Försvarsstaben – Wikipedia

Försvarsstaben
(Fst)
Vapen för Försvarsstaben tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnFörsvarsstaben
Datum1937–1994, 2023–
LandSverige
TypMilitärstab
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avHögkvarteret [a]
FöregångareGeneralstaben
EfterföljareHögkvarteret
StorlekStab
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Marsch"Svenska marschen" (okänd)
"Under blågul fana" (Widqvist) [1]
Befälhavare
Chef för försvarsstabenGenerallöjtnant Michael Claesson
Stf. chef för FörsvarsstabenKonteramiral Jens Nykvist
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tjänstgöringstecken

Försvarsstaben (Fst) är en högre ledningsstab inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1937–1994 och återigen från 2023. Förbandsledningen är förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Försvarsstaben tillkom 1 juli 1937 med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Den 1 juli 1994 omorganiserades försvarsmaktens ledning, och de tre försvarsgrensstaberna försvann och det nyinrättade Högkvarteret övertog uppgifterna.

I samband med Försvarsmaktens budgetunderlag för 2023, föreslogs att ledningsstaben och produktionsledningen skulle avvecklas och istället ersätts den 1 januari 2023 av en försvarsstab (FST), som en del av Högkvarteret.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 och var den svenska överbefälhavarens ledningsorgan i fred. Försvarsstaben organiserades på tio avdelningar: arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. Därefter kom den att genomgå ett antal omorganisationer innan den avvecklades den 30 juni 1994.

Från den 1 januari 2023 utgör Försvarsstaben överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för militärstrategisk ledning, uppdragsdialog och rapportering till regeringen, samt ansvara för krigsorganisationens förmåga, tillgänglighet och beredskap. Det senare med stöd av försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.[2]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av Försvarsstaben var belägen i byggnaden GeneralitetshusetÖstermalmsgatan 87. År 1981 flyttades staben till den då nyuppförda byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm, vilken sedan 1994 Högkvarteret är förlagd till.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Försvarsstaben delar heraldik och traditioner, vilket bland annat innebär att man har delar marscherna, samt heraldiskt vapen.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Åren 1936–1970 var chefen för försvarsstaben arméofficer. Bo Westin blev 1970 den första chefen som inte hade sin bakgrund i armén. Owe Wiktorin är den enda chefen för försvarsstaben med bakgrund ur flygvapnet.

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Försvarsstaben 1937-07-01 1994-06-30
Försvarsstaben 2023-01-01
Beteckningar
Fst 1937-07-01 1994-06-30
FST 2023-01-01
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1937-07-01 1994-06-30
Stockholms garnison (F) 2023-01-01

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Försvarsstaben är sedan 2023 en del av Högkvarteret.
  2. ^ Thörnell var arméofficer, Tillförordnad till 1937, Överbefälhavare, 1939–1944.
  3. ^ Rappe var arméofficer.
  4. ^ Åkerhielm var arméofficer.
  5. ^ Bredberg var arméofficer.
  6. ^ Ehrensvärd var arméofficer.
  7. ^ Swedlund var arméofficer och överbefälhavare 1951–1961.
  8. ^ Åkerman var arméofficer.
  9. ^ Göransson var arméofficer.
  10. ^ Almgren var arméofficer.
  11. ^ Synnergren var arméofficer och överbefälhavare 1970–1978.
  12. ^ Westin var marinofficer.
  13. ^ Eklund var marinofficer.
  14. ^ Ljung var arméofficer och överbefälhavare 1978–1986.
  15. ^ Schuback var marinofficer.
  16. ^ Stefenson var marinofficer.
  17. ^ Engberg var marinofficer.
  18. ^ Wiktorin är flygvapenofficer och överbefälhavare 1994–2000.
  19. ^ Nordbeck är marinofficer.
  20. ^ Försvarsstaben upplöstes den 30 juni 1994 och återetablerades den 1 januari 2023.
  21. ^ Claesson är arméofficer.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]