Europaparlamentsvalet i Sverige 1995 – Wikipedia

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995
Europeiska unionen
17 september 1995 1999 →

Sveriges 22 mandat i Europaparlamentet
Valdeltagande41,63%
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Toppkandidat Maj-Britt Theorin
Maj-Lis Lööw
Staffan Burenstam Linder Per Gahrton
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet
Partigrupp PES EPP G
Erhållna mandat 7 5 4
Mandatförändring 4 - 3
Röster 752 817 621 568 462 092
Andel 28,06% 23,17% 17,22%

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Toppkandidat Jonas Sjöstedt Karl Erik Olsson Hadar Cars
Parti Vänsterpartiet Centerpartiet Folkpartiet
Partigrupp GUE/NGL ELDR ELDR
Erhållna mandat 3 2 1
Mandatförändring 2 - -
Röster 346 764 192 077 129 376
Andel 12,92 % 7,16% 4,82%

  Sjunde parti
 

Toppkandidat Holger Gustafsson
Parti Kristdemokraterna
Partigrupp EPP
Erhållna mandat 0
Mandatförändring 1
Röster 105 173
Andel 3,92%
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1995
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Sverige Sverige
22
17 september 1995
Valmanskår
Valdeltagande
6 551 781
41,63 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Sainte-Laguës metod
4 %
Andra val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1999

Europaparlamentsvalet i Sverige 1995 ägde rum söndagen den 17 september 1995. Drygt 6,5 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Valet var det första Europaparlamentsvalet som genomfördes i Sverige, som hade anslutit sig till Europeiska unionen den 1 januari 1995. Eftersom anslutningen skedde mitt i en valperiod, ägde valet endast rum i Sverige som ett extrainsatt sådant. Mellan Sveriges anslutning och valet, hade Sveriges riksdag utsett vilka personer som skulle sitta för Sveriges del i Europaparlamentet. Mandatfördelningen skedde utifrån partiernas resultat i riksdagsvalet 1994.

Socialdemokraterna förlorade i valet fyra av sina elva mandat och erhöll endast 28 procent av rösterna. Partiet behöll dock sin position som största parti. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de två partier som gynnades mest av valutgången. Båda partierna ökade i antal mandat jämfört med vad riksdagen hade utsett; Miljöpartiet ökade med tre mandat och Vänsterpartiet med två. Kristdemokraterna åkte samtidigt ut ur Europaparlamentet då de hamnade strax under fyraprocentsspärren.[1] I övrigt innebar valet inga förändringar i mandatfördelningen gentemot den fördelning som riksdagen hade bestämt i samband med Sveriges anslutning till EU.[1]

Valdeltagandet var rekordlågt; endast 41,63 procent av de röstberättigade deltog i valet, vilket var en rekordlåg siffra för att vara ett svenskt val på nationell nivå.[2] Valdeltagandet var dock det högsta i ett svenskt Europaparlamentsval, fram till Europaparlamentsvalet 2009.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Andel Antal Mandat
Socialdemokraterna 28,06 %
  
752 817 7
  
–4
Moderaterna 23,17 %
  
621 568 5
  
±0
Miljöpartiet 17,22 %
  
462 092 4
  
+3
Vänsterpartiet 12,92 %
  
346 764 3
  
+2
Centerpartiet 7,16 %
  
192 077 2
  
±0
Folkpartiet 4,82 %
  
129 376 1
  
±0
Kristdemokraterna 3,92 %
  
105 173 0
  
–1
Övriga partier och kandidater 2,73 %
  
73 284 0
  
±0
Ogiltiga och blanka röster 1,62 %
  
44 166 0
  
±0
Valdeltagande 41,63 %
  
2 727 317 22
  
±0
Antal röstberättigade 6 551 781

 07  PES      05  EPP      00  EDA      03  ELDR     03  GUE/NGL  04  G        00  ERA      00  EN       00  NI

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.