Generallöjtnant – Wikipedia

Generallöjtnant är en militär generalsgrad. Ursprungligen var generallöjtnanten generalens adjutant eller ställföreträdare. Ordet löjtnant kommer från franskans lieu tenant, "ställföreträdare". Det är förklaringen till att en generallöjtnant är en högre grad än generalmajor. Senare var generallöjtnanten ofta befälhavare för en division.^[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I den svenska Försvarsmakten är generallöjtnant (förkortning: genlt) den näst högsta graden för officerare inom armén, flygvapnet och amfibiekåren (motsvarande viceamiral i flottan).^[2] Generallöjtnant bär tre guldstjärnor som gradbeteckning, på fältuniform är de dock numera svarta.

Idag innehas generallöjtnantsgraden eller viceamiralsgraden av tre yrkesofficerare inom Försvarsmakten (Högkvarteret): Chefen för försvarsstaben, chefen för MUST och chefen för operationsledningen.^{[källa behövs]} Liksom generaler och amiraler tillsätts generallöjtnanter och viceamiraler av regeringen.^[2]

Gradbeteckningar i Sverige (nuvarande)[redigera | redigera wikitext]

Sverige, fältuniform
Sverige, armén (uniform m/87)
Sverige, amfibie (sjöstridsdräkt)
Sverige, amfibiekåren (ärm på innerkavaj m/48)
Sverige, flygvapnet (uniform m/87)
Sverige, flygvapnet (flygstridsdräkt)

Gradbeteckningar i Sverige - före 1972[redigera | redigera wikitext]

I samband med Tjänsteställningsreformen 1972 ändrades de svenska gradbeteckningarna för generalspersoner. Detta gjorde att svenska generallöjtnanter, som tidigare haft 2 stjärnor, efter reformen istället fick tre stjärnor. Gradbeteckningarna före 1972 var alltså följande;