Eurovision Song Contest 2016 – Wikipedia

Eurovision Song Contest 2016
Come Together[1]
Jamala, vinnare av Eurovision Song Contest 2016.
Datum
Semifinal 110 maj 2016[2]
Semifinal 212 maj 2016[2]
Final14 maj 2016[2]
Arrangemang
PlatsSverige Stockholm, Sverige[3]
ArenaGloben[3]
TV-bolagSveriges Television
ProgramledarePetra Mede och Måns Zelmerlöw[4]
Svenska kommentatorerLotta Bromé
Bidrag
VinnareUkraina Ukraina
1944 framförd av Jamala
Röstningssystem
Resultaten i semifinalerna och finalen avgörs genom 50% juryröstning och 50% tittarröstning i tävlingsländerna, där jurygrupperna och tittarna i respektive land delar vardera ut 1–8, 10 och 12 poäng till favoritbidragen.[5]
Antal bidrag42 länder: 26 i finalen (6 direktkvalificerade, 10 från varje semifinal), 18 länder tävlade i respektive semifinal.[6][7][8]
Återvändande Bosnien och Hercegovina[9]
 Bulgarien[6]
 Kroatien[6]
 Ukraina[10]
Tillbakadragande Portugal[11]
 Rumänien[8]
Pausunderhållning
Öppningsakt
Semifinal 1: Måns Zelmerlöw framförde sin vinnarlåt från ESC 2015, "Heroes", med barn från dansskolor runt om i Sverige.
Semifinal 2: The Story of Eurovision[12]
Final: De deltagande artisterna presenteras och kommer in på scen till musik av svenska dj:s.
Mellanakt
Semifinal 1: "The Grey People" - Ett dansnummer om människor på flykt.
Semifinal 2: "Man vs. Machine"
Final: Justin Timberlake,
Sarah Dawn Finer.
Måns och Petra lär ut hur man gör ett Eurovisionsvinnande bidrag, och framför sedan låten Love Love Peace Peace.
Måns framför sin nya låt Fire in the rain och förra årets vinnarlåt, Heroes.
Alla: "Swedishness" - Kända komiker driver med Eurovisionsgalna svenskar.
Eurovision Song Contest
◄ 2015 Eurovision Song Contest 2016 2017 ►

Eurovision Song Contest 2016 var den 61:a upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest, som ägde rum den 10, 12 och 14 maj 2016 i Stockholm i Sverige.[3][2] Detta efter att låten Heroes, framförd av Måns Zelmerlöw, vunnit föregående års tävling.[13]

42 länder deltog, vilket var den näst högsta noterade deltagarssiffran genom tiderna. Bland dessa återfanns Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien och Ukraina, som alla återvände till tävlingen efter mellan ett och tre års frånvaro. Alla länder som deltog i 2015 års tävling, utom Portugal, bekräftade inför tävlingen sin avsikt att delta även denna gång.[6] Ytterligare ett land skulle ha medverkat, nämligen Rumänien. Dock tvingade EBU bort Rumänien från årets tävling och detta till följd av att det rumänska nationella TV-bolaget TVR hade obetalda skulder på cirka 10 miljoner euro till EBU. Då TVR inte hade betalat denna skuld innan tidsfristen gick ut den 21 april 2016 blev konsekvensen att EBU stängde av TVR från tävlingen samt en rad andra EBU-event.[8]

För nionde året i rad bestod tävlingen av två semifinaler och en final. De tio länder som i vardera semifinal fick högst totalpoäng gick vidare till finalen. Detta skedde genom att varje röstningsberättigat lands jury- och tittarresultat adderades samman. Även i finalen delade varje lands jurygrupp respektive tittare ut var sin 12-poängare, 10-poängare et cetera nedåt från 8–1 poäng. Varje lands poängpresentatör delade ut juryns poäng och därefter adderades tittarnas poäng ut som klumpsummor till respektive bidrag.[5] Totalt blev det 26 finalister, där The Big Five-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Sverige från början var direktkvalificerade. För fjärde året i rad var det producenterna för tävlingen som bestämde startordningen i semifinalerna och i finalen, även om lottning avgjorde semifinalernas/finalens halvindelning samt även värdlandets startnummer i finalen.[14] En stor nyhet blev dock att EBU gjorde en förändring i andelen utdelade poäng; från det här året infördes regeln att jurygrupperna och tv-tittarna i varje tävlande land får var sin egen poängtavla att dela ut. Detta gjorde att andelen utdelade totalpoäng dubblerades jämfört med tidigare år.[5]

Sveriges Television, som stod som ansvarigt TV-bolag det här året, utsåg Martin Österdahl och Johan Bernhagen till exekutiva producenter för tävlingen. Dessa två hade även ungefär samma arbetsroller vid Eurovision Song Contest 2013.[15][16]

Inga tävlingsbidrag fick ha varit publicerade offentligt före den 1 september 2015 och senast den 14 mars 2016 skulle tävlingsländerna ha valt artist och bidrag.[17][18]

Tävlingsupplägg[redigera | redigera wikitext]

  Länder som tävlade i finalen.
  Länder som inte kvalificerade sig från semifinalerna.
  Länder som har tävlat förut men inte 2016.
  Länder som aldrig har tävlat i ESC.

Direkt efter att Sverige hade tagit hem segern av 2015 års tävling påbörjade det ansvariga TV-bolaget Sveriges Television arbetet med att förbereda 2016 års tävling. Den 24 maj 2015 gick Sveriges Televisions vd Hanna Stjärne ut i en intervju och sade att budgeten ännu inte var bestämd, men att man skulle jobba med ekonomin långsiktigt och att planeringen för evenemanget skulle påbörjas omgående.[19] Dagen därpå meddelade Sveriges Television att arbetet med att sätta ihop det ansvariga sändningsteamet samt att börja ta in anbud från svenska städer att bli värdstad var igång.[20]

Redan innan finalen av 2015 års tävling var avklarad gick EBU ut med information om det här årets tävling, däribland de preliminära tävlingsdatumen samt att tävlingsformen skulle fortfarande bestå av två semifinaler och en final.[2] De preliminära datumen sattes till den 10, 12 och 14 maj 2016, vilka SVT under sommaren 2015 kunde bekräfta som riktiga datum.[16] Den 18 juni 2015 hölls ett första formellt möte mellan Sveriges Television och EBU:s referensgrupp, där de huvudsakliga detaljerna kring tävlingen diskuterades.[17]

Den 8 juli presenterades värdstaden och dessutom framkom det att Martin Österdahl skulle bli programmets exekutiva producent. Han innehade samma tjänst som vid Eurovision Song Contest 2013.[15] Den 4 september samma år meddelades hela arbetsledningen för tävlingen där nu framkom att Martin Österdahl skulle få dela denna tjänst med Johan Bernhagen. Österdahl blev ytterst ansvarig för projektet medan Bernhagen ledde projektets dagliga verksamhet. Övriga ansvariga blev Tobias Åberg (Head of Production), Christer Björkman (Contest Producer), Sven Stojanovic (Show Producer), Lotta Loosme (Head of Communications), Sofi Franzén (Head of Event, City and Partners) samt Josephine Görander (Executive Assistant and Office Manager).[16]

Röstningssystem[5][14][redigera | redigera wikitext]

Inför årets tävling meddelade EBU att en ändring hade gjorts i programmets röstningssystem. Sedan finalen år 2009 har EBU använt modellen med att varje land har 50% juryröstning och 50% tittarröstning vars resultat sedan kombineras för att få ut ett tredje resultat som landet använder som slutresultat. Till det här året slopades kombineringsdelen och varje lands jurygrupp respektive tittare fick istället vardera dela ut 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 12 poäng. Detta innebar att dubbelt så mycket poäng delades ut till bidragen i semifinalerna och finalen. I finalen kom det exempelvis att delas ut 84 stycken 12-poängare i finalen. Maxpoängen för ett finalbidrag ökade också från 504 till 1 008 poäng.

Fortfarande blev det de 10 länderna som fått högst totalpoäng i respektive semifinal som gick vidare till finalen, och likt tidigare år kom resultatet av de enskilda landsplaceringarna i semifinalerna vara hemliga fram till dess att finalen avgjordes. I finalen redovisades först jurygruppernas poäng av varje lands poängpresentatör (med skillnaden att poängpresentatören enbart sade vilket bidrag som fått 12 poäng; övriga poäng åkte ut direkt på resultattavlan) och sedan delades tittarnas poäng ut i klumpsummor av programledarna. Bidragen på plats 11–26:s poäng delades dock ut manuellt av en dator; därefter läste programledarna upp resten av bidragen som hade hamnat på topp 10.

Jurygruppernas sammansättning[redigera | redigera wikitext]

För att säkerställa validerat resultat ställde EBU vissa krav på jurygrupperna i tävlingen. Grundkriterierna var att ett lands jurygrupp skulle bestå av fem personer inklusive en ordförande (en extramedlem skulle utses ifall att någon av de ordinarie fem fick förhinder), som alla arbetar i eller med musikbranschen i det land de representerade (alla i juryn skulle vara medborgare i landet de röstade åt). Det skulle även finnas en spridning gällande ålder, kön och bakgrund, och hade man suttit med i juryn åren 2014 och/eller 2015 fick man inte vara med i juryn 2016. Ingen jurymedlem fick vara anställd vid det TV-bolag som gjorde utsändningen och fick ej heller vara involverade i något lands artist, låt eller framträdande. Dessutom fanns kravet att alla jurymedlemmar skulle rösta individuellt.

Varje jurygrupp övervakades av en notarius publicus samt så hade EBU möjligheten skicka egna kontrollanter som övervakade juryns röstningsprocess. Om juryn bröt mot reglerna så hade EBU möjlighet att diskvalificera juryns resultat. I sådana fall skulle ett validerat slumpresultat använts baserat på hur ett antal andra länder hade röstat.

Namnen på alla jurymedlemmar offentliggjordes den 29 april 2016.[21]

Under pågående semifinal diskvalificerade rysk TV en av sina jurymedlemmar då denne gjort en utsändning genom mobilapplikationen Periscope. Detta var dock enligt EBU:s regelverk inte förbjudet. Men sedan det framkommit delar av jurymedlemmens resultat samt egna åsikter under sändningen, vilket gjorde att jurymedlemmen bröt mot tystnadspliktskrav gentemot EBU. Inför finalen fick det ryska TV-bolaget chansen att välja ut en ny medlem till juryn.[22]

Förändringar[redigera | redigera wikitext]

I en intervju med tidningen Dagens Nyheter den 9 september 2015 meddelade exekutiva producenten Martin Österdahl att fokus skulle komma att ligga på att ta upp mänskliga rättigheter och att överbrygga kulturella skillnader i Europa. Dock skulle detta ämne inte ses som något politiskt, även om det låg i betraktarens öga att avgöra den saken. Utöver detta meddelade även Österdahl att Sveriges Television hade önskemål att försöka få EBU att flytta sändningstiden för programmen en timme bakåt, alltså från klockan 21.00 CET till 20.00 CET. Anledningen till detta sades vara att sändningarna startar betydligt senare i många länder i östra Europa (beroende på tidsskillnaderna) och att den sena sändningsstarten drabbar framförallt många barn som vill se programmet.[23] Dock kom EBU ej att hörsamma sändningstidsidén.[14]

Den 14 december 2015, i samband med att programledarna presenterades, uttalade sig Österdahl till tidningen Aftonbladet att SVT ville genomföra ytterligare förändringar, som att förändra formatet på finalens omröstning, vilket också gick igenom (se Röstningssystem).[5][24]

En större förändring som genomfördes var uppspelningen av de bidrag som var direktkvalificerade till finalen (Frankrikes, Italiens, Spaniens, Storbritanniens och Tysklands samt värdlandet Sveriges respektive bidrag). Sedan semifinalsystemet infördes år 2004 (och även två semifinaler 2008) har EBU i semifinalsändningarna valt att endast spela upp korta snuttar från respektive direktkvalificerat lands inskickade musikvideo. Det nya förslaget kom istället att innebära att de tre länderna som i respektive semifinal extraröstade fick framträda live med sin representant. Under respektive semifinals jurygenrep bandades dessa inslag och sedan spelades drygt 55 sekunder upp i TV-sändningen kvällen därpå. På det sättet fick de direktkvalificerade ungefärlig lika lång speltid som semifinalländerna, med skillnaden att de direktkvalificerade ej tävlade i semifinalerna.[25]

Värdstad och arena[redigera | redigera wikitext]

Det var värdbolaget Sveriges Television som under sommaren 2015 beslutade om vilken stad i Sverige som skulle bli värd för tävlingen 2016.[26] Fram till mitten av juni 2015 fick intresserade städer på sig att komma med förslag varpå SVT gallrade ned förslagen till ett antal förslag innan det slutgiltiga beslutet fattades.[20][27] Martin Österdahl var en av personerna bakom processen att välja värdstad (vid tidpunkten var han dock inte utsedd till exekutiv producent för hela tävlingen 2016).[28]

De städer som hade möjlighet att lämna in förslag var de städer som kunde uppfylla de krav som Sveriges Television ställde:[29]

  • Värdstaden måste erbjuda ett visst antal hotell samt hotellrum som skulle finnas i närheten av arenan.
  • Arenan var tvungen att erbjuda loger i anslutning till arenan.
  • Ett presscenter skulle finnas tillgängligt vid arenan som skulle ha en särskild storlek.
  • SVT skulle ha tillgång till värdarenan minst 4-6 veckor före sändningarna, och detta för att kunna bygga scen, rigga ljus och all teknik.
  • Värdstaden skulle finnas nära en storflygplats.

Följande städer (med arenor) sade sig ha möjlighet att arrangera tävlingen (den fetmarkerade blev sedermera vald till värdstad (med tillhörande arenor)):

Stad Arena Kapacitet Notering
Linköping[30] Saab Arena[30] &&&&&&&&&&011500.&&&&&011 500 Värdarena för Melodifestivalens deltävlingar åren 2005, 2008, 2011 och 2014.
Malmö[31] Malmö Arena[31] &&&&&&&&&&015500.&&&&&015 500 Värdarena för Melodifestivalens deltävlingar 2009-2016. Även värdarena vid Eurovision Song Contest 2013. Staden drog sig ur värdstadskampen den 11 juni 2015 på grund av att arenan är uppbokad av andra evenemang under den aktuella perioden.[32]
Göteborg[33] Scandinavium[33] &&&&&&&&&&014000.&&&&&014 000 Värdarena för Melodifestivalens deltävlingar 2003-2016. Var även värdarena vid Eurovision Song Contest 1985.
Sandviken och
Gävle[34][26] 		Göransson Arena[26][34] &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 Värdarena för Melodifestivalens andra deltävling 2010.
Stockholm[35][36][3]
Friends Arena &&&&&&&&&&065000.&&&&&065 000 Värdarena för finalen av Melodifestivalen 2013-2016. Tackade från början nej till att arrangera på grund av ointresse,[29][34] men valde att ändå kvarstå i budgivningen.[36] När Stockholms stad dock lämnade in sin ansökan fanns inte Friends Arena med som ett alternativ, varför arenan inte längre sågs som ett alternativ.[37]
Globen[37][3] &&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000 Värdarena för finalen av Melodifestivalen 1989 och 2002-2012. Var även värdarena för Eurovision Song Contest 2000. Enligt den ansökan som Stockholms stad skickade in var Globenområdets arenor tilltänkt för tävlingen.[37] Blev slutligen vald till värdarena för tävlingen.[3]
Annexet[37] &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 Var delegationsområdet under tävlingen.[3]
Hovet[37] &&&&&&&&&&&08042.&&&&&08 042 Agerade presscenter under tävlingen.[3]
Tele2 Arena[37] &&&&&&&&&&045000.&&&&&045 000 Arenan tackade från början nej på grund av förhandskontrakt till fotbollsföreningarna Hammarby och Djurgården,[29][34] men valde att ändå kvarstå i budgivningen.[38][36][37] Under finalen användes arenan som en extra partyarena för de som ej fått biljetter till Globen.[3]
Örnsköldsvik[39] Fjällräven Center[39] &&&&&&&&&&&09800.&&&&&09 800 Värdarena för Melodifestivalens deltävlingar åren 2007, 2010, och 2013.

Biljettförsäljning[redigera | redigera wikitext]

Ett första biljettsläpp till genrepen och direktsändningarna, totalt nio föreställningar, genomfördes den 26 november.[40] Vid detta tillfälle var det hårt tryck på biljettförsäljningen till finalens direktsändning den 14 maj, vilket gjorde att dessa biljetter sålde slut tämligen omgående. Ett andra biljettsläpp om 10 000 biljetter gjordes den 29 februari 2016. Detta biljettsläpp gjordes efter att produktionen nu visste om mer i detalj hur scenen kommer att stå i förhållande till publiken.[41] Biljetter till den nya satsningen Eurovision The Party i Tele2 Arena började att säljas den 18 mars 2016.[42] Ett tredje och sista biljettsläpp till genrepen och direktsändningarna gjordes den 8 april 2016.[43]

Programledare[redigera | redigera wikitext]

Petra Mede och Måns Zelmerlöw var programledare för Eurovision Song Contest 2016. Petra Mede och Måns Zelmerlöw var programledare för Eurovision Song Contest 2016.
Petra Mede och Måns Zelmerlöw var programledare för Eurovision Song Contest 2016.

Exakt på dagen fem månader före finalen ägde rum (dvs. den 14 december 2015) höll Sveriges Television en presskonferens i Globen, där programledarna för årets tävling presenterades.[44] Under presskonferensen meddelades det att Petra Mede och Måns Zelmerlöw skulle vara programledare. Mede återvände i samma roll som hon hade vid Eurovision Song Contest 2013, vilket var första gången på 42 år som en programledare återkom till Eurovision för andra gången.[4]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Den 9 september meddelade Sveriges Television att budgeten för tävlingen var beräknad till 125 miljoner svenska kronor, vilket var samma budget som även var satt till Sveriges senaste arrangemang år 2013. Denna budget är i storlek att jämföra med hela Utbildningsradions budget 2013. Att Sveriges Television valde att ha samma budgettak som 2013 var att övriga programutbud för 2016 inte skulle drabbas.[45]

Den ekonomiska beräkningen var cirka 65 miljoner kronor mindre jämfört med 2015 års tävling, och kostnaderna för tävlingen delas lika mellan SVT och Stockholm stad. Inför tävlingen gick Stockholm stad ut och sade sig stå ansvariga för 95 miljoner kronor, där en stor del av budgeten gick åt till att rusta upp Globen inför tävlingen.[23][46]

Större händelser kring Eurovisionen[redigera | redigera wikitext]

Länder som först anmält sig och sedan tvekade men som ändå ställer upp[redigera | redigera wikitext]

Bosnien och Hercegovina[redigera | redigera wikitext]

Den 15 september meddelade det bosniska nationella TV-bolaget BHRT att Bosnien och Hercegovina hade anmält sig preliminärt till det här årets tävling, efter att inte ha deltagit sedan 2012 års tävling.[47][48] Den 9 oktober meddelade dock BHRT att anmälan var tillbakadragen och detta efter den ekonomisk diskussion med EBU. BHRT fick då en förlängd betänketid av EBU till slutet av oktober för att hitta en fungerande ekonomisk modell, som att söka sponsorer.[49]

Den 24 november 2015 bekräftade BHRT att Bosnien och Hercegovina återvänder till ESC 2016.[9][50] Dagen därpå meddelades också vilken representant landet kommer att skicka till tävlingen.[51]

Bulgarien[redigera | redigera wikitext]

I januari 2015 gick den bulgariska nationella TV-bolaget BNT ut med information om att de skulle försöka få till ett samarbete med TV-bolaget BTV för att försöka finansiera ett deltagande i Eurovision 2016.[52] Landet hade då innan varit frånvarande från två tävlingar på grund av ekonomiska svårigheter hos BNT. Den 15 september meddelade BNT att man hade gjort en preliminäranmälan, dock med möjligheten att fortfarande dra tillbaka sin anmälan om man så önskade.[53] Enligt uppgifter kommer BNT att fatta det avgörande beslutet först efter att man gjort klart med sitt värdskap för Junior Eurovision Song Contest 2015, dvs. efter den 21 november.[54] Innan något direkt besked hade lämnats av BNT gick Bulgariens delegationschef Joana Levieva-Sawyer ut med att det troligen skulle bli ett negativt beslut på grund av att det skulle bli alldeles för kostsamt för BNT att delta.[55][56] Dock bekräftade EBU Bulgariens ESC-återkomst den 26 november 2015.[6]

Kroatien[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Kroatien tackade nej till att delta i 2015 års ESC började det ryktas om att landet istället skulle komma att göra comeback till 2016 års tävling.[57] Det kroatiska nationella TV-bolaget HRT uttalade sig dock i oktober 2015 om att det är troligt att landet inte gör någon comeback till 2016.[58] Den 11 november samma år kom dock beskedet att HRT ännu inte fattat sitt beslut gällande en möjlig Eurovisionåterkomst för Kroatiens del.[59] EBU bekräftade Kroatiens ESC-återkomst den 26 november 2015.[6]

Montenegro[redigera | redigera wikitext]

Den 16 september 2015 meddelade det montenegrinska nationella TV-bolaget RTCG att man tvekade inför ett deltagande i ESC 2016. Detta efter att landets jury blivit diskvalificerad i 2015 års final utan motivering.[källa behövs] RTCG ville därför att EBU:s referensgrupp skulle återinföra juryrösternas resultat.[60] Trots tvekan valde landet den 1 oktober samma år att anmäla sig,[61] och dagen därpå presenterades också landets ESC-representant.[62]

San Marino[redigera | redigera wikitext]

Den 24 september 2015 meddelade San Marinos delegationschef Alessandro Capicchioni i en intervju med sajten ESCToday.com att San Marino har anmält sig preliminärt att delta i det här årets Eurovision Song Contest. Dock skulle TV-bolaget SMRTV:s verkställande direktör Carlo Romeo överväga ifall landet ska delta eller ej.[63] EBU bekräftade den 26 november 2015 att San Marino kommer att medverka i tävlingen.[6]

Australien får delta igen[redigera | redigera wikitext]

Inför ESC 2015 valde EBU att låta Australien medverka som en engångsgest eftersom Eurovisionen firade 60 år det året. På förhand blev landet direktkvalificerat till finalen och fick dessutom rösta i bägge semifinalerna och i finalen. Från EBU:s håll sades det att Australiens enda möjlighet att få delta igen var genom att vinna och att få arrangera tävlingen ihop med ett europeiskt land.[64] Under pågående Eurovisionsvecka sade dock Eurovisionens högste chef, Jon Ola Sand, att Australiens framtid i tävlingen ska diskuteras och att det eventuellt skulle finnas en möjlighet för landet att få en permanent plats i tävlingen.[65] Landet blev exempelvis inbjudet av EBU att även medverka vid Junior Eurovision Song Contest 2015, utan att den tävlingen hade något jubileum (som 2015 års stora ESC hade).[66]

Den 17 november meddelade dock EBU att Australien godkänts som deltagare även vid ESC 2016. Denna gång får landet kvala i någon av de två semifinalerna. Om Australien vinner tävlingen så måste man fortfarande arrangera tävlingen ihop med ett europeiskt land.[67]

Tyskland ändrar artistval[redigera | redigera wikitext]

Den 19 november kom beskedet att Tyskland hade valt ut artisten Xavier Naidoo internt att representera landet vid detta års Eurovision Song Contest och att hans låt skulle väljas genom en nationell final i februari månad.[68] Två dagar senare meddelade dock det nationella TV-bolaget NDR att man hade dragit tillbaka detta val efter kritik.[69] Istället kom en ny antagning att hållas som istället hade 10 tävlande med var sitt bidrag.[70]

Ukraina återvänder[redigera | redigera wikitext]

Inför 2015 års Eurovision Song Contest meddelade det ukrainska nationella TV-bolaget NTU att landet ej skulle ställa upp med anledning av ekonomiska och politiska skäl.[71] Efter att 2015 års Eurovision Song Contest hade avgjorts gick dock en talesperson för NTU ut med uppgiften att Ukraina möjligen skulle återvända till 2016 års tävling.[72] Under sommaren var det flera olika hemsidor som bekräftade Ukrainas deltagande, men det var först den 16 september samma år som en officiell bekräftelse gjordes.[73]

Rumänien stängs av[redigera | redigera wikitext]

I september 2015 godkände Rumäniens parlament att Rumänien skulle få delta i ESC 2016,[74] och således skickade nationella TV-bolaget TVR in en preliminär anmälan till EBU.[75] EBU bekräftade den 26 november 2015 att Rumänien då skulle komma att medverka i tävlingen,[6] men den 22 april 2016 blev istället TVR av med sitt medlemskap i EBU på grund av obetalda skulder på ca 10 miljoner euro till EBU. Förutom att TVR därmed ej längre äger rätten att delta i årets upplaga av Eurovision Song Contest så förloras även till exempel rättigheterna att sända de olympiska spelen i Rio 2016.[8]

Kina visar intresse[redigera | redigera wikitext]

Den kinesiska provinciella TV-kanalen Hunan Television bekräftade i maj 2015 sitt intresse av att delta i Eurovision Song Contest. EBU har på detta svarat att "vi är öppna och letar alltid efter nya element i varje Eurovision Song Contest".[76] Några veckor senare kom dock uppgifter som snarare pekade mot att det inte skulle vara aktuellt att få med dem i tävlingen till 2016,[77] och när EBU i november samma år meddelade deltagarlistan för 2016 fanns Kina inte med bland de bekräftade länderna.[6] Däremot kommer Hunan Television att sända hela tävlingen i maj.[78]

Förbjudna flaggor[redigera | redigera wikitext]

Veckorna före tävlingen läckte det ut ett dokument som listade flaggor som inte var tillåtna i publikhavet under tävlingen:[79][80]

De enda tillåtna flaggorna att vifta med var de tävlande ländernas fanor, länder som godkänts som stater av Förenta nationerna, Europeiska flaggan och Regnbågsflaggan.[79] Beslutet fattades av EBU:s referensgrupp.[82]

Artister som tillhörde nationella minoriteter, som Norges samiska Agnete, som ville kunna vifta med Samernas flagga och en av Storbritanniens deltagande artister som ville kunna vifta med Wales flagga var därför förbjudna att göra det.[83] Efter kritik tog EBU tillbaka beslutet.[83]

Kontroversen kring Armenien[redigera | redigera wikitext]

Under den inledande omröstningen i första semifinalen den 10 maj, filmades den armeniska artisten Iveta Mukuchyan i greenroom med Nagorno-Karabachs flagga i handen. Situationen eskalerade under den följande presskonferensen, där en azerbajdzjansk journalist kritiserade både den armeniska delegationen och EBU för att låta flaggan synas under showen. Som svar på Aftonbladets fråga om händelsen, uppgav Mukuchyan: "Mina tankar är med mitt hemland. Jag vill ha fred överallt". Den azerbajdzjanska artisten Samra Rahimli kommenterade situationen med att "Eurovision är en sångtävling och det handlar om musik".[84]

EBU och tävlingens Referensgrupp gjorde följande dag ett gemensamt uttalande där de fördömde Mukuchyans agerande. Referensgruppen förklarade att Television Armenien (AMPTV) brutit mot regeln om att "inga meddelanden som främjar någon organisation, institution, politisk sak eller andra ståndpunkter tillåts i programmet". Vidare påpekade referensgruppen att ett ytterligare brott mot tävlingsreglerna kan leda till diskvalificering från tävlingen eller framtida tävlingar. En talesman för det azerbajdzjanska utrikesministeriet, Hikmät Hacıyev, kallade Mukuchyans agerande "provocerande" och "oacceptabelt", och hävdade att "den armeniska sidan avsiktligt tar till sådana åtgärder för att uppmuntra och främja den olagliga formation som skapats i de ockuperade azerbajdzjanska territorierna".[85]

Danmark angav felaktiga röstsiffror[redigera | redigera wikitext]

Den danska juryns ordförande Hilda Heick angav fel röstsiffror vid finalens omröstning. Dock påverkade emellertid inte Danmarks juryordförandes misstag vem som vann ESC 2016. EBU har informerats om det inträffade av Danmarks Radios underhållningschef Jan Lundme.[86] EBU har inte korrigerat dessa röster.

Länder som tackade nej[redigera | redigera wikitext]

Länderna nedan avböjde medverkan i ESC 2016.

  •  Andorra – landets nationella TV-bolag RTVA meddelade den 2 september 2015 att Andorra inte har några planer på att återvända till Eurovisionen år 2016.[87]
  •  Liechtenstein – landets nationella TV-bolag 1FLTV meddelade den 16 september 2015 att landet inte tänker försöka göra debut till år 2016. Däremot säger man sig vara intresserad att försöka debutera till 2017 års tävling. Det nationella TV-bolaget är dock inte medlem i EBU och har därför inte rätt att delta i Eurovision Song Contest förrän medlemskap är ordnat.[88]
  •  Luxemburg – landets nationella TV-bolag RTL meddelade den 4 september 2015 att Luxemburg inte har några planer att återvända till ESC 2016. Landet deltog senast år 1993.[89]
  •  Monaco – landets nationella TV-bolag TCM meddelade den 21 juli 2015 att man inte var intresserad av att delta i ESC 2016.[90]
  •  Portugal – landets nationella TV-bolag RTP meddelade den 7 oktober att Portugal ej kommer att medverka i ESC 2016, dock att landet återkommer igen redan år 2017.[11] RTP har även meddelat att de har för avsikt att inte sända årets tävling, något som man gjort årligen sedan debuten 1964 (oavsett tävlan eller ej).[91]
  •  Slovakien – under sommaren 2015 uttalade sig landets nationella TV-bolag RTVS om förhoppningar att landet skulle kunna återvända till ESC år 2016. Landet deltog exempelvis i Eurovision Young Dancers 2015.[92] Den 28 september samma år kom dock beskedet att så blir inte fallet, utan Slovakien avstår tävlan även år 2016.[93]
  •  Turkiet – under våren 2015 meddelade det turkiska nationella TV-bolaget TRT att man hade övervägt att återvända till Eurovision Song Contest år 2016,[94] efter att inte ha deltagit sedan år 2013.[95] Efter drygt ett halvårs betänketid meddelade dock TRT att man ställt in planerna på att återvända till Eurovisionen med anledning av att EBU inte lyckats uppfylla vissa krav som TRT ställt.[96]

Återkommande artister[redigera | redigera wikitext]

Land Artist Tidigare år Placering
(Vid tidigare tillfälle)		 Placering 2016
Bosnien och Hercegovina Bosnien och
Hercegovina		 Deen1 2004 9:e 11:a (semi)
 Bulgarien Poli Genova 2011 12:a (semi) 4:a
 Island Gréta Salóme 20122 20:e 14:e (semi)
 Litauen Donny Montell 2012 14:e 9:a
 Makedonien Kaliopi 1996 26:e (ej kvalificerad) 11:a (semi)
2012 13:e
 Malta Ira Losco 2002 2:a 12:a
 Montenegro Bojan Jovović3 20054 7:a 13:e (semi)

1 Tillsammans med Dalal feat. Ana Rucner & Jala.

2 År 2012 tävlade Gréta Salóme för Island i duett med Jonsi.

3Tävlade som del av gruppen Highway.

4Bojan Jovović tävlade för Serbien och Montenegro som en del av gruppen No Name i Eurovision Song Contest 2005.[97]

Tävlande länder[redigera | redigera wikitext]

v • r
Nationella uttagningar till Eurovision Song Contest 2016

Länder som vill delta i tävlingen hade först fram till den 15 september 2015 på sig att göra en preliminäranmälan till EBU. Därefter skedde en mellanperiod som avslutades den 10 oktober samma år, och under den perioden hade länder som anmält sitt intresse rätten att dra tillbaka anmälan utan att få ekonomiskt straff. Efter sista datum delar EBU ut böter till de länder som eventuellt hoppar av tävlingen. Dock om ett land fått förlängd betänketid görs undantag.[98]

I början av november meddelade Eurovisionens chef, Jon Ola Sand, att minst 41 länder skulle delta,[99] och den 26 november presenterades den officiella deltagarlistan som då innehöll rekordmånga 43 länder. Detta var den högsta noterade deltagarssiffran sedan år 2011 (dock hade även Eurovision Song Contest 2008 lika många deltagare), och samtidigt tre länder fler mot året innan. Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien och Ukraina, var de länder som detta år valde att återvända till tävlingen, medan alla länder som deltog i 2015 års tävling, utom Portugal, meddelade att de tänkte ställa upp även denna gång.[6] Rumänien skulle ursprungligen ha deltagit men tvingades bort från tävlingen bara dagar innan den inleddes. Därför kom årets tävling istället att innehålla 42 länder.[8]

Två viktiga punkter för de tävlande länderna är att tävlingsbidragen ej fick ha varit publicerade för allmänheten före den 1 september 2015 och senast den 14 mars 2016 skulle tävlingsländerna ha presenterat både artist och bidrag (även om fyra länder valde att skjuta på officiella presentationer till senare datum).[17][18]

Semifinalerna[redigera | redigera wikitext]

Alla länder som ville vara med och tävla det här året, utom The Big Five vilka är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland samt värdlandet Sverige, var tvungna att kvala sig genom en av två semifinaler. Dessa semifinaler hölls den 10 respektive 12 maj 2016. Resultatet av semifinalerna avgjordes genom 50% telefon- och SMS-röster och 50% juryröster i varje land, där juryn respektive tittarna delade ut var sin 1–8, 10 och 12 poäng. De tio länder som i vardera semifinal fick högst totalpoäng efter adderingen kvalificerade sig till finalen.[5]

Likt föregående år kom poängen från tittarna respektive jurygrupperna att göras om till rankinglistor. Under röstningen gavs en röstningsgrupps vinnare ranking 1, tvåan ranking 2 osv. till sista landet som fick sista ranking (sista ranking i semifinalerna var 17 för ett tävlingsland och 18 för ett extraröstande land). Första ranking gav sedan 12 poäng, andra ranking 10 poäng, tredje ranking 8 poäng osv. nedåt 7-1 poäng. Till skillnad från tidigare år kom både jurygrupperna och tittarna i respektive röstningsberättigat land att dela ut poäng enligt skalan 1–8, 10 och 12 poäng, vilket gjorde att det blev dubbelt så många poäng som delades ut. I respektive semifinal kom länderna att dela ut 2 436 poäng (58x21x2 poäng).

I första semifinalen var det endast de länder som tävlade i den semifinalen samt tre extraröstande direktkvalificerade länder som hade rätten att rösta. I den andra semifinalen byttes rollerna ut till de länder som ej fick rösta i första semifinalen. Först i finalen fick alla länder vara med och rösta i samma sändning.

Semifinallottningen[redigera | redigera wikitext]

  Länder som tävlar i Semifinal 1
  Länder som tävlar i Semifinal 2
  Länder som tävlar i finalen och även får rösta i Semifinal 1
  Länder som tävlar i finalen och även får rösta i Semifinal 2

Den 25 januari 2016 delade EBU upp de tävlande semifinalländerna i de två semifinalerna. Fördelningen gjordes genom lottning som arrangerades i Stadshuset i Stockholm under ledning av Alexandra Pascalidou och Jovan Radomir.[17][100][101]

Vid tillfället för lottningen var fortfarande Rumänien med i tävlan, och då det var ojämnt antalet tävlande fördelade EBU att 18 länder skulle tävla i första semifinalen och 19 länder i andra semifinalen. De då totalt 37 länderna hade inför lottningen fördelats i olika seedningsgrupper baserat på röstningshistorik de 12 senaste åren. Anledningen till denna uppdelning var att få så stor geografisk spridning som möjligt i semifinalerna för att minska påverkningen av grannlandsröstning.[102] Under lottningen delades länderna in i semifinalerna samt i respektive semifinals starthalvor (första eller andra halvan). Dessutom fördelades även de sex direktkvalificerade länderna till var sin semifinal som extraröstande länder.

Den 21 september meddelade EBU att man hade bifallit Israel att få tävla i den andra semifinalen som sänds den 12 maj. Detta efter ett önskemål från det israeliska nationella TV-bolaget IBA med anledning av att den israeliska självständighetsdagen infaller samma dag som första semifinalen äger rum.[103] Big Five-landet Tyskland hade också tilldelats att rösta i densamma.[104]

Nedan presenteras länderna i respektive grupp.[7]

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6

Semifinalisterna[redigera | redigera wikitext]

Semifinal 1[redigera | redigera wikitext]

  • Den första semifinalen sändes den 10 maj från Globen i Stockholm. 18 länder deltog.[7]
  • Frankrike, Spanien och Sverige var tvungna att sända och rösta i denna semifinal.[102]
  • De tio länder som fick högst totalpoäng gick vidare till finalen. Detta skedde efter att de röstningsberättigande ländernas jurygrupper och tittares poäng adderats samman.
  • De åtta länderna som efter resultatgenomgången hamnade utanför tiotoppen gick ej vidare till årets final.

Här redovisas de länder som tävlade i denna semifinal efter startordning.[102][105] De länder som har beige bakgrundsfärg var länderna som gick vidare till finalen.[106]

Nr[105] Land[6] Artist[107] Sång[107] Språk Placering Poäng
1  Finland Sandhja Sing It Away Engelska 15 51
2  Grekland Argo Utopian Land Grekiska, engelska 16 44
3  Moldavien Lidia Isac Falling Stars Engelska 17 33
4  Ungern Freddie Pioneer Engelska 4 197
5  Kroatien Nina Kraljić Lighthouse Engelska 10 133
6  Nederländerna Douwe Bob Slow Down Engelska 5 197
7  Armenien Iveta Mukutjian LoveWave Engelska 2 243
8  San Marino Serhat I Didn't Know Engelska 12 68
9  Ryssland Sergej Lazarev You Are The Only One Engelska 1 342
10  Tjeckien Gabriela Gunčíková I Stand Engelska 9 161
11  Cypern Minus One Alter Ego Engelska 8 164
12  Österrike Zoë Loin d'ici Franska 7 170
13  Estland Jüri Pootsmann Play Engelska 18 24
14  Azerbajdzjan Samra Miracle Engelska 6 185
15  Montenegro Highway The Real Thing Engelska 13 60
16  Island Gréta Salóme Hear Them Calling Engelska 14 54
17 Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina Deen & Dalal feat. Ana Rucner & Jala Ljubav je Bosniska 11 104
18  Malta Ira Losco Walk on Water Engelska 3 209

Det tio länder som kvalificerade sig till finalen avslöjades i följande ordning:

Semifinal 2[redigera | redigera wikitext]

  • Den andra semifinalen sändes den 12 maj från Globen i Stockholm. 18 länder deltog.[7]
  • Italien, Storbritannien och Tyskland var tvungna att sända och rösta i denna semifinal.[102]
  • Rumänien skulle ursprungligen ha deltagit som startnummer 12, men tvingades bort från tävlingen på grund av att landets nationella TV-bolag TVR hade obetalda skulder till EBU.[8]
  • De tio länder som fick högst totalpoäng efter att de röstningsberättigande ländernas jurygrupper och tittares poäng adderats samman gick vidare till finalen.
  • De åtta länderna som efter resultatgenomgången hamnade utanför tiotoppen gick ej vidare till finalen.

Här redovisas de länder som tävlade i denna semifinal efter startordning.[102][105] De länder som har beige bakgrundsfärg var länderna som gick vidare till finalen.[108]

Nr[105] Land[6] Artist[109] Sång[109] Språk Placering Poäng
1  Lettland Justs Heartbeat Engelska 8 132
2  Polen Michał Szpak Color of Your Life Engelska 6 151
3  Schweiz Rykka The Last of Our Kind Engelska 18 28
4  Israel Hovi Star Made of Stars Engelska 7 147
5  Vitryssland Ivan Help You Fly Engelska 12 84
6  Serbien Sanja Vučič ZAA Goodbye Engelska 10 105
7  Irland Nicky Byrne Sunlight Engelska 15 46
8  Makedonien Kaliopi Dona Makedonska 11 88
9  Litauen Donny Montell I've Been Waiting for This Night Engelska 4 222
10  Australien Dami Im Sound of Silence Engelska 1 330
11  Slovenien ManuElla Blue and Red Engelska 14 57
12  Bulgarien Poli Genova If Love Was a Crime Bulgariska, engelska 5 220
13  Danmark Lighthouse X Soldiers of Love Engelska 17 34
14  Ukraina Jamala 1944 Engelska, krimtatariska 2 287
15  Norge Agnete Icebreaker Engelska 13 63
16  Georgien Nika Kocharov & Young Georgian Lolitas Midnight Gold Engelska 9 123
17  Albanien Eneda Tarifa Fairytale Engelska 16 45
18  Belgien Laura Tesoro What's the Pressure Engelska 3 274

Det tio länder som kvalificerade sig till finalen avslöjades i följande ordning:

Finalen[redigera | redigera wikitext]

Finalen ägde rum den 14 maj 2016 i Globen i Stockholm. De 26 finalisterna var:

  • The Big Five, vilka är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
  • Värdlandet Sverige.
  • De tio länder som i den första semifinalen fick högst totalpoäng efter juryns och tittarnas enskilda poängutdelning.
  • De tio länder som i den andra semifinalen fick högst totalpoäng efter juryns och tittarnas enskilda poängutdelning.

Även i finalen kom resultatet att avgöras genom att varje lands jurygrupp och tittare delade ut var sin 1–8, 10 och 12 poäng till sina favoritbidrag. Först kom juryns poäng att delas ut av varje lands poängpresentatör och därefter fördelades klumpsummorna från tittarröstningen till bidragen. Till exempel, om ett land fick ihop 10 poäng av tittarna delades dessa poäng ut direkt av programledarna istället för att poängpresentatörerna ånyo skulle ha delat ut poängen.[5] Juryn respektive tittarna delade således ut 12 poäng till sin favorit, 10 poäng till sin tvåa, 8 poäng till sin trea och därefter i nedåtgående led 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng. Övriga länder gav landet noll poäng till. Därmed blev totalt 84 stycken 12-poängare utdelade och den maximala totalpoängen ett bidrag kunde ha fått var 984 poäng.

Likt semifinalerna kom även startordningen för finalen att bestämmas av årets tävlingsproducenter. Dock avgjordes den delvis även genom lottning, då värdlandet Sverige fick sitt startnummer lottat (ett exakt startnummer) som sedan inte fick ändras.[110] Därefter fick "Big Five"-länderna samt de 20 kvalificerade semifinalisterna lotta i fall de skulle tävla i finalens första halva (startnummer 1–13) eller andra halva (startnummer 14–26). Efter att samtliga finalister hade blivit tilldelade en starthalva kom producenterna att sätta startordningen. Denna ordning offentliggjordes den 13 maj 2016 klockan 02:38 CET.[111]

Nr[111] Land[6] Artist[112] Sång[112] Språk Kval Placering Poäng
1  Belgien Laura Tesoro What's the Pressure Engelska Semifinal 2 10 181
2  Tjeckien Gabriela Gunčíková I Stand Engelska Semifinal 1 25 41
3  Nederländerna Douwe Bob Slow Down Engelska Semifinal 1 11 153
4  Azerbajdzjan Samra Miracle Engelska Semifinal 1 17 117
5  Ungern Freddie Pioneer Engelska Semifinal 1 19 108
6  Italien Francesca Michielin No Degree Of Separation Italienska, engelska Big Five 16 124
7  Israel Hovi Star Made of Stars Engelska Semifinal 2 14 135
8  Bulgarien Poli Genova If Love Was a Crime Bulgariska,
engelska		 Semifinal 2 4 307
9  Sverige Frans If I Were Sorry Engelska Värdland 5 261
10  Tyskland Jamie-Lee Kriewitz Ghost Engelska Big Five 26 11
11  Frankrike Amir J'ai cherché Franska,
engelska		 Big Five 6 257
12  Polen Michał Szpak Color of Your Life Engelska Semifinal 2 8 229
13  Australien Dami Im Sound of Silence Engelska Semifinal 2 2 511
14  Cypern Minus One Alter Ego Engelska Semifinal 1 21 96
15  Serbien Sanja Vučič ZAA Goodbye Engelska Semifinal 2 18 115
16  Litauen Donny Montell I've Been Waiting for This Night Engelska Semifinal 2 9 200
17  Kroatien Nina Kraljić Lighthouse Engelska Semifinal 1 23 73
18  Ryssland Sergej Lazarev You Are The Only One Engelska Semifinal 1 3 491
19  Spanien Barei Say Yay! Engelska Big Five 22 77
20  Lettland Justs Heartbeat Engelska Semifinal 2 15 132
21  Ukraina Jamala 1944 Engelska, krimtatariska Semifinal 2 1 534
22  Malta Ira Losco Walk on Water Engelska Semifinal 1 12 153
23  Georgien Nika Kocharov & Young Georgian Lolitas Midnight Gold Engelska Semifinal 2 20 104
24  Österrike Zoë Loin d'ici Franska Semifinal 1 13 151
25  Storbritannien Joe & Jake You're Not Alone Engelska Big Five 24 62
26  Armenien Iveta Mukutjian LoveWave Engelska Semifinal 1 7 249

12-poängare[redigera | redigera wikitext]

Jury
Antal Tävlande land Länder som gav 12 poäng
11  Ukraina Bosnien och Hercegovina, Danmark, Georgien, Israel, Lettland, Makedonien, Moldavien, Polen, San Marino, Serbien, Slovenien
9  Australien Albanien, Belgien, Kroatien, Litauen, Nederländerna, Schweiz, Sverige, Ungern, Österrike
4  Ryssland Azerbajdzjan, Cypern, Grekland, Vitryssland
3  Armenien Bulgarien, Ryssland, Spanien
 Sverige Estland, Finland, Tjeckien
2  Belgien Australien, Irland
 Italien Frankrike, Norge
1  Frankrike Armenien
 Georgien Storbritannien
 Israel Tyskland
 Litauen Ukraina
 Malta Montenegro
 Nederländerna Island
 Spanien Italien
 Storbritannien Malta
Teleröstning
Antal Tävlande land Länder som gav 12 poäng
10  Ryssland Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Estland, Lettland, Moldavien, Serbien, Tyskland, Ukraina, Vitryssland
6  Serbien Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Schweiz, Slovenien
 Ukraina Finland, Italien, Polen, San Marino, Tjeckien, Ungern
3  Armenien Frankrike, Georgien, Ryssland
 Australien Albanien, Malta, Sverige
 Litauen Irland, Norge, Storbritannien
2  Belgien Australien, Nederländerna
 Bulgarien Cypern, Spanien
 Polen Belgien, Österrike
 Sverige Danmark, Island
1  Cypern Grekland
 Frankrike Israel
 Lettland Litauen

Röstningsordning[redigera | redigera wikitext]

Under finalkvällen avlade de 42 röstningsberättigade länderna jurypoängen enligt en ordning som EBU hade lagt. Dock kom varje poängutdelare enbart att dela ut juryns 12-poängare medan övriga poäng åkte ut direkt på tavlan. Denna gång skedde inga tekniska missöden, utan alla länder kunde leverera poängen enligt den ordning som de skulle göra det i. Så här såg ordningen ut:[113]

Nr Land Poängutdelare
1  Österrike Kati Bellowitsch
2  Island Unnsteinn Manúel Stefánsson
3  Azerbajdzjan Tural Asadov
4  San Marino Irol MC
5  Tjeckien Daniela Písařovicová
6  Irland Sinéad Kennedy
7  Georgien Nina Sublatti
8  Bosnien och Hercegovina Ivana Crnogorac
9  Malta Ben Camille
10  Spanien Jota Abril
11  Finland Jussi-Pekka Rantanen
12  Schweiz Sebalter
13  Danmark Ulla Essendrop
14  Frankrike Élodie Gossuin
15  Moldavien Olivia Furtună
16  Armenien Arman Margaryan
17  Cypern Loukas Hamatsos
18  Bulgarien Anna Angelova
19  Nederländerna Trijntje Oosterhuis
20  Lettland Toms Grēviņš
21  Israel Ofer Nachshon
Nr Land Poängutdelare
22  Vitryssland Uzari
23  Tyskland Barbara Schöneberger
24  Ryssland Nyusha
25  Norge Elisabeth Andreassen
26  Australien Lee Lin Chin
27  Belgien Umesh Vangaver
28  Storbritannien Richard Osman
29  Kroatien Nevena Rendeli
30  Grekland Constantinos Christoforou
31  Litauen Ugnė Galadauskaitė
32  Serbien Dragana Kosjerina
33  Makedonien Dijana Gogova
34  Albanien Andri Xhahu
35  Estland Daniel Levi Viinalass
36  Ukraina Verka Serduchka
37  Italien Claudia Andreatti
38  Polen Anna Popek
39  Slovenien Marjetka Vovk
40  Ungern Csilla Tatár
41  Montenegro Danijel Alibabić
42  Sverige Gina Dirawi

Poängtabeller[redigera | redigera wikitext]

Semifinal 1[redigera | redigera wikitext]

Nr Bidrag FI GR MD HU HR NL AM SM RU CZ CY AT EE AZ ME IS BA MT FR ES SE Jury-
röster 		Telefon-
röster 		Totalt Plac.
1  Finland - - - - 4 1 - - 2 - 8 - - - - - 7 - - - 2 - - 7 - - - - - 2 - - 5 - - - 3 - 4 6 35 16 51 15
2  Grekland - - - - - - - - - - 3 7 - - 7 3 - - 3 12 - - - - 6 - 3 - - - - - - - - - - - - - 22 22 44 16
3  Moldavien - - 3 - - - - - - - 6 - - - 6 5 - - - 2 - - - - 5 - - - - - - - 4 - - 2 - - - - 24 9 33 17
4  Ungern - 4 7 7 3 6 8 8 3 6 - 6 - 7 4 6 12 6 6 6 - 8 5 5 8 7 1 6 2 6 4 1 - 8 5 7 10 5 - 4 78 119 197 4
5  Kroatien 5 2 - 4 5 2 3 - 12 5 2 3 1 - 1 4 6 2 7 1 7 6 3 - - - 7 8 7 - 5 12 - - 6 1 - 2 3 1 80 53 133 10
6  Nederländerna 12 6 1 2 4 - 6 6 2 5 4 4 12 6 - - 10 3 - 4 6 10 12 8 - 4 2 - 12 10 1 - - 7 8 4 4 6 6 10 102 95 197 5
7  Armenien 7 1 10 8 10 8 5 2 5 3 5 12 - 8 12 12 - 12 10 7 5 4 2 1 - - 12 3 5 3 7 3 12 4 3 12 12 10 5 3 127 116 243 2
8  San Marino - 3 - 6 - 4 - 5 - - - 4 - - - - - - - - - 5 - 4 3 10 - 2 - 1 10 - 6 5 - - - - - - 19 49 68 12
9  Ryssland 6 8 12 10 12 10 10 10 6 10 1 8 7 12 3 12 - 8 12 10 8 7 1 12 12 12 8 10 10 12 8 7 10 12 2 8 8 8 12 8 148 194 342 1
10  Tjeckien 10 - - 3 8 3 8 3 12 4 4 2 5 2 4 2 5 1 5 - 10 1 6 - 2 3 4 1 8 - 12 4 3 2 1 3 6 7 7 - 120 41 161 9
11  Cypern - 7 8 12 7 - 2 7 10 2 10 3 - 8 8 5 - 8 1 4 - 2 10 6 - 1 - 5 1 5 - 2 8 6 4 5 1 3 1 2 71 93 164 8
12  Österrike 3 10 2 5 - 7 - 8 - 7 6 10 - 5 - 3 - 10 5 5 2 3 - 10 - 6 - - 4 8 - 6 1 1 12 10 - 12 2 7 37 133 170 7
13  Estland 1 12 - - 2 1 - - - - - - - - - - 2 - - - - - 1 - 1 2 - - - - - - 2 - - - - - - - 9 15 24 18
14  Azerbajdzjan 2 - 5 - - 12 7 12 3 - 7 - - - 6 10 10 7 3 10 4 8 4 - 7 - 5 7 3 7 6 10 - 10 7 - 5 - 8 - 92 93 185 6
15  Montenegro - - 6 - - - - - - 6 - - 10 - 10 - 3 - - - - - - - - - 7 - - - 3 8 7 - - - - - - - 46 14 60 13
16  Island 4 5 - - - - 1 - 1 - - - - - 7 1 - - 4 - 1 - 3 3 4 3 - - - - - - - 3 - - 2 4 - 5 27 24 51 14
17  Bosnien och Hercegovina - - - - 1 - - - 4 12 - 7 1 1 2 4 - - 2 7 - - - 12 - - 10 5 6 12 - - - - - 6 - - - 12 26 78 104 11
18  Malta 8 - 4 1 6 5 12 4 7 1 8 1 12 10 5 - 8 2 8 1 8 5 12 - 8 2 4 8 10 4 6 4 2 5 10 - 7 1 10 - 155 54 209 3

Semifinal 2[redigera | redigera wikitext]

Nr Bidrag LV PL CH IL BY RS IE MK LT AU SI BG DK UA NO GE AL BE IT UK DE Jury-
röster 		Telefon-
röster 		Totalt Plac.
1  Lettland 6 5 6 - 7 - - 5 - - 4 7 2 7 7 12 - 5 10 - - - 3 2 6 3 2 3 5 8 1 - - 3 - - - 5 5 3 64 68 132 8
2  Polen - 4 - 7 - 6 - 6 1 1 - 10 - 1 3 7 - - 3 4 - 6 - 6 1 12 4 10 3 7 2 - - 12 3 10 - 10 - 12 20 131 151 6
3  Schweiz - - - - 1 - - - - - 5 - - - - - 1 - 7 - - - 2 - - - - - 7 - - 3 1 - - - - - 1 - 25 3 28 18
4  Israel 2 - 8 - 10 - 1 1 7 - 7 2 6 - 6 - 10 6 4 - 5 2 5 - 7 2 5 1 6 1 4 - 10 1 8 - 4 2 12 2 127 20 147 7
5  Vitryssland 1 7 4 8 1 - - 3 - 5 2 1 - - - 6 6 - 2 - 6 4 - 1 5 10 - - - 6 - - - - - 1 3 - 2 - 32 52 84 12
6  Serbien 5 - 1 - 3 12 - - 5 - - - 12 10 - - 3 2 - 12 8 5 - - 3 - - - - 2 8 - 2 - 5 6 - - - 1 55 50 150 10
7  Irland - 1 - 2 - 2 2 1 - - - - - - - 1 - 7 - - - - 4 4 2 - 3 2 - - - - - 4 2 - 2 7 - - 15 31 46 15
8  Makedonien - - - - - 4 8 2 - - 12 12 - - - - 2 4 - 10 - 8 - - - - - - - - 12 12 - - - 2 - - - - 34 54 88 11
9  Litauen 12 10 3 3 8 - 4 5 10 10 5 - 3 12 5 - 7 8 1 - 3 3 10 7 8 6 8 12 2 10 - 4 3 8 1 4 8 12 3 4 104 118 222 4
10  Australien 8 8 10 10 12 6 12 12 8 7 4 7 6 8 4 4 12 5 5 6 12 7 12 8 12 7 12 8 8 4 10 6 12 10 12 3 10 6 7 10 188 142 330 1
11  Slovenien 3 - - - - - - - - - 6 4 8 - 7 3 1 - 4 - 1 - - - - - - - - - 6 1 7 - 6 - - - - - 49 8 57 14
12  Bulgarien 7 3 5 4 4 3 3 10 4 8 2 8 10 5 8 8 2 3 8 10 6 5 7 3 - 5 10 6 - 5 7 7 6 7 - 7 5 8 4 7 98 122 220 5
13  Danmark - 2 - 1 - 1 - 4 3 - - - - 3 - - - - - 1 - - - - - - - 5 4 - 3 2 - 5 - - - - - - 10 24 34 17
14  Ukraina 10 12 12 12 5 5 10 7 7 12 10 6 - 4 10 6 8 10 - 3 8 8 4 12 1 5 6 4 12 12 5 5 5 6 10 12 6 3 6 8 135 152 287 2
15  Norge - - - - 2 - - - 6 3 - 3 - - - 2 4 2 5 - - 2 - 1 6 10 - 1 1 - - 10 4 - - - 1 - - - 29 34 63 13
16  Georgien 6 5 7 7 - - 5 - 2 2 3 2 1 - 1 - 10 8 - - - 1 7 - - - 4 8 1 - - - 8 - 7 - 12 1 10 5 84 39 123 9
17  Albanien - - - - - 10 - - - - 8 - - - - 12 - - - - - 3 2 - - - - - - - - - - 2 - 8 - - - - 10 35 45 16
18  Belgien 4 6 2 6 7 8 6 8 12 4 - 10 12 6 3 5 5 4 12 12 12 7 10 10 8 12 10 4 7 7 10 3 - 8 4 5 7 4 8 6 139 135 274 3

Finalen[redigera | redigera wikitext]

Nr Bidrag AT IS AZ SM CZ IE GE BA MT ES FI CH DK FR MD AM CY BG NL LV IL BY DE RU NO AU BE UK HR GR LT RS MK AL EE UA IT PL SI HU ME SE Jury-
röster 		Telefon-
röster 		Totalt Plac.
1