Ebro – Wikipedia

Karta över Ebros avrinningsområde.

Ebro (spanska El Ebro; katalanska l'Ebre) är Spaniens mest vattenrika flod. Den rinner österut i norra Spanien i en dal med samma namn som floden och mynnar ut i Baleariska havet, en del av Medelhavet. Ebrofloden är 910 km lång. Avrinningsområdet är 80 093 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 426 m³/s, vilket ungefär motsvarar några av de större älvarna i Norrland.

Floden föds vid Fontibre (från latinska Fontes Iberis, Ebros källa, på grekiska Έβρος) nära Reinosa, i den norra spanska regionen Kantabrien. Den passerar bland annat staden Miranda de Ebro i Kastilien och Leon, Logroño i Rioja, Alfaro, Zaragoza i Aragonien, Riba-Roja d'Ebro, Tortosa, kustbyn Amposta i Katalonien, och slutligen Deltebre som är en liten bosättning på ett par hundra personer längst ut på det sandiga Ebrodeltat.

Deltat som bildas vid utloppet i Medelhavet täcker 330 km² — varav cirka 20 procent är naturområden och övrigt är uppodlade fält och bebyggelse. Framträdande är risfälten på cirka 21 000 ha som utgör en viktig bas i kända risrätter som Paella.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Fågellivet i deltat är rikt och ett eldorado för fågelskådare.

Ebrofloden orsakar stora problem med översvämningar.

Det förekommer heta politiska diskussioner kring ett projekt om att avleda vatten från floden till bevattningar i Murcia och Valencia-regionerna.

Under det spanska inbördeskriget var slaget vid Ebro en viktig strategisk genombrytning för general Francos fascistiska styrkor, då det splittrade de Republikanska styrkorna i Katalonien och Valencia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]