Erik Åsbrink – Wikipedia

Erik Åsbrink

Erik Åsbrink med sin fru Ylva Johansson, 2010.

Tid i befattningen
22 mars 1996–12 april 1999
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Göran Persson
Företrädare Göran Persson
Efterträdare Bosse Ringholm

Tid i befattningen
1990–1991
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Odd Engström
Efterträdare Bo Lundgren

Mandatperiod
1996–1998
1998–1999

Född 1 februari 1947 (77 år)
Enskede församling, Stockholms stad
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Maka Ylva Johansson
Partner Anne-Marie Lindgren
Barn 3, inklusive Marika Lindgren Åsbrink
Föräldrar Erika Richter
Per Åsbrink

Erik Åsbrink, född 1 februari 1947 i Enskede församling i Stockholms stad,[1] är en svensk civilekonom, politiker (socialdemokrat) och ämbetsman. Han var Sveriges biträdande finansminister 1990–1991 och finansminister 1996–1999.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Åsbrink gjorde värnplikt vid Försvarets Tolkskola i Uppsala, där han utbildades i ryska språket. Han avlade examen vid Handelshögskolan i Stockholm och blev civilekonom.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Åsbrink var statssekreterare i finansdepartementet 1982–1990, biträdande finansminister 1990–1991 och finansminister 1996–1999. Han var riksdagsledamot 1996–1999[2], men var tjänstledig under tiden som statsråd. Åsbrink var ordförande i Riksbanksfullmäktige 1985–1990. Han var generaldirektör i Byggnadsstyrelsen 1991–1993, verkställande direktör för det statliga fastighetsföretaget Vasakronan AB 1993–1996 samt var ordförande för Svenska Budo- och Kampsportsförbundet åren 2000 till 2005. Han var ordförande för sakkunniggruppen som utredde vilka lärosäten som skulle ges examinationsrätt för den nya civilekonomutbildningen[3] även om han samtidigt tagit avstånd från beslutet att införa en officiell ekonomiexamen istället för att tillämpa Bolognamodellen.

Erik Åsbrinks avgång som finansminister våren 1999 följde efter en period av konflikter med statsminister Göran Persson, då han inte ansåg sig ha fått tillräckligt stöd från statsministern för att stanna kvar.[4][5]

Åsbrink utsågs av Sveriges regering till ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion, Handelshögskolan i Stockholms högsta verkställande organ, 2002. Han efterträdde den 1 januari 2008 Inger Efraimsson som ordförande för Försäkringskassan.[6] Åsbrink var ledamot av Finanspolitiska rådet från 2007 till 2011[7]. Han är rådgivare för den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs sedan 2011.[8]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Erik Åsbrink är son till riksbankschefen Per Åsbrink och Erika Richter. Han gifte sig 2002 med tidigare ministerkollegan Ylva Johansson, de har tillsammans en son. Paret flyttade isär 2015, [9] men är fortfarande gifta.[10] Erik Åsbrink har dottern Marika Lindgren Åsbrink och två söner tillsammans med Anne-Marie Lindgren.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Åsbrink, Erik
  2. ^ Erik Åsbrink (S), Sveriges riksdags webbplats (Läst 14 januari 2021)
  3. ^ Åsbrink, Erik (26 juni 2007). ”"Tre av fyra högskolor fråntas sin examensrätt"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=664762. Läst 16 september 2010. 
  4. ^ Johansson, Anders (13 april 1999). ”Erik Åsbrinks avgång - de bråkade i ett halvår”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9904/13/asbr2.html. Läst 16 september 2010. 
  5. ^ Carlbom, Mats (19 mars 2007). ”Erik Åsbrinks avhopp ett svek enligt Göran Persson”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=630416. Läst 16 september 2010. 
  6. ^ Wijnbladh, Olof & Narvehed, Lotta (12 december 2007). ”Åsbrink ordförande för Försäkringskassan”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111160401/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=724112. Läst 16 september 2010. 
  7. ^ ”Tidigare ledamöter och medarbetare - Finanspolitiska rådet”. www.finanspolitiskaradet.se. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124182810/http://www.finanspolitiskaradet.se/ledamoterochmedarbetare/tidigareledamoterochmedarbetare.4.426fdc951492f491dc4db53b.html. Läst 24 april 2015. 
  8. ^ TT (26 juli 2011). ”Åsbrink går till Goldman Sachs”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/asbrink-gar-till-goldman-sachs_6348830.svd. Läst 18 september 2011. 
  9. ^ ”Erik Åsbrink och Ylva Johansson separerar”. Expressen. 22 april 2015. https://www.expressen.se/nyheter/erik-asbrink-och-ylva-johansson-separerar/. 
  10. ^ ”Ylva Johansson: Han är fortfarande min älskare”. SVT. 1 november 2016. https://sverigesradio.se/artikel/6553433. Läst 24 mars 2021. 
  11. ^ ”Gunnar Sträng”. Albert Bonniers förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/210095/gunnar-strang/. Läst 24 augusti 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
  • Rehnberg, Jonas (2009) (på engelska). The first 100 years: Stockholm School of Economics. Stockholm: Informationsförlaget. Libris 11602338. ISBN 9789177365792 
  • Svenskt Biografisk Lexikon , del XXII : Königsmarck - Lilja, under redaktion av Erik Grill och Birgitta Lager - Kromnow. Stockholm 1977 - 1979. Norstedts tryckeri Stockholm 1979.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Odd Engström
Sveriges bitr. finansminister
1990–1991
Efterträdare:
Bo Lundgren
Företrädare:
Göran Persson
Sveriges finansminister
1996–1999
Efterträdare:
Bosse Ringholm
Företrädare:
Carl Johan Åberg
Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion
2002–
Efterträdare: