Etymologi – Wikipedia

Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.

Etymologin som vetenskap gjorde först på 1800-talet mer påtagliga framsteg i och med uppblomstringen av den jämförande språkforskningen. [1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Uppslagsordet ”etymon” leder hit. För Sonja Aldéns bidrag till Melodifestivalen 2006, se Etymon (sång).

Ordet etymologi kommer från klassisk grekiska: etymologia (ἐτυμολογία), en feminin abstrakt omformning av substantivet etymologos (ἐτῠμόλογος), vilket i sig är en grekisk nybildning av begreppen etymon (ἔτυμον), ’ett ords rätta betydelse enligt sitt ursprung’ (neutralt substantiv av adjektivet etymos (ἔτυμος), ’sann’),[2] och -logia (-λογία), ’lära, vetenskap’ (avledning av -logos (-λογος), ’ord, tal, förhållande, förståelse’).[3][4]

Exempel: bäver[redigera | redigera wikitext]

Nedan visas ett etymologiskt schema för de svenska orden bjur och bäver. Som synes är det första ett arvord från urnordiska, det andra ett lånord från medellågtyska – båda härrör dock från samma urgermanska ord. De former som föregår ett visst ord i trädet är etymoner till det ordet, de ord som ligger på andra grenar är endast kognater till det. När ett ord inte finns belagt i någon känd skrift eller uppteckning, men kan rekonstrueras utifrån systematiska ljudförändringar ("ljudlagar"), är det standard att skriva en asterisk före ordet.

Etymologiskt schema för orden bjur och bäver.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1974
  2. ^ ”etymon”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). svenska.se. https://svenska.se/saob/?sok=etymon&pz=6. Läst 16 september 2022. ”[jfr t., eng. o. lat. etymon, av gr. ἒτυμον, ett ords rätta betydelse enl. sitt ursprung, eg.: det sanna, n. sg. av ἒτυμος, sann (se d. o.)]” 
  3. ^ ”-log”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=L_0799-0276.4z36. Läst 16 september 2022. ”[jfr t. -log(e), fr. -logue, lat. -logus; av gr. -λογος (i ssgr), dels (i ἀνάλογος, φιλόλογος m. fl.) till λόγος, ord, tal, förhållande, förstånd, dels (i ἀστρολόγος, φυσιολόγος m. fl.) till λέγειν, samla, tala, säga, föreläsa; se för övr. LOGISK; jfr -LOGI]” 
  4. ^ Etymologi i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]