Fredrik Charpentier Ljungqvist – Wikipedia

 Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2023-02)
Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.
Fredrik Charpentier Ljungqvist
Född27 juni 1982 (41 år)
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragProfessor i historia, särskilt historisk geografi

Fredrik Axel Robert Charpentier Ljungqvist, född 27 juni 1982 i Hedvig Eleonora församling,[1] är en svensk historiker och klimatforskare och professor vid Stockholms universitet.

Ljungqvist blev filosofie kandidat i historia 2005, filosofie doktor i historia 2014, docent i historia 2019 och docent i naturgeografi 2020 vid Stockholms universitet. År 2022 utnämndes han till professor i historia, särskilt historisk geografi, vid samma lärosäte. Ljungqvist är Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala för perioden 2019–2024. Han var gästforskare vid Department of Geography, University of Cambridge i Storbritannien 2017–2019 och gästprofessor i miljövetenskap vid Lanzhou University i Kina 2017–2019. Därutöver har han varit expertgranskare FN:s klimatpanel IPCC, den vetenskapliga styrgruppen för forskningsprogrammet Integrated History and Future of People on Earth (IHOPE) och medlem av den europeiska arbetsgruppen i forskningsprogrammet Past Global Changes (PAGES) 2k.

Ljungqvist rör sig i gränslandet mellan historia och naturgeografi och har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt samt använder statistiska metoder för att förklara historiska problem. Han intresserar sig för extrema klimathändelser, såsom översvämningar eller svår torka, och har undersökt om de ökat i frekvens eller magnitud på 2000-talet sett ur ett långt historiskt perspektiv. Han har även analyserat faktorer som bidragit till svält med fokus på klimatrelaterad missväxt respektive samhälleliga förutsättningar. Ett annat tema är epidemiers och pandemiers betydelse för befolkningsutvecklingen under olika tider och på olika platser. Vidare behandlar han naturgeografiska faktorers betydelse för försörjningsvillkor, handel samt sociala och kulturella förhållanden.

Ljungqvist tilldelades 2016 Cliopriset för att ”förmedla färska vetenskapliga insikter till en bred publik”. År 2022 tilldelades han Rettigska priset av Kungl. Vitterhetsakademin för sina ”tvärvetenskapliga arbeten rörande klimat och sjukdomar i ett långtidsperspektiv”.

Ljungqvist är författare till två vetenskapliga monografier och författare eller medförfattare till över 90 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. Ljungqvist är också författare till fyra populärvetenskapliga böcker, skriver regelbundet populärvetenskapliga artiklar, medverkar i olika typer av media och håller föredrag för olika organisationer. Han har deltagit i den offentliga debatten och bidragit med historiska perspektiv, jämte egen analys, avseende bland annat extrema väderhändelser[2][3][4], covid-19-pandemin[5][6] och pågående svältkatastrofer[7][8][9] i östra Afrika.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år, Norstedts, Stockholm 2009, ISBN 978-91-1-302121-8
  • Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2014, ISBN 9789174479362 (doktorsavhandling).
  • Den långa medeltiden. De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation, Dialogos, Stockholm 2015, ISBN 9789175042794
  • Klimatet och människan under 12 000 år, Dialogos, Stockholm 2017, ISBN 9789175043234

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Om Fredrik Charpentier Ljungqvist på Stockholms universitets webbplats.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Charpentier Ljungqvist, Fredrik (1982-06-27) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ ”Så här torrt har det inte varit sedan 1540”. https://www.svd.se/a/y63dzR/sa-har-torrt-har-det-inte-varit-sedan-1540. Läst 17 februari 2023. 
  3. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier (27 augusti 2021). ”Därför har elden tagit fart i skogarna | Fredrik Charpentier Ljungqvist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/eEaW6y/darfor-har-elden-tagit-fart-i-skogarna. Läst 17 februari 2023. 
  4. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier (4 augusti 2021). ”Översvämningarna var lika vanliga förr | Fredrik Charpentier Ljungqvist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/04MM10/oversvamningarna-var-lika-vanliga-forr. Läst 17 februari 2023. 
  5. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier (7 maj 2022). ”Geografiska perspektiv ger nya rön om pandemin | Fredrik Charpentier Ljungqvist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/MLl61m/geografiska-perspektiv-ger-nya-ron-om-pandemin. Läst 17 februari 2023. 
  6. ^ ”Corona”. 17 februari 2023. https://www.dialogosforlag.se/bocker/historia-och-idehistoria/corona-ett-historiskt-perspektiv-pa-var-tids-pandemi.html. 
  7. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier. ”Fred är bästa vapnet mot hunger - Kvartal”. kvartal.se. https://kvartal.se/artiklar/fred-basta-vapnet-mot-hunger/. Läst 17 februari 2023. 
  8. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier (11 augusti 2022). ”Passivitet bakom svälten på Afrikas horn | Fredrik Charpentier Ljungqvist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/mrXa10/passivitet-bakom-svalten-pa-afrikas-horn. Läst 17 februari 2023. 
  9. ^ Ljungqvist, Fredrik Charpentier (17 juli 2019). ”Europas långa kamp mot missväxt och svält | Fredrik Charpentier Ljungqvist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/g7R0EJ/europas-langa-kamp-mot-missvaxt-och-svalt. Läst 17 februari 2023. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_Charpentier_Ljungqvist&oldid=54135005”