Forskning och utveckling – Wikipedia

Forskning och utveckling (ofta förkortat FoU eller F&U) är ett samlande begrepp inom framför allt näringslivet för verksamhet som syftar till att producera kunskap. Begreppet har sin direkta motsvarighet i engelskans R&D (research & development) och tyskans F&E (Forschung und Entwicklung).

Definition[redigera | redigera wikitext]

Begreppet definieras enligt OECD:s Frascatimanual[1] som följande:

Forskning och utveckling (FoU) består av kreativt och systematiskt arbete med syfte att öka kunskapsmängden samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält.

För att en aktivitet ska räknas som FoU ska den karaktäriseras av:

  • Nyskapande: FoU-verksamheten har som syfte att skapa ny kunskap samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap.
  • Kreativitet: FoU-verksamheten baseras på originella koncept och hypoteser.
  • Ovisshet FoU-verksamhetens utfall går inte att med säkerhet veta på förhand. Ovissheten gäller även åtgången av ekonomiska och personella resurser.
  • Systematik: FoU-verksamheten utförs systematiskt samt är planerad och budgeterad.
  • Överförbarhet och/eller reproducerbarhet: FoU-verksamheten avser leda till resultat som potentiellt kan överföras och/eller reproduceras.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Definitionen används av statistikproducenter runt om i världen vid insamling och sammanställning av FoU-statistik. I Sverige är det SCB som producerar denna statistik.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]