Erik Håkonsson – Wikipedia

Erik Håkonsson
Regeringstid 1000–1012
(samregent med Sven Håkonsson)
Företrädare Olav Tryggvason
Kung av Norge
Efterträdare Håkon Eriksson
Gemål Gyda Svensdotter
Barn Håkon Eriksson
Far Håkon Sigurdsson
Född 957
Död 1024

Erik Håkonsson (957–1024) var jarl, med säte på gården Lade i Trøndelag och Hålogaland i Norge, från 1000 till 1012.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik jarl var son till Ladejarlen Håkon Sigurdsson och en trälkvinna, och uppfostrades av Torleif Spake på Melhus. Hans bror var Sven Håkonsson jarl, och Erik var gift med Gyda Svensdotter, dotter till kung Sven Tveskägg av Danmark. Erik fick till en stor del kontroll över Norge efter att han varit med och besegrat kung Olav Tryggvason vid Svolder.

Han deltog på den segrande sidan i två viktiga slag:

Efter Olav Tryggvasons fall blev Erik Sven Tveskäggs lydregent över norra Norge, men överflyttades 1012 till England där han blev jarl över Northumberland.[1]

Barn: Håkon Eriksson, död 1029

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931