Furstbiskopsstiftet Münster – Wikipedia

Furstbiskopsstiftet Münster
Hochstift Münster (Tyska)

1180–1802


Flagga Vapen
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Huvudstad Münster



Bildades 1180


Upphörde 1802


Areal 9 900 km²

Furstbiskopsstiftet Münster var ett biskopsstift, sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen och hade en yta på omkring 9 900 km2.

Bland furstbiskoparna må nämnas Christoph Bernhard von Galen, som förde krig med Sverige. Efter 1719 var ärkebiskoparna av Köln tillika furstbiskopar i Münster. Genom riksdeputationshuvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet, och dess område delades emellan Preussen, hertigen av Holstein-Oldenburg, hertigen av Arenberg m. fl. Preussen bildade av sina andelar (omkring 5 500 km) furstendömet Münster, som 1807 förenades med det nybildade storhertigdömet Berg och 1810 med franska kejsardömet. Genom Wienkongressen (1814-15) återfick Preussen furstendömet, som bildade huvudbeståndsdelen i regeringsområdet Münster.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Münster, 1904–1926.