Europaportalen – Wikipedia

Europaportalen
PublikationstypNättidning
ÄmnenEuropeiska Unionen
Europa
Svensk EU-politik
Grundad12 april 2000
HuvudkontorStockholm
ChefredaktörAnders Selnes
Ansvarig utgivareAnders Selnes
SpråkSvenska
FrekvensHelgfria vardagar
HuvudägareEuropaportalen.se (förening)
Webbplatseuropaportalen.se

Europaportalen är en svensk nättidning med fokus på nyheter om svensk EU-politik, Europeiska unionen och Europa.[1][2]

Om Europaportalen[redigera | redigera wikitext]

Tidningen startade under 2000 av ett tiotal fackförbund och Svenskt Näringsliv.[1][3] Europaportalen har redaktioner i Stockholm och Bryssel.[1] Nättidningen beskrivit sig 2009 som allpartisk snarare än opartisk, med vilken man menar att man företräder åsikter över hela det politiska spektrumet.[3] I februari 2022 beskriver tidningen sig dock som opartisk.[2]

Europaportalen finansieras genom medlems- och annonsintäkter.[2] Sedan 2020 mottar tidningen redaktionsstöd.[4] Sedan oktober 2020 är nättidningen frivilligt ansluten till det medieetiska systemet.[5]

Europaportalen har uppmärksammats för flera av sina avslöjanden. Däribland hur EU-parlamentariker ofta trycker fel vid omröstningar;[6] kontakten mellan EU-parlamentariker och lobbyister;[7] samt svenska EU-parlamentarikers ovilja att redovisa hur de använder sina anslagna medel.[8]

Ägare[redigera | redigera wikitext]

Tidningen grundades av arbetarrörelsens i Sverige.[3] Europaportalen drivs av den ideella föreningen Europaportalen.se. Medlemmar i den ideella föreningen var i februari 2022:[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Linnéa Kihlström (6 september 2017). ”Andreas Liljeheden till Europaportalen”. Dagens Media. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220220094119/https://www.dagensmedia.se/alla-nyheter/medievarldens-arkiv/andreas-liljeheden-till-europaportalen/. Läst 20 februari 2022. 
  2. ^ [a b c d] ”Om Europaportalen”. Europaportalen. 2022. Arkiverad från originalet den 11 april 2022. https://web.archive.org/web/20220411031013/https://www.europaportalen.se/om. Läst 20 februari 2022. 
  3. ^ [a b c] ”Europaportalen”. Lärarnas tidning (Lärarförbundet). 2 september 2009. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220220094117/https://www.lararen.se/nyheter/annat/europaportalen. Läst 20 februari 2022 (via Läraren). 
  4. ^ Madeleine Nilsson (9 december 2020). ”Här är medierna som får redaktionsstöd”. Dagens Media. Arkiverad från originalet den 1 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220201001829/https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/har-ar-medierna-som-far-redaktionsstod/. Läst 20 februari 2022. 
  5. ^ ”Vill du göra en anmälan?: Anslutna medieplattformar”. Caspar Opitz (Medieombudsmannen). 2 februari 2022. Arkiverad från originalet den 19 november 2021. https://web.archive.org/web/20211119043245/https://medieombudsmannen.se/vill-du-anmala/#anslutna. Läst 20 februari 2022. 
  6. ^ Lucas de Vivo (28 mars 2019). ”Upphovsrättsdirektivet kan ha avgjorts av feltryck”. Dagens Media. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220220094118/https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/upphovsrattsdirektivet-kan-ha-avgjorts-av-feltryck/. Läst 20 februari 2022. 
  7. ^ Martin Schori (27 december 2010). ”Politiker mörkar lobbyistkontakter”. Dagens Media. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220220094117/https://www.dagensmedia.se/medier/pr/politiker-morkar-lobbyistkontakter-6210564. Läst 20 februari 2022. 
  8. ^ Hanna Lundquist (9 maj 2019). ”Journalister kritiserar slutna EU-parlamentariker”. Journalisten. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220220094127/https://www.journalisten.se/nyheter/journalister-kritiserar-slutna-eu-parlamentariker. Läst 20 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europaportalen&oldid=54525783”