Associations årliga konvent i Atlanta i Georgia. Trump blev därmed den första presidenten sedan Ronald Reagan att tala på konventet. Trump framförde hur han värnar medborgares rätt att bära vapen (det andra tillägget i USA:s konstitution).[108] Han talade på konventet även 2018.[109]

Trump höll sitt första tal inför FN:s generalförsamling den 19 september 2017.[110] Särskilt uppmärksammat ur talet blev hans hårda kritik gentemot Nordkoreas högste ledare Kim Jong-Un. Trump underströk i talet hur Nordkoreas kärnvapenprogram måste avvecklas, annars har USA inte något annat val än att slå ut den nordkoreanska regimen.[111]

Inrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Ekonomisk politik[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump i Michigan i mars 2017.

Trumps ekonomiska politik, ibland benämnt som Trumponomics,[112] kännetecknas av skattesänkningar för hushåll, småföretag och större bolag samt avregleringar inom finanssektorn, byråkrati och av miljöpolicys. Åtgärder som även var centrala vallöften i hans presidentkampanj 2016.[113][114]

Efter Trumps seger i presidentvalet 2016 steg den amerikanska dollarn kraftigt på börsen. Den 16 december 2016 var dollarn uppe på sin högsta nivå sedan 2002. I en jämförelse mot det brittiska pundet var dollarn uppe på sin högsta nivå sedan 1985.[69] Dollarns framgång på börsen fortsatte under Trumps första år som president.[114][115]

Under sin första officiella arbetsdag som president den 23 januari 2017 skrev Trump under en presidentorder som innebar att USA lämnade förhandlingarna om det regionala frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP).[93] Detta var ett vallöfte från Trump, som sedan länge argumenterat för bilaterala frihandelsavtal mellan enskilda länder framför regionala sådana.[116] Den 3 februari 2017 beordrade Trump en översyn av Dodd–Frank Act i syfte att utreda möjligheterna för avregleringar inom finanssektorn.[117]

I ett tal den 1 juni 2017 meddelade Trump att USA ska dra sig ur Parisavtalet, som han menar slår för hårt mot den amerikanska ekonomin i relation till andra länder.[118]

Den 22 december 2017 signerade Trump sin skattereform Tax Cuts and Jobs Act of 2017 (TCJA) efter att den röstats igenom och godkänts i representanthuset och senaten. Detta är den största skattereformen i USA sedan Ronald Reagans skattereform under 1980-talet. Skattereformen TCJA 2017 ger skattelättnader för både hushåll, småföretag och bolag.[7] Även sänkningar av arvsskatten gjordes.[119]

I början av december 2017 noterades de lägsta arbetslöshetssiffrorna (4,1 procent) i USA som helhet på 17 år. När Trump svors in som president i januari 2017 låg arbetslösheten på 4,8 procent.[12][13] Även de lägsta arbetslöshetssiffrorna (4,7 procent) för latinamerikaner i USA sedan denna typ av mätningar började göras 1973.[12] USA:s BNP ökade under Trumps första år som president. Under det tredje kvartalet 2017 var BNP-ökningen 3,3 procent.[14][15] Den ekonomiska tillväxten fortsatte under hans andra år som president. Under det andra kvartalet 2018 var BNP-ökningen 4,1 procent.[15] Arbetslösheten fortsatte även att sjunka och var i maj 2018 nere på 3,8 procent, vilket var den lägsta noteringen sedan april 2000 då arbetslösheten också var 3,8 procent. En lägre arbetslöshet än 3,8 procent har inte uppmätts sedan 1969.[120] Även ungdomsarbetslösheten var nere på sin lägsta nivå sedan 2000.[121] I slutet av 2018 var arbetslösheten nere på 3,7 procent, vilket är den lägsta arbetslösheten sedan 1969.[13][122]

Sociala frågor[redigera | redigera wikitext]

Trump signerar lagen Fight Online Sex Trafficking Act den 11 april 2018.

Trump är den första presidenten som inkluderat betald föräldraförsäkring i sin budget. Detta ger kvinnor och män med ett nyfött eller adopterat barn sex veckors betald föräldraledighet.[8] Betald föräldraförsäkring var ett av hans vallöften under presidentkampanjen 2016, då han tillsammans med Ivanka Trump presenterade en plan för att införa sex veckors betald mammaledighet samt göra utgifter för barnanpassning avdragsgilla.[123][124]

Trump har tidigare varit för fri abort.[125][126] Sedan presidentkampanjen 2016 har han dock, i enlighet med republikanernas konservativa linje, beskrivit sig vara för abort endast i fall med våldtäkt, incest eller om det hotar moderns hälsa. Något konkret förslag på området kommer emellertid inte framföras, utan han önskar att möjligheterna att göra abort fortsatt ska bestämmas och regleras på delstatsnivå. Aborträtten varierar således mellan de olika delstaterna i landet.[127] Han är den första republikanska presidenten någonsin att vara för samkönade äktenskap.[128]

Trump signerade INSPIRE Women Act den 28 februari 2017, vilket är en lag som förbinder NASA att arbeta för att inspirera fler kvinnor till utbildningar inom matematik, naturvetenskap och teknik genom bland annat olika mentorskapsprogram.[129]

Den 11 april 2018 signerade Trump ett lagpaket med de två lagarna Fight Online Sex Trafficking Act (FOSTA) och Stop Enabling Sex Traffickers Act (SESTA) i syfte att stärka möjligheterna att förhindra trafficking samt prostitution via Internet.[130]

Under Trumps presidentskap avlyssnade justitiedepartementen journalister som rapporterade om den ryska iblandningen i Valet 2016.[131]

Fängelsereform[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av 2018 arbetade Trump över partigränserna med en fängelsereform. Detta resulterade i den federala lagen First Step Act, som han skrev under den 21 december 2018. Lagen innebar sänkta minimistraff för en rad narkotikabrott och tog bort regeln om automatisk livstid för personer som döms för tredje gången för narkotikabrott.[10]

Hälso- och sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Ett av Trumps centrala vallöften under presidentkampanjen 2016 var att ersätta sjukvårdsförsäkringssystemet Patient Protection and Affordable Care Act (inofficiellt även kallat Obamacare) med en ny sjukvårdsreform.[132] Kritiken mot Obamacare från Trump och republikanerna grundar sig framför allt i de kraftiga prisökningar på sjukvårdsförsäkringar som skett sedan lagens tillkomst. Detta sägs bland annat bero på de krav som ställs på försäkringsbolag att inte ta ut högre avgifter på försäkringstagare beroende på deras hälsotillstånd, kön och om de exempelvis har en kronisk sjukdom än medborgare utan sådan sjukdom[133], vilket anses ha medfört att försäkringsbolagen tvingats höja priserna för alla.[132][134][135][136]

Trumpadministrationens första version av ett nytt sjukvårdsförsäkringssystemet, kallat American Health Care Act of 2017 (inofficiellt kallad Trumpcare och Republicare), presenterades den 6 mars 2017. Efter ett par justeringar av reformen röstades den igenom den 4 maj 2017 i USA:s representanthus, men ännu inte av USA:s senat på grund av för lite stöd i senaten.[137]

Den 30 maj 2018 skrev Trump under en federal ”right-to-try”-lag som möjliggör för amerikanska patienter som konstaterats vara obotligt sjuka att under vissa omständigheter få prova nya läkemedel som ännu inte godkänts av ansvarig myndighet Food and Drug Administration.[138]

Opioidkrisen[redigera | redigera wikitext]

Ett av fokusområdena i Trumps presidentkampanj 2016 var växande opioidkrisen i USA. I oktober 2017 utlyste han epidemin med drogberoendet av opioider som en nationell hälsokris.[9] Den svarta narkotikahandeln från Mexiko är en av orsakerna till att han utlyste ett nationellt nödläge i februari 2019 för att stärka landets gränssäkerhet genom att fortsätta byggandet av en mur längst gränsen mot Mexiko.[11] Första dam Melania Trump arbetar även med opioidkrisen genom sitt initiativprogram "Be Best", vars syfte är att bidra till att förbättra barns vardag och livsvillkor, särskilt i familjer med drogberoende.[139]

Gränssäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Ett av Trumps vallöften var att bygga en mur längs delar av gränsen mot Mexiko för att hantera problem med narkotikahandel, trafficking och illegal invandring. Den 15 februari 2019 utlöste Trump nationellt nödläge enligt National Emergencies Act (1976) för att kunna påbörja byggandet av muren.[11][140] Nödläget röstades ned i senaten den 14 mars 2019, men Trump lade in sitt veto mot det beslutet. Detta var första gången Trump använde sin vetorätt som president.[141]

Migrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump signerar presidentorder 13780 i Ovala rummet den 6 mars 2017.

Den 27 januari 2017 signerade Trump en presidentorder (nummer 13769) som tillfälligt stoppade all immigration till USA från medborgare i länderna Irak, Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen. Inreseförbudet för medborgare i dessa länder skulle gälla i 90 dagar, medan stoppet av flyktingmottagande från länderna skulle gälla i 120 dagar. Presidentordern var enligt Trump och hans administration ett första steg i att förhindra terroristattacker och öka säkerheten i USA under tiden som Mellanöstern var instabilt med politiska oroligheter. Trump kommenterade presidentordern med att "Vi vill vara säkra på att vi inte släpper in de hot som våra soldater bekämpar".[142] Trumps rådgivare Steve Bannon, som Trump ett par månader senare sparkade efter en längre tid av interna strider och meningsskiljaktigheter, sägs ha varit initiativtagare till beslutet.[143]

Två dagar efter presidentordern släpptes en första opinionsundersökning från Quinnipiac University gällande stödet för inreseförbudet, där 48 procent ansåg sig vara för och 42 procent emot.[144] Samtidigt mötte presidentordern omfattande kritik. Den tillförordnade justitieministern Sally Yates (kvarvarande från Obamas kabinett) skrev den 30 januari ett brev där hon förklarade att Trumps immigrationsförbud var ett försök att förhindra muslimer från att komma in i landet och därför inte borde tillämpas. Trump valde att avskeda henne, vilket ledde till omfattande kritik.[145][146][147] Den federala åklagaren Dana Boente (nominerad under president Obama), som tog över rollen som tillförordnad justitieminister efter Yates, argumenterade för att presidentordern var lagenlig.[148] Den 3 februari fattade den federala domaren James Robart i Seattle (nominerad under president Bush) ett beslut som tills vidare stoppade presidentordern.[149] Dagen därpå lämnade Trumps administration och justitiedepartementet in en överklagan till appellationsdomstolen.[150] Överklagan fick avslag.[151] Den 6 mars skrev Trump under en ny presidentorder (nummer 13780), som var justerad utifrån domstolsbeslutet (medborgare från Irak omfattades inte längre) och ersatte den stoppade ordern.[152] Dagen innan presidentordern skulle börja gälla stoppades den emellertid av den federala domaren Derrick Watson i Hawaii (nominerad under president Obama). Watson menade att förbudets andemening fortfarande var att rikta ett förbud mot muslimer snarare än att försöka förhindra terrorism.[99] Detta resulterade i att frågan togs upp i USA:s högsta domstol den 26 juni 2017, där omröstningen slutade 9–0 till förbudets fördel och presidentordern bedömdes således vara i enlighet med USA:s konstitution, varpå den trädde i kraft.[153]

Coronapandemin[redigera | redigera wikitext]

Coronaviruspandemin 2019–2021, som startade i Wuhan i Kina, började härja under sista året av Trumps första mandatperiod. Den 21 januari 2020 fick USA sitt första konstaterade fall av viruset. Den smittade hade nyligen kommit tillbaka efter resa till Wuhan.[154] Ett par dagar efter detta beslutades att begränsa inresandet från Kina och sätta inresande i två veckors karantän. Den 6 februari dog en amerikansk medborgare på ett sjukhus i Wuhan.[källa behövs] Det första dödsfallet på amerikansk mark skedde den 29 februari i delstaten Washington. Under slutet av februari kunde även fyra olika patienter identifierats som inte nyligen rest från någon av de starkt smittodrabbade områdena i världen, vilket tyder på att smitta mellan människor kan ha skett i USA.[155]

Den 11 mars 2020 var USA uppe i 1 300 konstaterade fall, vilket motsvarar fyra personer per en miljon invånare.[156] Samma kväll höll Trump ett tal till nationen från Ovala rummet. Han beslutade om inreseförbud från Europa, undantag Storbritannien, på grund av virusets stora spridning i Europa. Inreseförbudet började gälla natten mot den 13 mars och löper i 30 dagar. Han beslutade även om flera ekonomiska åtgärder för att minska oron på marknaden, såsom sjuklön, att försäkringsbolag täcker kostnaden för tester samt räntefri och avgiftsfri uppskjutning av skatteinbetalningar för privatpersoner och företag som drabbas ekonomiskt av viruset.[157]

Utnämningar till Högsta domstolen[redigera | redigera wikitext]

Trump nominerade följande personer till USA:s högsta domstol:

Nyhetsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Trump samtalar med journalister utanför Vita huset den 2 november 2018.

Trump var redan under presidentkampanjen 2016 kritisk mot vissa amerikanska nyhetsmedier som han menade tillhör "etablissemanget" och driver en politisk agenda mot honom. I detta sammanhang kan konstateras att bland USA:s 100 största nyhetstidningar gav 57 stycken sitt officiella stöd till demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton och enbart två (Las Vegas Review-Journal och Florida-Times Union) gav sitt officiella stöd till Trump.[160] USA:s största nyhetstidning USA Today gav för första gången någonsin sitt stöd till en presidentkandidat då de avrådde sina läsare från att rösta för Trump.[161] Trumps kritik mot en del nyhetsmedier har fortsatt sedan tillträdet som president. Han har varit kritisk mot orättvis och osann rapportering ("Fake News", 'Falska nyheter', enligt honom själv) och beskrivit bland andra NBC, CNN och New York Times som "folkets fiender" på grund av sådan rapportering.[162]

Den 11 januari 2017 nekade Trump en reporter från CNN att ställa en fråga och kallade tidningen för "falska nyheter". Han kallade även Buzzfeed för en "misslyckad skräphög". Detta hade sin bakgrund i att CNN kvällen innan presskonferensen publicerat obekräftade uppgifter, hämtade från Buzzfeed, om en läckt hemlighetsstämplad rapport i vilken det hävdas att Rysslands regering har komprometterande uppgifter om Trump gällande hans ekonomi och privatliv.[100][163] I efterhand visade det sig att informationen och rapporten som spridits från Buzzfeed via CNN var falsk.[164][165] Vid ett tillfälle den 24 februari 2017 nekades även bland andra CNN och BuzzFeed tillträde till en pressträff med Vita husets pressekreterare Sean Spicer.[166] Detta beslut fick även Associated Press och TIME att bojkotta samma pressträff. Nyhetsbyrån Reuters och andra nyhetsmedier såsom NBC, ABC, FOX, Washington Post och Bloomberg var emellertid inbjudna och deltog vid pressträffen.[167][168]

Kvällen den 17 januari 2018 tillkännagav Trump via Twitter sina vinnare av Fake News Awards, ett pris han hittat på för att påvisa några exempel på osann rapportering om honom. Förstapris gick till ekonomen Paul Krugman, som i en krönika i New York Times samma kväll som Trumps seger i presidentvalet 2016 hävdade att Trumps seger skulle få börserna att störtdyka, vara förödande för USA:s ekonomi och att ekonomin "aldrig" skulle återhämta sig.[en 2] Andra vinnare var bland andra CNN, för att ha rapporterat att Trump och hans son Donald Trump, Jr. ska ha haft tillgång till hackade Wikileaks-dokument, TIME, för att efter Trumps presidentinstallation den 20 januari 2017 ha rapporterat att Trump ska ha avlägsnat en byst föreställande Martin Luther King, Jr. från Ovala rummet och Newsweek, för att ha rapporterat att den polska presidentfrun Agata Kornhauser-Duda ska ha vägrat att skaka hand med Trump.[169]

I flera forskningsstudier har konstaterats att en klar majoritet av all rapportering om Trump i nyhetsmedier har ett negativt narrativ. The Media Research Center fann i en studie över rapporteringen om Trump mellan den 1 januari 2018 och den 30 april 2018 att 90 procent av kvällsrapporteringen hos nyhetsmedierna ABC, CBS och NBC var negativ.[170]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Theresa May och Donald Trump i Ovala rummet den 27 januari 2017.

Den 27 januari 2017 blev Storbritanniens premiärminister Theresa May den första internationella ledare att möta Trump i Vita huset för att diskutera samarbete.[171] Under de första 100 dagarna som president hade Trump även möten i Vita huset med politiska ledare från länderna Jordanien, Japan, Kanada, Israel, Peru, Saudiarabien, Irland, Tyskland, Irak, Danmark, Egypten, Kina, Italien och Argentina.[102] Trumps första officiella möte med Sveriges statsminister Stefan Löfven ägde rum den 6 mars 2018 i Vita huset.[172]

Trumps utrikespolitik kännetecknas av den statsvetenskapliga skolan realism, med fokus på USA:s egenintressen (”America First”) och bland annat ökad försvarsbudget för att främja en fred genom styrka-strategi.[173][174]

Internationell handel[redigera | redigera wikitext]

Trump nådde ett nytt frihandelsavtal med Mexiko den 27 augusti 2018, som innebar ett flertal förändringar i det tidigare NAFTA-avtalet. Nyheter var bland annat avtalade minimilönenivåer för arbetare samt att bildelar till 75 procent ska tillverkas inom länderna, detta för att främja ländernas bilindustri.[17] Efter förhandlingar anslöt sig även Kanada till det nya avtalet den 1 oktober 2018, vilket innebar att NAFTA ersattes helt av det nya avtalet kallat United States–Mexico–Canada Agreement (USMCA).[18]

Under presidentkampanjen 2016 var Trump starkt kritisk mot USA:s handelsrelation med Kina.[175] Sedan Trumps tillträde har han bedrivit ett handelskrig med Kina, där länderna infört ökade importtullar på varandras varor.[176]

Syrienkonflikten[redigera | redigera wikitext]

Trump skakar hand med Vladimir Putin den 7 juli 2017 i Hamburg.

Den 7 april 2017 beordrade Trump en missilattack på en syrisk flygbas i Shayrat. Missilattacken var ett svar på Bashar al-Assads användning av kemiska vapen den 4 april i Syriska inbördeskriget.[101] Den 13 april 2017 bombades ett tunnelsystem som tillhörde Islamiska staten i Afghanistan. Bomben som användes var den största konventionella bomb som använts.[177] I samband med G20-mötet i Hamburg i Tyskland i juli 2017 höll Trump den 7 juli sitt första möte med den ryska presidenten Vladimir Putin.[178] Under detta möte beslutades bland annat om vapenvila i Syrien.[179]

Kvällen den 13 april 2018 beordrade Trump, med stöd av Emmanuel Macron och Theresa May, flera missilattacker mot mål i den syriska huvudstaden Damaskus. Detta var ett svar på att Bashar al-Assad använt kemvapen mot sin egen befolkning ett par dagar tidigare.[180]

I december 2018 förklarade Trump att ISIS besegrats och att USA ska förbereda sig för att ta hem sina trupper från Syrien.[181]

Somalia[redigera | redigera wikitext]

Trump intensiverade det bestående drönarekriget i Somalia. Under Trumps presidentskap genomfördes fler drönareattacken i Somalia än under Barack Obama och George W. Bush tillsammans.[182]

Iranavtalet[redigera | redigera wikitext]

Den 8 maj 2018 meddelade Trump beslutet att USA drar sig ur Iranavtalet[a] och inför ekonomiska sanktioner mot Iran. Avtalet slöts 2015 under Barack Obamas presidentskap och innebar huvudsakligen att USA med flera (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Kina och Ryssland) lyfte sina sanktioner mot Iran i utbyte mot att den iranska regeringen avvecklade sitt kärnkraftsprogram. Trumps menade att Iran brutit mot avtalet och fortsatt försöker utveckla kärnvapen, vilket bland annat underrättelserapporter från Israel pekar på.[183]

USA:s ambassad i Israel[redigera | redigera wikitext]

USA förband sig att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad i lagen Jerusalem Embassy Act, som röstades igenom 1995 av USA:s kongress. Tillkännagivandet har dock skjutits upp två gånger per år med hänvisning till USA:s nationella säkerhet.[184] Den 6 december 2017 meddelade Trump i ett tal att han inte skjuter upp tillkännagivandet utan att USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ska börja planera för att flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.[185] Ett par dagar efter detta tilldelades Trump utmärkelsen ”Friends of Zion” av The Friends of Zion Museum för att ha stått upp för Israel och det judiska folket.[186] USA:s ambassad i Jerusalem invigdes den 14 maj 2018, på 70-årsdagen för Israels självständighetsförklaring 1948. Trump närvarande inte vid ceremonin, men bland andra Jared Kushner, Ivanka Trump och finansminister Steven Mnuchin var på plats som representanter för Trumpadministrationen.[187]

Beslutet att flytta ambassaden har brett stöd bland både republikaner och demokrater. I samband med ingivningen gav bland annat den demokratiske minoritetsledaren Chuck Schumer ett offentligt uttalande till stöd för Trumps beslut.[188] Samtidigt har beslutet lett till diplomatiska fördömanden.[22]

Den 25 mars 2019 beslutade Trump att USA formellt erkänner Golanhöjderna som israelisk mark.[189]

Nordkorea[redigera | redigera wikitext]

Trump skakar hand med Kim Jong-un vid toppmötet i Singapore den 12 juni 2018.
Trump tillsammans med de släppta Nordkoreafångarna.

Nordkorea utförde sitt första kärnvapentest i oktober 2006. Nordkoreas kärnvapenprogram har eskalerat sedan dess och under 2017 eskalerade situationen till ett allt större utrikespolitiskt problem för USA och det internationella samfundet efter att Nordkorea utfört flera kärnvapentest under kort tid.[190]

Särskilt under 2017 riktade Trump ett flertal gånger skarp kritik mot Nordkoreas högste ledare Kim Jong-Un via Twitter. I augusti 2017 underströk han bland annat att om Nordkorea fortsätter med sina provokationer kommer USA att svara med "... eld och raseri på ett sätt som världen aldrig skådat".[en 3][191] I sitt första tal inför FN:s generalförsamling den 19 september 2017 påpekade han att Nordkorea omgående måste sluta med sina kärnvapentester annars kommer USA inte ha något annat val än att ingripa och förgöra regimen.[en 4][111][192] Kritik riktades mot Trumps tal, bland andra Sveriges statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström menade att talet var över gränsen och inte bra för utvecklingen av konflikten.[23] Trump har även varit kritisk mot Kinas relation till Nordkorea, vilket fått Kina att införa hårdare sanktioner mot Nordkorea och stoppa en större andel av handeln med Nordkorea.[193] Den 20 november 2017 beslutade Trump att lägga tillbaka Nordkorea på USA:s lista över länder som stöder terrorism, en lista som landet hade varit borttaget ifrån sedan 2008.[194][195]

I januari 2018 inleddes samtal mellan Nordkorea och Sydkorea.[196] Sydkoreas president Moon Jae-in tackade Trump för det tryck som han satt på Nordkorea med sin retorik och tydliga hållning, som han menade var en orsak till att samtalen mellan länderna kom till stånd.[en 5][197] Under påskhelgen 2018 fick Mike Pompeo (då nominerad som USA:s utrikesminister) uppdraget att besöka Nordkorea och Kim Jong-Un för att diskutera situationen.[198] Den 27 april 2018 ägde ett historiskt möte mellan de två koreanska ledarna[b] rum där de träffades för första gången. Under mötet skrevs Panmunjom Declaration[c] under, vilket är ett avtal där de två länderna bland annat förband sig till ett gemensamt mål om fullständig nedrustning av kärnvapen samt att senare under 2018 underteckna ett permanent fredsavtal för Koreakriget.[199] Efter detta framförde Sydkoreas president att han anser att Trump borde få Nobels fredspris för sin betydande insats i att föra Nord- och Sydkorea närmare varandra.[en 6][200] Den 2 maj 2018 skickade 18 republikaner, efter initiativ av Luke Messer, in en formell fredsprisnominering av Trump. Motiveringen löd att Trumps fred genom styrka-politik visat sig framgångsrik och att han enat det internationella samfundet, inklusive Kina, i att åstadkomma de historiskt mest framgångsrika sanktionerna mot Nordkorea.[173]

Efter påtryckningar från Trumpadministrationen släpptes den 9 maj 2018 de tre amerikanska medborgarna Kim Dong-Chul, Kim Hak-Song och Kim Sang-Duk från fängelse i Nordkorea, där de suttit anklagade för spioneri och "fientliga handlingar". Trump och hustrun Melania Trump mötte upp dem när de landade på en militärflygplats i Maryland natten den 10 maj.[201]

Ett toppmöte mellan president Trump och Nordkoreas högste ledare Kim Jong-Un ägde rum den 12 juni 2018 i Singapore.[202] Mötet var det första någonsin mellan en amerikansk president och en nordkoreansk ledare. I samband med mötet signerades en överenskommelse om kärnvapennedrustning på Koreahalvön.[16] Ytterligare ett möte ägde rum den 26-27 februari 2019 i Hanoi i Vietnam, denna gång utan att något avtal signerades.[203]

Första utlandsresan[redigera | redigera wikitext]

Den 22 maj 2017 blev Trump den första sittande amerikanska presidenten att besöka Västra muren i Jerusalem.

Mellan den 20–27 maj 2017 genomförde presidentparet Trump sin första utlandsresa under ämbetstiden.[204] Presidentparets första besöksplats var Riyadh i Saudiarabien, där de mottogs av Saudiarabiens kung Salman bin Abdul Aziz. Under välkomstceremonin tilldelades Trump kung Abdulaziz-medaljen, som är landets högsta civila utmärkelse och som även hans företrädare Barack Obama tilldelades 2009. Den 21 maj höll Trump flera bilaterala möten och ett större gemensamt möte med ledare från länderna runt Persiska viken.[205] Trump undertecknade även ett vapenavtal värt 110 miljarder dollar, det största vapenavtalet genom tiderna.[206] Den 22 maj reste presidentparet Trump vidare till Israel för möten med Israels president Reuven Rivlin och premiärminister Benjamin Netanyahu.[207] Under besöket i Israel blev Trump den första sittande amerikanska presidenten att besöka Västra muren i Jerusalem.[208] Trump hade även möten med Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas samt besökte påve Franciskus i Vatikanstaten. Den 25 maj deltog Trump vid NATO-toppmötet i Bryssel, där han under sitt tal särskilt lyfte fram hur majoriteten av NATO-länderna bör utöka sina försvarsbudgetar för att nå upp till kravet om två procent av BNP. Detta mot bakgrund av hur enbart fem länder (USA, Grekland, Storbritannien, Polen och Estland) hade nått upp till det kravet 2016.[209] Den första utlandsresan avslutades med G7-toppmötet i Taormina i Italien mellan den 26–27 maj 2017.[204]

Utredningen om kopplingar till Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Robert Mueller, den 20 juli 2012 under Obamas presidentskap, då han var FBI-chef.

Tjänstemän hos USA:s underrättelsetjänster uttalade under vintern 2016 att de har "starkt förtroende" för bevisen att den ryska regeringen ska ha blandat sig i det presidentvalet 2016 för att se till att Trump skulle vinna valet,[210] och att Trumps medarbetare under presidentvalskampanjen varit i kontakt med tjänstemän från ryska regeringen både före och efter valet.[211]

I maj 2017 tillsatte därför USA:s justitiedepartement den republikanskt tillsatte Robert Mueller som specialåklagare för att utreda "alla kopplingar och/eller koordination mellan den ryska regeringen och personer som var delaktiga i President Donald Trumps presidentvalskampanj, och allting som kan kommer eller kan komma direkt från den utredningen".[212] Mueller ansågs ha starkt förtroende över partigränserna och utredningen stöttades av Demokraterna.[213][214]

Efter närmare två års utredning, var Muellers rapport klar i mars 2019. Bevis om kontakter med Ryssland hittades inte.[21] Däremot ansåg justitieminister William Barr att det stod klart att Ryssland försökt påverka valet,[215] och åtal väcktes mot tiotals personer på basen av utredningen.[216]

Riksrätter[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2019 åtalades Donald Trump av Representanthuset för att ha hållit inne med militärt bistånd till Ukraina i syfte att få Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, att inleda en utredning mot Joe Biden och dennes son, Hunter Biden.[217] Vita Huset har vägrade att samarbeta med representanthuset i riksrättutredningen.[218][219] En riksrätt inleddes i Senaten, i vilken Trump frikändes av den republikanska majoriteten.

Representanthuset beslöt om en ny riksrätt mot Donald Trump den 13 januari 2021. Han ställdes därmed för andra gången inför riksrätt, denna gång på basis av anklagelser om hans roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.[220] Beslutet fattades endast en vecka före Trumps sista dag i ämbetet den 20 januari 2021, efter att ha förlorat presidentvalet i november 2020 mot Joe Biden efter en enda ämbetsperiod.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Officiellt namn Joint Comprehensive Plan of Action.
  2. ^ Nordkoreas högste ledare Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-in.
  3. ^ Officiellt namn The Panmunjom Declaration for Peace, Prosperity and Unification of the Korean Peninsula.

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ You could put half of Trump's supporters into what I call the basket of deplorables. Right? The racist, sexist, homophobic, xenophobic, Islamaphobic -- you name it. And unfortunately there are people like that. And he has lifted them up.
  2. ^ It really does now look like President Donald J. Trump, and markets are plunging. ... If the question is when markets might recover, a first-pass answer is never. [...] So we are very probably looking at a global recession, with no end in sight. ... [O]n economics, as on everything else, a terrible thing has just happened.
  3. ^ If NKorea escalates nuclear threat, they will be met with fire and fury like the world has never seen.
  4. ^ The United States has great strength and patience, but if it is forced to defend itself or its allies, we will have no choice but to totally destroy North Korea. Rocket Man (Kim Jong-Un) is on a suicide mission for himself. If the righteous many do not confront the wicked few, then evil will triumph.
  5. ^ I think President Trump deserves big credit for bringing about the inter-Korean talks.
  6. ^ President Trump should win the Nobel Peace Prize. What we need is only peace.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Stoltzfoos, Rachel (30 januari 2017). "When You Hear Mention Of Clinton’s Popular Vote Total, Just Point Out This Fact". The Daily Caller. Läst 17 mars 2017.
  2. ^ [a b] Wallace, Tim (16 november 2016). "The Two Americas of 2016". The New York Times. Läst 17 mars 2017.
  3. ^ [a b] Leip, David (17 december 2016). ”2016 Presidential General Election Results”. Dave Leip's Atlas of U.S. Presidential Elections. http://uselectionatlas.org/RESULTS/index.html. Läst 23 december 2016. 
  4. ^ Savage, David (11 november 2016). "For the fourth time in American history, the president-elect lost the popular vote. Credit the electoral college". Los Angeles Times. Läst 17 mars 2017.
  5. ^ Harry Enten (January 19, 2018). ”How Trump Ranks In Popularity vs. Past Presidents”. FiveThirtyEight. https://fivethirtyeight.com/features/the-year-in-trumps-approval-rating/. 
  6. ^ ”Obamas top the Trumps as America’s most admired people”. Bloomberg L.P.. Läst 28 december 2018.
  7. ^ [a b] TT (20 december 2017). "Viktig seger för Trump: Ja till skattereform i kongressen". Svenska Dagbladet. Läst 23 december 2017.
    Samuelson, Fredrik (22 december 2017). "Trump har skrivit under nya skattereformen". Expressen. Läst 23 december 2017.
    Andrews, Wilson & Parlapiano, Alicia (18 december 2017). "What's in the Final Republican Tax Bill". The New York Times. Läst 23 december 2017.
  8. ^ [a b] Konish, Lorie (12 februari 2018). ”Trump's budget call for six weeks' paid family leave”. CNBC. Läst 5 mars 2019.
  9. ^ [a b] Atallah, Carol (26 oktober 2017). ”Trump: ’Den här epidemin är en nationell hälsokris”. Sveriges Television. Läst 3 augusti 2018.
  10. ^ [a b] Boglind, Kajsa (21 december 2018). ”Fängelsereform klubbad i USA”. Sveriges Radio. Läst 15 mars 2019.
    Lartey, Jamiles (21 december 2018). ”Trump signs bipartisan criminal justice overhaul First Step Act into law”. The Guardian. Läst 15 mars 2019.
  11. ^ [a b c] Juhlin, Johan (15 februari 2019). ”Nationellt nödläge mindre dramatiskt än det låter”. SVT. Läst 15 februari 2019.
    Wagner, John (15 februari 2019). ”Trump declares national emergency”. USA Today. Läst 15 februari 2019.
  12. ^ [a b c] Horowitz, Julia (8 december 2017). "Hispanic unemployment at all-time low under Trump". CNN Money. Läst 13 januari 2018.
  13. ^ [a b c] ”Civilian Unemployment Rate”. StLouisFed. 8 december 2017. https://fred.stlouisfed.org/series/UNRATE. Läst 13 januari 2018. 
    ”Unemployment Rate - Bureau of Labor Statistics Data”. U.S. Bureau of Labor Statistics. 9 mars 2017. https://data.bls.gov/timeseries/LNS14000000. Läst 13 januari 2018. 
  14. ^ [a b] Mutikani, Lucia (29 november 2017). "The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter". Reuters. Läst 13 januari 2018.
  15. ^ [a b c] ”Real Gross Domestic Product”. StLouisFed. 21 december 2017. https://fred.stlouisfed.org/graph/?graph_id=343360&rn=4364. Läst 3 augusti 2018. 
  16. ^ [a b] Sartori, Aldo (12 juni 2018). ”Nordkorea och USA överens: Kärnvapennedrustning på Koreahalvön”. svt.se. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-pa-plats-for-det-historiska-motet-kim-jong-un. Läst 12 juni 2018. 
  17. ^ [a b] TT (27 augusti 2018). ”Ny överenskommelse klar mellan USA och Mexiko”. Göteborgs Posten. Läst 27 augusti 2018.
  18. ^ [a b] Sartori, Aldo (1 oktober 2018). ”Efter nya handelsavtalet – ’En seger för Donald Trump’”. SVT. Läst 2 oktober 2018.
  19. ^ ”Trump inauguration protests” (på engelska). 8 maj 2017. https://www.cbsnews.com/pictures/donald-trump-inauguration-protests/. Läst 15 maj 2018. 
  20. ^ ”Trump officials push back on Russia criticism” (på brittisk engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/a7d08ada-17f3-11e8-9e9c-25c814761640. Läst 15 maj 2018. 
  21. ^ [a b] Gurman, Sadi, Viswanatha, Aruna & Tau, Byron (24 mars 2019). ”Mueller Doesn’t Find Trump Campaign Conspired With Russia”. The Wall Street Journal. Läst 25 mars 2019.
  22. ^ [a b] ”The controversial US Jerusalem embassy opening, explained”. Vox. https://www.vox.com/2018/5/14/17340798/jerusalem-embassy-israel-palestinians-us-trump. Läst 15 maj 2018. 
  23. ^ [a b] Johansson, Sandra (19 september 2017). "Löfven: Trumps uttalande väldigt allvarligt". Svenska Dagbladet. Läst 15 januari 2018.
  24. ^ Fears, Brady Dennis and Darryl. ”Disasters, drilling and the Paris climate withdrawal: The top environmental stories of 2017” (på amerikansk engelska). Chicago Tribune. http://www.chicagotribune.com/news/nationworld/science/ct-top-environmental-stories-of-2017-20171227-story.html. Läst 15 maj 2018. 
  25. ^ Urpelainen, Johannes (21 november 2017). ”Analysis | Trump’s withdrawal from the Paris agreement means other countries will spend less to fight climate change” (på amerikansk engelska). The Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/news/monkey-cage/wp/2017/11/21/trumps-noncooperation-threatens-climate-finance-under-the-paris-agreement/. Läst 15 maj 2018. 
  26. ^ Sallinen, Jani Pirttisalo (29 maj 2020). ”USA drar sig ur WHO – Trump i angrepp mot Kina”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/usa-avslutar-who-medlemskap. Läst 12 november 2020. 
  27. ^ ”Trump ställs inför riksrätt efter omröstning i kongressen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/K32rb5. Läst 19 december 2019. 
  28. ^ ”Donald Trumps Announcement Speech”. Time. http://time.com/3923128/donald-trump-announcement-speech/. Läst 22 november 2016. 
  29. ^ Linshi, Jack (7 juli 2015). ”More People Are Running for Presidential Nomination Than Ever”. Time. http://time.com/3948922/jim-gilmore-virginia-2016/. Läst 30 december 2016. 
  30. ^ Howell, Kellan (9 mars 2016). ”Donald Trump helps GOP presidential debates break TV ratings records”. TIME Magazine. http://www.washingtontimes.com/news/2016/mar/9/donald-trump-helps-gop-presidential-debates-break-/. Läst 30 december 2016. 
  31. ^ Ben Terris (16 juni 2015). ”Donald Trump begins 2016 bid, citing his outsider status”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/politics/donald-trump-is-now-a-candidate-for-president-of-the-united-states/2015/06/16/5e6d738e-1441-11e5-9ddc-e3353542100c_story.html. Läst 30 juni 2015. 
    Billing, Mimi (30 juli 2015). ”Trumps kontroversiella uttalanden”. Dagens Nyheter
    . http://www.dn.se/nyheter/varlden/donald-trumps-kontroversiella-uttalanden/. Läst 22 november 2016. 
  32. ^ Colin Campbell (9 juli 2015).Donald Trump has surged to the top of 2 new 2016 polls. Business Insider. Läst 2 januari 2017.
  33. ^ Brian Stelter; Frank Pallotta. ”NBCUniversal cuts ties with Donald Trump”. CNN. http://money.cnn.com/2015/06/29/media/donald-trump-nbc-ends-relationship/index.html. Läst 30 juni 2015. 
  34. ^ Rupert Neate; Zach Stafford. ”Donald Trump dropped by NBC over candidate's comments about Mexico”. The Guardian. http://www.theguardian.com/us-news/2015/jun/29/donald-trump-dropped-nbc-mexico. Läst 30 juni 2015. 
  35. ^ Koblin, John (14 september 2015). ”Trump sells Miss Universe Organization to WME-IMG Talent Agency”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2015/09/15/business/media/trump-sells-miss-universe-organization-to-wme-img-talent-agency.html?_r=0. Läst 21 november 2016. 
  36. ^ Patten, Dominic (30 juni 2015). ”Donald Trump Hits Univision With $500M Miss USA Lawsuit, Network Calls It “Ridiculous” – Update”. deadline.com. http://deadline.com/2015/06/donald-trump-univision-lawsuit-miss-usa-1201464957/. Läst 30 december 2016. 
  37. ^ Fisher, Kendall (11 februari 2016). ”Donald Trump and Univision Reach Settlement Surrounding Miss USA Pageant”. E! Online. http://www.eonline.com/news/739184/donald-trump-and-univision-reach-settlement-surrounding-miss-usa-pageant. Läst 30 december 2016. 
  38. ^ Campbell, Colin (30 januari 2016). ”Donald Trump's plane landing in Iowa – Business Insider”. Business Insider. http://www.businessinsider.com/donald-trump-air-force-one-iowa-2016-1. Läst 28 december 2016. 
    ”'Trump Force One' the plane that carries Donald Trump from campaign stop to campaign stop – KTAR.com”. KTAR.com. 2 augusti 2015. http://ktar.com/story/558905/trump-force-one-the-plane-that-carries-donald-trump-from-campaign-stop-to-campaign-stop/. Läst 28 december 2016. 
  39. ^ Bhatia, Shekhar (3 november 2015). ”A block-long line of fans for Donald Trump as he launches his campaign book”. Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/news/article-3302434/A-block-long-line-fans-Donald-Trump-launches-campaign-book-Crippled-America-claim-d-waited-14-hours-signings-selfies-slight-exaggeration.html. Läst 22 november 2016. 
  40. ^ Bukszpan, Daniel (26 maj 2016). "All of the Books Coming Out About Donald Trump". Fortune. Läst 30 december 2016.
  41. ^ Newman, Rick (9 mars 2016). "If book sales were votes, Donald Trump would be president". Yahoo!. Läst 30 december 2016.
  42. ^ ”Trump: Inga muslimer till USA”. SVT Nyheter. TT. 8 december 2016. Arkiverad från originalet den 7 januari 2017. https://web.archive.org/web/20160107133524/http://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-inga-muslimer-till-usa. Läst 16 januari 2017. 
    Haberman, Maggie (21 november 2015). ”Donald Trump Calls for Surveillance of 'Certain Mosques' and a Syrian Refugee Database”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2015/11/22/us/politics/donald-trump-syrian-muslims-surveillance.html. Läst 2 januari 2017. 
  43. ^ Eriksson, Hedvig (9 december 2016). ”Krav på att Trump portas från Storbritannien”. SVT Nyheter. TT. Arkiverad från originalet den 3 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170103003745/http://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-kan-bli-portad-fran-storbritannien. Läst 16 januari 2017. 
  44. ^ Lauffs, Tomas (18 januari 2016). "Parlamentsdebatt om att porta Trump". SVT. Läst 2 januari 2017.
  45. ^ ”Erdogan calls for removal of ‘Trump’ from tower in Istanbul”. Press TV. 25 juni 2016. Arkiverad från originalet den 11 november 2020. https://web.archive.org/web/20201111223143/https://www.presstv.com/Detail/2016/06/25/472171/erdogan-trump-tower-istanbul. Läst 2 januari 2017. 
  46. ^ Faulders, Katherine (25 juni 2016). ”Trump Shifts Muslim Ban to Focus on Only 'Terrorist' Nations”. ABC News. http://abcnews.go.com/Politics/trump-shifts-muslim-ban-focus-terrorist-nations/story?id=40132071. Läst 2 januari 2017. 
  47. ^ Martin, Jonathan; Haley, Patrick (3 maj 2016). "Donald Trump all but clinches G.O.P. race with Indiana win; Ted Cruz quits".The New York Times. Läst 2 januari 2017.
  48. ^ Botkin, Ben (13 december 2016). "British man gets 1 year in prison for trying to kill Trump at Las Vegas rally". Las Vegas Review-Journal. Läst 24 mars 2017. (engelska)
    Dean, Matt (13 september 2016). "British man who tried to attack Trump in Las Vegas enters guilty plea". Fox News. Läst 24 mars 2017.
  49. ^ TT (4 maj 2016). ”Trump blir republikanernas presidentkandidat”. Dagens Industri. http://www.di.se/artiklar/2016/5/4/trump-blir-republikanernas-presidentkandidat/. Läst 22 november 2016. 
  50. ^ Gelin, Martin (4 maj 2016). ”Kampen inom republikanerna: Etablissemanget tvingas ge sig”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/kampen-inom-republikanerna-etablissemanget-tvingas-ge-sig/. Läst 22 november 2016. 
  51. ^ "Indiana Gov. Mike Pence is Donald Trump's VP pick". indystar.com. Läst 15 juli 2016.
  52. ^ Rappeport, Alan; Acindor, Yamiche; Martin, Jonathan (26 juli 2016). ”Democrats Nominate Hillary Clinton Despite Sharp Divisions”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2016/07/27/us/politics/dnc-speakers-sanders-clinton.html. Läst 17 mars 2017. 
  53. ^ Stelter, Brian (27 september 2016). ”Debate breaks record as most-watched in U.S. history”. CNN. http://money.cnn.com/2016/09/27/media/debate-ratings-record-viewership/index.html. Läst 26 november 2016. 
  54. ^ Montanaro, Domenico (10 september 2016). ”Hillary Clinton's 'Basket Of Deplorables,' In Full Context Of This Ugly Campaign”. National Public Radio. http://www.npr.org/2016/09/10/493427601/hillary-clintons-basket-of-deplorables-in-full-context-of-this-ugly-campaign. Läst 17 mars 2017. 
    Epstein, Jennifer (10 september 2016). ”Clinton Calls Some Trump Supporters ‘Basket of Deplorables’”. Bloomberg. http://www.bloomberg.com/politics/articles/2016-09-10/clinton-calls-trumps-supporters-basket-of-deplorables. Läst 17 mars 2017.  (engelska)
    Magnå, Joakim (10 september 2016). "Clinton förolämpar Trumpanhängare". Aftonbladet. Läst 17 mars 2017.
  55. ^ Reilly, Katie (10 september 2016). ”Hillary Clinton Says She Regrets Part of Her ‘Deplorables’ Comment”. TIME Magazine. http://time.com/4486601/hillary-clinton-donald-trump-basket-of-deplorables-half/. 
  56. ^ Cummings, William (12 september 2016). ”'Deplorable' and proud: Some Trump supporters embrace the label”. USA Today. http://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2016/09/12/deplorable-and-proud-some-trump-supporters-embrace-label/90290760/. 
  57. ^ [a b] Fahrenthold, David A. (8 oktober 2016). "Trump recorded having extremely lewd conversation about women in 2005". The Washington Post. Läst 27 februari 2017.
  58. ^ DN (8 oktober 2016). "Donald Trumps vulgära ord i videoklippet". Dagens Nyheter. Läst 27 februari 2017.
  59. ^ Sakuma, Amanda (26 oktober 2016). ”Donald Trump doesn't have a strong bench of surrogates to rely on”. NBC News. http://www.nbcnews.com/politics/2016-election/donald-trump-surrogates-have-their-own-baggage-women-voters-n673056. Läst 31 januari 2017. 
  60. ^ Haberman, Alexander Burns, Maggie; Martin, Jonathan (7 oktober 2016). ”Donald Trump Apology Caps Day of Outrage Over Lewd Tape”. The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2016/10/08/us/politics/donald-trump-women.html. Läst 31 januari 2017. 
  61. ^ Cillizza, Chris (3 februari 2016). ”Yes, Donald Trump is still drawing massive crowds”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/the-fix/wp/2016/02/03/donald-trump-is-still-drawing-massive-crowds/. Läst 17 december 2016. 
    Cillizza, Chris (5 januari 2016). ”This crowd shot from Donald Trump's Massachusetts rally is absolutely mind-boggling”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/the-fix/wp/2016/01/05/this-crowd-shot-from-a-donald-trump-rally-is-absolutely-eye-popping/. Läst 17 december 2016. 
  62. ^ List of rallies for the Donald Trump presidental campaign 2016. Wikipedia (engelska). Läst 17 december 2016.
  63. ^ "The Latest: Donald Trump elected president". Associated Press. Läst 9 november 2016.
  64. ^ Savage, David (11 november 2016). "For the fourth time in American history, the president-elect lost the popular vote. Credit the electoral college". Los Angeles Times. Läst 17 mars 2017.
    Trende, Sean (22 oktober 2012). ”Did JFK Lose the Popular Vote?”. RealClearPolitics. http://www.realclearpolitics.com/articles/2012/10/19/did_jfk_lose_the_popular_vote_115833.html. Läst 17 mars 2017. 
    Juhlin, Johan (9 november 2016). "Clinton fick rösterna – Trump vann". SVT. Läst 23 december 2016.
  65. ^ Lange, Jeva (9 november 2016). ”Kellyanne Conway becomes first woman to successfully run a presidential campaign”. The Week (New York). http://theweek.com/speedreads/660809/kellyanne-conway-becomes-first-woman-successfully-run-presidential-campaign. Läst 2 december 2016. ”Hillary Clinton may not have been elected president, but other glass ceilings were shattered on Election Day nonetheless. One such historic moment came from Trump's own camp, where Kellyanne Conway became the first woman to successfully run a presidential campaign.” 
  66. ^ Dutt, Sujay (19 december 2016). "Trump formellt vald till USA:s president". Dagens Nyheter. Läst 20 december 2016.
  67. ^ Lagerwall, Katarina (10 november, 2016). "Tusentals demonstranter i protest mot Trump". Dagens Nyheter. Läst 16 december 2016.
  68. ^ ”Une manifestation anti-Trump à Montréal”. TVA Nouvelles. 9 november 2016. http://www.tvanouvelles.ca/2016/11/09/une-manifestation-anti-trump-a-montreal. Läst 17 mars 2017.  (franska)
    Jacks, Timna (12 november 2016). ”Protesters gather in Melbourne to protest against election of Donald Trump”. The Age. http://www.theage.com.au/victoria/protesters-gather-in-melbourne-to-protest-against-election-of-donald-trump-20161112-gsnv7t.html. Läst 17 mars 2017. 
    Campbell, Scott (9 november 2016). ”Anti-Donald Trump protests erupt outside US embassy in London as placards compare him to Hitler”. The Daily Mirror. http://www.mirror.co.uk/news/uk-news/protests-against-donald-trumps-racist-9229052. Läst 17 mars 2017. 
    Antje Hildebrandt (11 november 2016). ”Kallstadt: Trumps deutsches Dorf schämt sich für ihn”. Welt.de. https://www.welt.de/vermischtes/article159424589/Trumps-deutsches-Dorf-schaemt-sich-fuer-ihn.html. Läst 17 mars 2017.  (tyska)
    ”Première manifestation anti-Trump devant l'ambassade US à Bruxelles”. 7s7. 10 november 2016. http://www.7sur7.be/7s7/fr/1502/Belgique/article/detail/2973139/2016/11/10/Premiere-manifestation-anti-Trump-devant-l-ambassade-US-a-Bruxelles.dhtml. Läst 17 mars 2017.  (franska)
  69. ^ [a b] Björklund, Marianne (16 december 2016). "Dollarn fortsätter stiga mot rekordhöjder". Dagens Nyheter. Läst 18 december 2016.
  70. ^ Davis, Julie (10 november 2016). ”Trump and Obama Hold Cordial 90-Minute Meeting in Oval Office”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2016/11/11/us/politics/white-house-transition-obama-trump.html. Läst 17 december 2016.  (engelska)
  71. ^ Bergin, Erik (22 november 2016). "Trump släpper vallöften i första videotalet efter segern". Svenska Dagbladet. Läst 3 december 2016.
    Real Entertainment Tube (21 november 2016). ”Donald Trump outlines policy plan for first 100 days - Trump's latest Video Update on Transition”. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=DK8lVrcIP-0. Läst 3 december 2016.  (engelska)
  72. ^ TT (3 december 2016). "Trump riskerar kinesisk ilska – efter samtal med Taiwan". SVT Nyheter. Läst 3 december 2016.
  73. ^ TT (1 december 2016). Trump ger sig ut på segerturné. Dagens Industri. Läst 17 december 2016.
  74. ^ Phelps, Jordyn (17 december 2016). ”Trump Calls Electoral College 'Genius' as He Closes Out 'Thank You' Tour”. ABC News. http://abcnews.go.com/Politics/president-elect-trump-brings-tour-alabama/story?id=44256290. Läst 16 januari 2017. 
  75. ^ Scherer, Michael (7 december 2016). ”TIME Person of the Year 2016: Donald Trump”. Time. http://time.com/time-person-of-the-year-2016-donald-trump/. Läst 7 december 2016. 
  76. ^ "Donald Trump: Financial Times Person of the Year". Financial Times. Läst 13 december 2016.
  77. ^ Hoffman, Ashley. (19 december 2016). 2016: The Year in Hashtags: News Stories Amplified by Social Media. Time Magazine, s. 17.
  78. ^ Johnson, David; McCluskey, Megan (22 december 2016). See the Most Googled Person in Each Country in 2016. Time. Läst 1 januari 2017.
  79. ^ Ewalt, David M. (14 december 2016). "The World's Most Powerful People 2016". Forbes. Läst 16 december 2016.
  80. ^ Gajanan, Mahita (11 januari 2017). "5 Things We Learned From Donald Trump's News Conference". Time. Läst 11 januari 2017.
  81. ^ Tumulty, Karen (18 januari 2017). ”How Donald Trump came up with 'Make America Great Again'”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/politics/how-donald-trump-came-up-with-make-america-great-again/2017/01/17/fb6acf5e-dbf7-11e6-ad42-f3375f271c9c_story.html.  (engelska)
  82. ^ Graham, David A. (18 februari 2017). ”Trump Kicks Off His 2020 Reelection Campaign on Saturday”. The Atlantic. https://www.theatlantic.com/politics/archive/2017/02/trump-kicks-off-his-2020-reelection-campaign-on-saturday/516909/. Läst 24 februari 2017.  (engelska)
  83. ^ ”Trump’s 2020 Re-Election Committee Has $22.1 Million in the Bank” (på engelska). Bloomberg L.P.. https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-01-31/trump-s-2020-re-election-committee-has-22-1-million-in-bank. Läst 20 april 2018. 
  84. ^ McCann, Erinn (18 januari 2017). "The Two Bibles Donald Trump Used at the Inauguration". The New York Times. Läst 20 januari 2017.
  85. ^ Earl, Jennifer (11 november 2016). ”Donald Trump on refusing presidential salary: I'm not taking it”. CBS News. http://www.cbsnews.com/news/did-donald-trump-say-hed-refuse-to-take-a-salary-as-president/. Läst 21 november 2016. 
  86. ^ Anderberg, Daniel (22 april 2015). ”Ingen ålder på en president”. fokus.se. http://www.fokus.se/2015/04/ingen-alder-pa-en-president/. Läst 22 november 2016. 
  87. ^ Yomtov, Jesse (10 november 2016). "Where Trump ranks among least experienced presidents". USA Today. Läst 17 december 2016.
  88. ^ "Presidents of the United States". Vita huset. Läst 17 december 2016.
  89. ^ Adams, Cydney (8 november 2016). "Trump could win election without his home state, and that's pretty rare". CBS News. Läst 17 december 2016.
  90. ^ Diamond, Jeremy (10 november 2016). ”America, meet your new first lady”. CNN. http://www.cnn.com/2016/11/09/politics/america-new-first-lady/. Läst 16 december 2016. 
  91. ^ [a b] Thörnqvist, Ingrid (29 januari 2017). "Trumps första vecka i Vita huset". SVT Nyheter. Läst 30 januari 2017.
  92. ^ Oatis, Jonathan (19 januari 2017). "Trump to visit CIA headquarters on Saturday". Reuters. Läst 18 mars 2017. (engelska)
  93. ^ [a b] Gelin, Martin; Lagerwall, Katarina (24 januari 2017). "Trump stoppar förhandlingarna om frihandelsavtalet TPP". Dagens Nyheter. Läst 24 januari 2017.
  94. ^ [a b] ”Senate Confirms Gorsuch as Supreme Court Justice”. The New York Times. 7 april 2017. https://www.nytimes.com/2017/04/07/us/politics/neil-gorsuch-supreme-court.html. Läst 1 maj 2017. 
  95. ^ TT (1 februari 2017). "Trump väljer Neil Gorsuch till domare i Högsta domstolen". Dagens Industri. Läst 24 februari 2017.
  96. ^ "Donald Trump’s Cabinet is Almost Complete. Here’s the Latest List". The New York Times. Läst 1 maj 2017. (engelska)
  97. ^ Carp, Ossi (14 februari 2017). "Flynn avgår efter kontakter med Ryssland". Dagens Nyheter. Läst 16 februari 2017.
  98. ^ Diamond, Jeremy (21 februari 2017). "Trump picks Lt. Gen. H.R. McMaster as new national security adviser". CNN. Läst 23 februari 2017. (engelska)
  99. ^ [a b] Gerdfeldter, Mathias (16 mars 2017). "Trump om stoppade inreseförbudet: Får oss att framstå som svaga". SVT Nyheter. Läst 16 mars 2017.
  100. ^ [a b] Alestig, Peter (11 januari 2017). "Gräl mellan Trump och CNN – anklagas för "fejknyheter"". Svenska Dagbladet. Läst 26 februari 2017.
  101. ^ [a b] Lamothe, Dan; Ryan, Missy; Gibbons-Neff, Thomas (6 april 2017). ”U.S. strikes Syrian military airfield in first direct assault on Bashar al-Assad's government”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/national-security/trump-weighing-military-options-following-chemical-weapons-attack-in-syria/2017/04/06/0c59603a-1ae8-11e7-9887-1a5314b56a08_story.html?utm_term=.225bc956b60a. Läst 12 april 2017.  (engelska)
  102. ^ [a b] Singman, Brooke (29 april 2017). "Trump's first 100 days – by the numbers". Fox News. Läst 1 maj 2017.
  103. ^ TT (24 februari 2017). "Trump tog åter upp Sverige i sitt tal". Sydsvenskan. Läst 24 februari 2017.
  104. ^ Kilgore, Ed (22 februari 2018). "CPAC is going to be a Trump-fest". New York Magazine. Läst 10 april 2018.
  105. ^ TT (1 mars 2017). "Trump utlovar "historisk skattereform" i sitt första tal i kongressen". Svenska Dagbladet. Läst 1 mars 2017.
  106. ^ TT (1 mars 2017). "Trump lovade miljoner jobb till USA". Sydsvenskan. Läst 1 mars 2017.
  107. ^ Smith, Lizette; Tavernise, Sabrina (1 mars 2017). ”‘Today, He Acted Like a Politician’: Voters’ Reactions to Trump’s Speech”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/03/01/us/politics/what-stood-out-to-you-in-president-trump-speech.html. Läst 18 mars 2017. 
    Davis, Julie Hirschfeld; Shear, Michael D.; Baker, Peter (28 februari 2017). ”Trump, in Optimistic Address, Asks Congress to End ‘Trivial Fights’”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/02/28/us/politics/trump-address-congress.html. Läst 18 mars 2017. 
  108. ^ Sherlock, Ruth (28 april 2017). ”Donald Trump tells NRA: 'The 8-year assault on your Second Amendment freedoms has come to a crashing end'”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/04/28/donald-trump-becomes-first-president-34-years-speak-national/. Läst 1 maj 2017.  (engelska)
  109. ^ Abramson, Alana (4 maj 2018). "Trump vows to protect Second Amendment in 2018 NRA Speech". Time. Läst 15 maj 2018.
  110. ^ Wikén, Erik (19 september 2017). "Trump premiärtalar i FN". Sveriges Television. Läst 12 januari 2018.
  111. ^ [a b] Svahn, Clas (19 september 2017). "Trump till hård attack mot Nordkorea". Dagens Nyheter. Läst 12 januari 2018.
  112. ^ ”What is 'Trumponomics'?”. IAC. Arkiverad från originalet den 16 september 2017. https://web.archive.org/web/20170916073530/http://www.investopedia.com/terms/t/trumponomics.asp. Läst 13 januari 2018. 
  113. ^ Ollila, Stina (27 september 2016). "Trump var starkast i de ekonomiska frågorna". Dagens Industri. Läst 13 januari 2018.
    Allen, Katie (9 november 2016). "Trump's economic policies: protectionism, low taxes and coal mines". The Guardian. Läst 13 januari 2018.
  114. ^ [a b] Cowen, Tyler (4 december 2017). "Trump's Economic Revolution Is All About Investment". Bloomberg L.P.. Läst 13 januari 2018.
  115. ^ Affärsvärlden (6 februari 2017). "Dodd-Frank-ordern kom oväntat tidigt" Arkiverad 22 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Affärsvärlden. Läst 13 januari 2018.
  116. ^ Bryan, Bob (27 januari 2017). "Trump: Reagan was the best president of my lifetime, but he was 'not great' on trade". Business Insider. Läst 9 mars 2017.
  117. ^ Sundkvist, Frida (6 februari 2017). "Trumps flirt med Wall Street – lättar på reglerna". Svenska Dagbladet. Läst 13 januari 2018.
  118. ^ Smilowitz, Elliot (1 juni 2017). ”Trump: We are getting out of Paris climate deal”. The Hill. http://thehill.com/policy/energy-environment/335955-trump-pulls-us-out-of-paris-climate-deal. Läst 12 januari 2018. 
  119. ^ Long, Heather (7 november 2017). "3,200 wealthy individuals wouldn’t pay estate tax next year under GOP plan". The Washington Post. Läst 31 augusti 2018.
  120. ^ ”Unemployment Rate - Bureau of Labor Statistics Data”. U.S. Bureau of Labor Statistics. 9 mars 2018. https://data.bls.gov/timeseries/LNS14000000. Läst 3 augusti 2018. 
  121. ^ ”Unemployment Rate - Bureau of Labor Statistics Data: 16 to 19 years”. U.S. Bureau of Labor Statistics. Läst 3 augusti 2018.
  122. ^ Rugaber, Christopher (5 oktober 2018). ”US Unenployment rate falls to 3.7 percent, lowest since 1969”. Fox Business. Läst 6 mars 2019.
  123. ^ Paquette, Danielle (13 september 2016). ”Trump's maternity leave plan looks a lot like Bill Clinton's from 1999”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2016/09/13/trumps-maternity-leave-plan-looks-a-lot-like-bill-clintons-from-1999/. Läst 7 augusti 2018. 
  124. ^ Bergin, Erik (28 december 2016). "Nyårshälsningar från världen". Svenska Dagbladet (Näringslivsbilagan, s. 8).
  125. ^ NBC (24 oktober 1999). ”Trump in 1999: 'I am Very Pro-Choice'”. NBC News. Läst 7 augusti 2018.
  126. ^ Krieg, Gregory (21 mars 2016). ”Donald Trump's positions on abortion”. CNN. http://www.cnn.com/2016/03/30/politics/donald-trump-abortion-positions/index.html. Läst 7 augusti 2018. 
  127. ^ Wright, David (21 april 2016). ”Trump: I would change GOP platform on abortion”. CNN. http://www.cnn.com/2016/04/21/politics/donald-trump-republican-platform-abortion/. 
  128. ^ Stokols, Eli 13 november 2016). ”Trump says he's 'fine' with legalization of same-sex marriage”. Politico. Läst 7 augusti 2018.
  129. ^ Bryner, Jeanna (1 mars 2017). ”Women in STEM Fields Get Boost From President Trump”. Live Science. Läst 9 augusti 2018.
  130. ^ Dias, Elizabeth (11 april 2018). ”Trump Signs Bill Amid Momentum to Crack Down on Trafficking”. New York Times. https://www.nytimes.com/2018/04/11/us/backpage-sex-trafficking.html?&moduleDetail=section-news-3&action=click&contentCollection=Politics&region=Footer&module=MoreInSection&version=WhatsNext&contentID=WhatsNext&pgtype=article. Läst 3 augusti 2018. 
  131. ^ ”Trump’s Justice Department slammed for obtaining Washington Post journalists’ phone records”. https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/trump-justice-department-washington-post-b1844341.html. Läst 19 maj 2021. 
  132. ^ [a b] ”Healthcare Reform”. Healthcare Reform. Donald J. Trump for President, Inc. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113005945/https://www.donaldjtrump.com/positions/healthcare-reform. Läst 18 maj 2018.  Arkiverad 13 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170113005945/https://www.donaldjtrump.com/positions/healthcare-reform. Läst 21 augusti 2018. 
  133. ^ "Obamacare: No Discrimination". Obamacare Facts. Läst 18 maj 2018.
  134. ^ Pear, Robert, Abelson, Reed & Armendariz, Augustin (14 november 2014). "Cost of Coverage Under Affordable Care Act to Increase in 2015". New York Times. Läst 18 maj 2018.
  135. ^ Picchi, Aimee (12 november 2014). "Obamacare 2015: Higher costs, higher penalties". CBS News. Läst 18 maj 2018.
  136. ^ Brinkley-Badgett, Constance (5 mars 2016). "Obamacare Premiums Will Increase in 2016, But By How Much?". Fox Business. Läst 18 maj 2018.
  137. ^ Lee, MJ (4 maj 2017). ”House Republicans pass bill to repeal and replace Obamacare”. CNN. http://edition.cnn.com/2017/05/04/politics/health-care-vote/. Läst 5 maj 2017. 
    AP (4 maj 2017). ”Republican health care bill: What's in it?”. Fox News. http://www.foxnews.com/politics/2017/05/04/republican-health-care-bill-whats-in-it.html. Läst 5 maj 2017. 
  138. ^ Hellmann, Jessie (30 maj 2018). ”Trump signs 'right to try' drug bill”. TheHill. http://thehill.com/policy/healthcare/389908-trump-signs-right-to-try-bill-for-terminally-ill-patients. Läst 23 augusti 2018. 
  139. ^ ”Melania Trump launches 'BE BEST' awareness campaign for kids”. San Francisco Chronicle. Arkiverad från originalet den 8 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180508053939/https://www.sfchronicle.com/news/politics/article/Melania-Trump-launches-BE-BEST-awareness-12894525.php. Läst 9 maj 2018. 
  140. ^ ”94-412 National Emergencies Act”. govingo.gov. Läst 15 februari 2019.
  141. ^ TT (14 mars 2019). ”Nödläge upphävs av USA:s senat”. SVT. Läst 14 mars 2019.
  142. ^ Folcker, Sebastian; Zuiderveld, Maria & Sundberg, Marit (27 januari 2017). "Trump inför tillfälligt immigrationsstopp". SVT Nyheter. Läst 30 januari 2017.
  143. ^ ”Trump sparkar Steve Bannon – som återvänder till Breitbart”. Dagens Nyheter. 18 augusti 2017. http://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-sparkar-steve-bannon-som-atervander-till-breitbart/. Läst 9 augusti 2018. 
  144. ^ Fox News (29 januari 2017). "Poll: Nearly Half of America Voters Support Trumps Immigration Order". Fox News. Läst 6 februari 2017. (engelska)
  145. ^ TT (31 januari 2017). "Trump sparkar tillförordnad minister". Dagens Industri. Läst 31 januari 2017.
  146. ^ Willis, Jay (31 januari 2017). ”President Trump Just Set Up the Nation's Biggest Constitutional Crisis Since Watergate”. GQ. http://www.gq.com/story/trump-attorney-general-fired. Läst 31 januari 2017.  (engelska)
  147. ^ Mark Landler, Michael D. Shear, Matt Apuzz & Eric Lichtblau (30 januari 2017). ”Trump Fires Acting Attorney General Who Defied Him”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/01/30/us/politics/trump-immigration-ban-memo.html. ”The decision by the acting attorney general is a remarkable rebuke by a government official to a sitting president that recalls the dramatic "Saturday Night Massacre" in 1973, when President Richard M. Nixon fired his attorney general and deputy attorney general for refusing to dismiss the special prosecutor in the Watergate case.”  (engelska)
  148. ^ Hansson, Malin (31 januari 2017). "Här är mannen som ska försvara inreseförbudet". Dagens Nyheter. Läst 31 januari 2017.
  149. ^ Person, Daniel (3 februari 2017). ”'No One Is Above the Law’: Federal Judge in Seattle Puts Trump’s Immigration Order On Ice”. Seattle Weekly. http://www.seattleweekly.com/news/no-one-is-above-the-law-seattle-federal-judge-puts-trumps-immigration-order-on-ice/. Läst 6 februari 2017.  (engelska)
  150. ^ TT (5 februari 2017). "Beslut om USA:s inreseregler överklagas". SVT Nyheter. Läst 6 februari 2017.
  151. ^ Kasurinen, Anton & Mannheimer, Edgar (10 februari 2017). "Appellationsdomstolen stoppar inreseförbudet". SVT Nyheter. Läst 10 februari 2017.
  152. ^ Office of the Press Secretary (6 mars 2017). "Executive Order Protecting The Nation From Foreign Terrorist Entry Into The United States" Arkiverad 14 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Vita huset. Läst 6 mars 2017. (engelska)
  153. ^ TT (26 juni 2017). "Trumps inreseförbud snart återinfört". SVT. Läst 29 juni 2017.
    Sherman, Mark (26 juni 2017). "Trump travel ban partly reinstated; fall court arguments set". Associated Press. Läst 29 juni 2017. (engelska)
  154. ^ ”First Travel-related Case of 2019 Novel Coronavirus Detected in United States”. First Travel-related Case of 2019 Novel Coronavirus Detected in United States. 21 januari 2020. https://www.cdc.gov/media/releases/2020/p0121-novel-coronavirus-travel-case.html. 
  155. ^ ”Washington state man becomes first U.S. coronavirus fatality” (på engelska). Reuters. 1 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-usa-idUSKBN20N0UA. Läst 1 mars 2020. 
  156. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 12 mars 2020.
  157. ^ ”Trump i sitt tal i natt: Alla resor från Europa stoppas”. Omni. https://omni.se/trump-i-sitt-tal-i-natt-alla-resor-fran-europa-stoppas/a/qLdelz. Läst 12 mars 2020. 
  158. ^ ”Pres. Nom. 2259”. 115th Cong. (2018). Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928235050/https://www.congress.gov/nomination/115th-congress/2259. Läst 22 augusti 2018. 
  159. ^ ”Kavanaugh klar för högsta domstolen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zLJvz1/kavanaugh-klar-for-hogsta-domstolen. Läst 7 oktober 2018. 
  160. ^ "Newspaper endorsements in the United States presidential election, 2016". Wikipedia. Läst 24 mars 2017.
    "2016 General Election Editorial Endorsements by Major Newspapers". The American Presidency Project. Läst 24 mars 2017.
    Borchers, Callum (3 oktober 2016). "Gary Johnson is now up to 5 daily newspaper endorsements. Donald Trump is stuck at zero" Arkiverad 9 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.. The Washington Post. Läst 24 mars 2017.
  161. ^ Åkerman, Felicia (30 september 2016). "USA:s största tidning avråder från Trump". Dagens Industri. Läst 24 mars 2017. (engelska)
    The Editorial Board (29 september 2016). "USA Today's Editorial Board: Trump is unfit for the presidency". USA Today. Läst 24 mars 2017. (engelska)
  162. ^ Crilly, Rob (24 februari 2017). "Why is Donald Trump in a war with the media and what are his plans?". The Telegraph. Läst 25 februari 2017.
  163. ^ Wemple, Erik (10 februari 2017). "BuzzFeed's ridiculous rationale for publishing the Trump-Russia dossier". The Washington Post. Läst 26 februari 2017.
  164. ^ Gregory, Paul R. (13 januari 2017). "The Trump Dossier Is Fake – And Here Are The Reasons Why". Forbes. Läst 26 februari 2017.
  165. ^ MacFarquhar, Neil (17 januari 2017). "Putin Says Accusations in Trump Dossier Are 'Clearly Fake'". The New York Times. Läst 26 februari 2017.
  166. ^ Henderson, Barney (25 februari 2017). "Donald Trump bars BBC, CNN and New York Times from media briefing as White House press war escalates". The Telegraph. Läst 25 februari 2017.
  167. ^ Rascoe, Ayesha (24 februari 2017). White House bars some news organizations from briefing". Reuters. Läst 26 februari 2017.
  168. ^ Svahn, Clas (24 februari 2017). "Donald Trump stoppar vissa medier i Vita huset". Dagens Nyheter. Läst 26 februari 2017.
  169. ^ Dedaj, Paulina (17 januari 2018). "President Trump reveals winners of his ‘Fake News’ awards". Fox News. Läst 18 januari 2018.
    Republikanska partiet (17 januari 2018). "The Highly-Anticipated 2017 Fake News Awards". GOP. Läst 18 januari 2018.
  170. ^ Harper, Jennifer (8 maj 2018). "Donald Trump's polls improve despite 90 negative coverage". The Washington Times. Läst 10 maj 2018.
  171. ^ Svahn, Clas (27 januari 2017). "Storbritanniens Theresa May först att möta president Donald Trump". Dagens Nyheter. Läst 27 januari 2017.
  172. ^ DN (6 mars 2018). "Trump välkomnar Löfven till Vita huset". Dagens Nyheter. Läst 10 april 2018.
  173. ^ [a b] Holmin, Maria (3 maj 2018). "Trump nominerad till Nobels fredspris". SVT. Läst 3 maj 2018.
  174. ^ Beauchamp, Zack (11 januari 2018). ”The case for Trump’s foreign policy, according to a leading international relations scholar”. Vox. Läst 17 augusti 2018.
  175. ^ BBC (2 maj 2016). ”Trump accuses China of ’raping’ US with infair trade”. BBC. Läst 6 mars 2019.
  176. ^ Privata Affärer (18 september 2018). ”Handelskriget eskalerar efter att Trump inför nya tullar”. Privata Affärer. Läst 6 mars 2019.
  177. ^ Sundberg, Marit (13 april 2017). "USA har släppt sin största konventionella bomb". SVT. Läst 13 april.
  178. ^ Wintour, Patrick (7 juli 2017). "'It’s an honour to be with you' – Trump and Putin meet at G20 in Hamburg". The Guardian. Läst 7 juli 2017.
  179. ^ Salama, Vivian; Lederman, Josh & Thomas, Ken (7 juli 2017). "US, Russia announce Syria cease-fire after Trump-Putin talks". Associated Press. Läst 7 juli 2017.
  180. ^ Richardson, Matt, DeMarche, Edmund & Tomlinson, Lucas (13 april 2018). "US warships, B-1 bombers strike against Assad after suspected chemical attack". Fox News. Läst 14 april 2018.
  181. ^ Landler, Mark, Cooper, Helene & Schmidt, Eric (19 december 2018). ”Trump withdraws U.S. Forces From Syria, Declaring ’We Have Won Against ISIS’”. New York Times. Läst 6 mars 2019.
  182. ^ ”The Trump Administration's Air Strikes in Somalia Are On the Rise Again—and Civilians Are Paying the Price”. https://time.com/5879354/civilian-deaths-airstrikes-somalia/. Läst 9 maj 2021. 
  183. ^ Eriksson, Niklas (8 maj 2018). "Trump drar sig ur Iranavtalet: 'Bevis för att de ljugit'". Aftonbladet. Läst 8 maj 2018.
    NYT (8 maj 2018). "Trump Withdraws U.S. From ‘One-Sided’ Iran Nuclear Deal". The New York Times. Läst 8 maj 20-8.
  184. ^ TT (6 december 2017). "Trump ekänner Jerusalem som huvudstad". Dagens Industri. Läst 23 december 2017.
  185. ^ Holmin, Maria (6 december 2017). "Trump: USA:s ambassad ska flyttas till Jerusalem". Sveriges Television. Läst 23 december 2017.
  186. ^ ”Trump honored with Friends of Zion Museum award in White House ceremony”. The Jerusalem Post. http://www.jpost.com/jerusalem/Trump-honored-with-Friends-of-Zion-Museum-award-in-White-House-ceremony-517908. Läst 9 augusti 2018. 
  187. ^ Said, Mohamed (14 maj 2018). "Nu invigs USA:s ambassad i Jerusalem". SVT. Läst 15 maj 2018.
  188. ^ CNN (14 maj 2018). "Schumer praises Trump's 'long overdue' embassy move". CNN. Läst 15 maj 2018. (engelska)
    Shelbourne, Mallory (14 maj 2018). "Schumer applauds Trump on moving US Embassy to Jerusalem". The Hill. Läst 15 maj 2018. (engelska)
  189. ^ Vita huset (25 mars 2019). "Proclamation on Recognizing the Golan Heights as Part of the State of Israel" Arkiverad 29 april 2020 hämtat från the Wayback Machine.. The White House. Läst 25 mars 2019.
  190. ^ Larsson, Thomas (3 september 2017). "Nordkorea har genomfört ett nytt kärnvapentest". Sveriges Television. Läst 15 januari 2018.
    Kennedy, Merrit (17 april 2017). "Pence Tells North Korea: 'The Era Of Strategic Patience Is Over'". National Public Radio. Läst 15 januari 2018.
  191. ^ TT (8 augusti 2017). "Trump: Nordkorea kommer mötas med 'eld och raseri'. Svenska Dagbladet. Läst 15 januari 2018.
  192. ^ Nakamura, David & Gearan, Anne (19 september 2017). "In U.N. speech, Trump threatens to ‘totally destroy North Korea’ and calls Kim Jong-un ‘Rocket Man’". Washington Post. Läst 15 januari 2018.
  193. ^ TT (21 september 2017). "Trump: 'Kina stoppar handel med Nordkorea'". Svenska Dagbladet. Läst 3 maj 2018.
    Rogvall, Filippa (9 november 2017). "Trump talar om Nordkoreas hot med Xi Jinping i Kina". Expressen. Läst 3 maj 2018.
  194. ^ AFP, AP (17 november 2017). ”Trump deklarerar Nordkorea som en stat som stöder terrorism”. yle.fi. Läst 3 augusti 2018.
  195. ^ Shear, Michael D. Shear & Sanger, David E. (20 november 2017). ”Trump Returns North Korea to List of State Sponsors of Terrorism”. New York Times. https://www.nytimes.com/2017/11/20/us/politics/north-korea-trump-terror.html. Läst 3 augusti 2018. 
  196. ^ Petersson, Torbjörn (9 januari 2018). "Historiskt möte mellan Nordkorea och Sydkorea". Dagens Nyheter. Läst 15 januari 2018.
  197. ^ TT (10 januari 2018). "Trump öppnar för samtal med Nordkorea". Sveriges Television. Läst 15 januari 2018.
    BBC (10 januari 2018). "Trump deserves credit for Korea talks, says President Moon". BBC. Läst 15 januari 2018.
  198. ^ ”CIA Director Pompeo met with North Korean leader Kim Jong Un over Easter weekend”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/politics/us-china-trade-dispute-looms-over-trump-summit-with-japans-abe/2018/04/17/2c94cb02-424f-11e8-bba2-0976a82b05a2_story.html. Läst 2 maj 2018. 
  199. ^ Olsson, Jonas & Makar, Maria (27 april 2018). "Nord- och Sydkorea överens om mål för nedrustning av kärnvapnen på koreanska halvön". SVT. Läst 2 maj 2018.
    "Kim becomes first North Korean leader to cross border into South since war". Reuters. Läst 2 maj 2018.
  200. ^ TT (30 april 2018). "Sydkoreas president: 'Ge Nobels fredspris till Donald Trump'". Dagens Nyheter. Läst 2 maj 2018.
    Shin, Hyonhee (30 april 2018). "South Korea president says Trump deserves Nobel Peace Prize". Reuters. Läst 2 maj 2018.
  201. ^ Hamidi-Nia, Gilda (10 maj 2018). "Nordkoreafångar tillbaka i USA". SVT. Läst 11 maj 2018.
  202. ^ Malmén, Johan (10 maj 2018). "Trump ska träffa Kim Jong-un i Singapore". SVT. Läst 11 maj 2018.
  203. ^ Rosenfeld, Everett (28 februari 2019). ”Trump-Kim summit was cut short after North Korea demanded an end to all sanctions”. CNBC. https://www.cnbc.com/2019/02/28/white-house-trump-kim-meetings-change-of-schedule.html. Läst 5 mars 2019. 
  204. ^ [a b] Malmén, Joel (20 maj 2017). "Trump har inlett sin första utlandsresa". SVT. Läst 23 maj 2017.
  205. ^ Rucker, Philip; DeYoung, Karen (20 maj 2017). ”Trump gets elaborate welcome in Saudi Arabia as he embarks on first foreign trip”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/politics/trump-gets-elaborate-welcome-in-saudi-arabia-embarking-on-first-foreign-trip/2017/05/20/679f2766-3d1d-11e7-a058-ddbb23c75d82_story.html. Läst 23 maj 2017. 
  206. ^ Revesz, Rachael (21 maj 2017). ”Donald Trump signs $110 billion arms deal with nation he accused of masterminding 9/11”. The Independent. http://www.independent.co.uk/news/world/americas/donald-trump-arms-deal-saudi-arabia-110-billion-911-terrorism-international-law-war-crimes-a7747076.html. Läst 27 maj 2017. 
  207. ^ Beaumont, Peter (22 maj 2017). ”'Ultimate peace deal' is goal as Donald Trump touches down in Israel”. The Guardian. https://www.theguardian.com/us-news/2017/may/22/ultimate-peace-deal-goal-donald-trump-visits-israel. Läst 23 maj 2017. 
  208. ^ Baker, Luke; Holland, Steve (22 maj 2017). ”In U.S. presidential first, Trump prays at Jerusalem's Western Wall”. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-israel-wall-idUSKBN18I1V6. Läst 23 maj 2017. 
  209. ^ TT (25 maj 2017). "Trump kräver mer av Natoländer". Svenska Dagbladet. Läst 17 juni 2017.
    TT (13 mars 2017). "Försvarsbudgetar växer i NATO". Sydsvenskan. Läst 17 juni 2017.
  210. ^ Nakashima, Ellen (October 7, 2016). ”U.S. government officially accuses Russia of hacking campaign to interfere with elections”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/national-security/us-government-officially-accuses-russia-of-hacking-campaign-to-influence-elections/2016/10/07/4e0b9654-8cbf-11e6-875e-2c1bfe943b66_story.html. Läst 25 januari 2017. 
  211. ^ Schmidt, Michael S.; Mazzetti, Mark; Apuzzo, Matt (February 14, 2017). ”Trump Campaign Aides Had Repeated Contacts With Russian Intelligence”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2017/02/14/us/politics/russia-intelligence-communications-trump.html. 
  212. ^ Rosenstein, Rod (May 17, 2017). ”Rod Rosenstein's Letter Appointing Mueller Special Counsel”. Arkiverad från originalet den May 18, 2017. https://web.archive.org/web/20170518015032/https://www.nytimes.com/interactive/2017/05/17/us/politics/document-Robert-Mueller-Special-Counsel-Russia.html. Läst 18 maj 2017. 
  213. ^ ”Rare bipartisan moment: Both sides embrace Robert Mueller as special counsel” (på engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/2017/05/17/rare-bipartisan-moment-both-sides-embrace-robert-mueller-special-counsel/101810310/. Läst 20 april 2018. 
  214. ^ Luce, Edward (25 mars 2019). ”Robert Mueller is the God that failed Democrats”. The Financial Times. Läst 25 mars 2019.
  215. ^ Maria von Kraemer (18 april 2019). ”Robert Muellers rapport: "No collusion" - inget amerikanskt samarbete med Ryssland”. Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/18/robert-muellers-rapport-no-collusion-inget-amerikanskt-samarbete-med-ryssland. 
  216. ^ Maria von Kraemer (18 april 2019). ”USA-kännare: "Trump är oskyldig - fast verkligheten är någonting annat"”. Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/18/usa-kannare-trump-ar-oskyldig-fast-verkligheten-ar-nagonting-annat. 
  217. ^ https://www.expressen.se/nyheter/nekar-till-anklagelserna-samtidigt-jag-vet-inte/
  218. ^ ”White House vows to boycott impeachment inquiry” (på brittisk engelska). 9 oktober 2019. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-49981806. Läst 8 december 2019. 
  219. ^ ”https://www.whitehouse.gov/wp-content/uploads/2019/10/PAC-Letter-10.08.2019.pdf”. Arkiverad från originalet den 3 december 2019. https://web.archive.org/web/20191203203920/https://www.whitehouse.gov/wp-content/uploads/2019/10/PAC-Letter-10.08.2019.pdf. 
  220. ^ House impeaches Trump for the second time, focus shifts to Senate trial i Los Angeles Times den 13 januari 2021

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]