Ella Fitzgerald – Wikipedia

Ella Fitzgerald
Ella Fitzgerald 1962
Pseudonym(er)The First Lady of Song
Queen of Jazz
Född25 april 1917
Newport News, Virginia, USA USA
Död15 juni 1996 (79 år)
Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, USA USA
MakeBenny Kornegay
(1941–1942)
Ray Brown
(1947–1953)[1]
BarnRay Brown Jr
GenrerJazz, pop, swing
År som aktiv19341993
SkivbolagCapitol, Decca, Pablo Records, Reprise, Verve, Brunswick Records, HMV, Universal
WebbplatsEllaFitzgerald.com
Utmärkelser
Grammy Lifetime Achievement Award (1967)
Kennedy Center Honors (1979)
Hasty Pudding Woman of the Year (1982)
NEA Jazz Masters (1985)
National Women's Hall of Fame (1995)[2]
Los Angeles Times Women of the Year Silver Cup[3]
National Medal of Arts
Hedersdoktor vid Princeton University
Riddare av Arts et Lettres-orden
Stjärna på Hollywood Walk of Fame
Presidentens frihetsmedalj
Ella Fitzgerald under en konsert i Köln 1975.

Ella Jane Fitzgerald, född 25 april 1917 i Newport News, Virginia, död 15 juni 1996 i Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk jazzsångerska. Hon gick under hedersbenämningen The First Lady of Jazz. Fitzgerald var en av USA:s absolut största sångerskor under 1900-talet inom jazz och populärmusik.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

När hon var 15 år avled hennes mor, vilket försvårade hennes familjevillkor. Hon började skolka, var tidvis hemlös och fick lov att försörja sig på egen hand.[4] Det skedde bland annat som gatusångare, som hjälpreda i samband med olaglig spelverksamhet och som spanare utanför en (olaglig) bordell i Harlem.[5]

Ella Fitzgerald började 1935 sin karriär som sångerska i Chick Webbs orkester vid 18 års ålder. Efter Webbs död 1939 ledde hon orkestern fram till 1942, då hon blev soloartist. Från 1946 spelade Fitzgerald ofta in med Jazz at the Philharmonic.[1]

Under sin aktiva period hann hon med att spela in mer än 200 album, som bland många andra innehöll sånger av de stora kompositörerna Richard Rodgers, Lorenz Hart, George Gershwin och Cole Porter. Fitzgerald erövrade 13 Grammys under sin karriär och hon vann bästa kvinnliga vokalist tre år i följd. Detta skedde trots att hennes första album släpptes nio år innan den första Grammyn delades ut.

Hon levde sina sista år i avskildhet på grund av sjukdom. Hon hade bland annat hjärtbesvär och tvingades som följd av diabetes att amputera benen.

1987 hade France Gall en stor hit med låten "Ella, elle l'a" som är en hyllning till Ella Fitzgerald.

Asteroiden 3665 Fitzgerald är uppkallad efter henne.[6]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Originalalbum[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ella Fitzgerald, 5 april 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Ella Fitzgerald”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ella-fitzgerald. Läst 17 april 2016. 
  2. ^ läs online, www.womenofthehall.org.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, exploringlahistory.com, läst: 29 mars 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Calvin Dotsey (24 januari 2019). ”From Homeless to Household Name: Ella Fitzgerald's Big Break” (på amerikansk engelska). Houston Symphony. https://houstonsymphony.org/ella-fitzgerald/. Läst 30 juli 2023. 
  5. ^ Stamberg, Susan (25 april 2017). ”Early Hardship Couldn't Muffle Ella Fitzgerald's Joy” (på engelska). npr.org. https://www.npr.org/2017/04/25/524726767/early-hardship-couldnt-muffle-ella-fitzgeralds-joy. Läst 30 juli 2023. 
  6. ^ ”Minor Planet Center 3665 Fitzgerald” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3665. Läst 4 november 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]