Gemensamhetstunnel – Wikipedia

En gemensamhetstunnel, också kallad försörjningstunnel eller ledningstunnel, är en särskild typ av samhällsviktig tunnel som finns i vissa större städer. I Sverige gäller det i första hand Stockholm och Göteborg.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

I tunnlarna finns viktig infrastruktur såsom elkablar, fjärrvärmerör, fiber och ibland vatten- och avloppsledningar eller naturgasledningar.^[1]^[2] Under Storstockholm finns runt 350 kilometer sådana tunnlar.^[3] Motsvarande siffra för Göteborg är runt 140 kilometer.^[4] Tunnlarna ägs och förvaltas av de som brukar dem. Det innebär bl.a. TeliaSonera, Fortum och Göteborg Energi samt Stockholm Vatten i Stockholm och Kretslopp och vatten i Göteborg. Gemensamhetstunnlar är ofta skyddsobjekt enligt skyddslagen. Tunnlarna kan vara körbara med bil och upplysta med lampor. I tanken vid byggandet låg inte bara effektivt samutnyttjande utan också önskemålet om att säkra denna infrastruktur, även i ett krigsperspektiv. En av de lägst belägna tunnelsträckorna är passagen av Göta älv i Göteborg, där den s.k. Shelltunneln passerar 140 meter under vattenytan, en bit väster om Älvsborgsbron.^[5] Det kan i gemensamhetstunnlarna finnas passager och borrhål till andra tunnlar, t.ex. till spillvattentunnlar där det rinner avloppsvatten och till dagvattentunnlar där det rinner regnvatten.

De flesta gemensamhetstunnlar började byggas i Sverige på 1960-talet, bl.a. i miljonprogrammets bostadsområden. Televerket (nuvarande Telia) var en drivande aktör. Efter 1980-talet har den höga anläggningskostnaden inte motiverat några större utbyggnader. Det finns dock planer på nya tunnelsträckor, till exempel Svenska kraftnäts planerade tunnel mellan Danderyd och Södermalm i Stockholm, som är en del i elförsörjningsprojektet Stockholms ström. Byggstart är planerad till 2019 och arbetet beräknas pågå under fem år. Tunnelns längd kommer vara ca 13,5 km. Den ska innehålla högspänningskablar, 400 kV växelström.^[6]

Konsekvenserna av t.ex. en brand i en tunnel kan bli stora och slå ut viktig infrastruktur, vilket visade sig den 24 september 2013 då en brand inträffade i en av Fortums tunnlar under Vasastan i Stockholm. Ett avbrott inträffade i fiberkablar och kopparkablar vilket påverkade telefoni-, TV- och bredbandstjänster samt basstationer för GSM i flera veckor.^[3]

Den s.k. Tunnelgruppen i Göteborg har möten var tredje månad sedan starten 1974. I Tunnelgruppen ingår förutom TeliaSonera, Göteborg Energi och Kretslopp och vatten även Gryaab, som äger spillvattentunnlar till Ryaverket på Hisingen i Göteborg. Gruppen samarbetar med Räddningstjänsten, Säpo, Försvarsmakten och civilförsvaret. Hela Tunnelgruppen måste vara enig innan utomstående kan släppas ner i tunnlarna, för t.ex. studiebesök. Gruppen har arbetat med att öka säkerheten och för att förhindra intrång och sabotage på senare år. Vissa personer tävlar om att ta sig in i de tunnlar och anläggningar som gruppen har ansvar för.^[4]