Greta Thunberg – Wikipedia

Greta Thunberg
Thunberg i september 2023.
FöddGreta Tintin Eleonora Ernman Thunberg[1]
3 januari 2003[2][3][4] (21 år)
Stockholm[5][6]
Medborgare iSverige
SysselsättningMiljöaktivist
Noterbara verkScener ur hjärtat och No One is Too Small to Make a Difference
FöräldrarSvante Thunberg[7]
Malena Ernman[8][9]
SläktingarBeata Ernman (syskon)
Olof Thunberg[10]
Utmärkelser
Right Livelihood Award (2019)
100 Women (2019)[11]
Nature's 10 (2019)[12]
Fritt Ord-priset (2019)[13]
Rachel Carson-priset (2019)[14]
Goldene Kamera (2019)[15]
About You-priset (2019)[16]
Ambassador of Conscience Award (2019)[17]
Fellow of the Royal Scottish Geographical Society (2019)[18][19]
Geddes Environment Medal (2019)[19]
Prix Liberté (2019)[20]
Hedersdoktor vid Mons universitet (2019)[21]
Person of the Year (2019)[22]
Human Act Award (2020)[23]
Hedersdoktor vid University of British Columbia[24]
Hedersdoktor vid Helsingfors universitet[25]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg, född 3 januari 2003[26] i Stockholm,[27] är en svensk opinionsbildare och klimataktivist. Hon blev uppmärksammad när hon i augusti 2018 regelbundet började sitta utanför Sveriges riksdag med ett plakat med texten Skolstrejk för klimatet. Aktionen inspirerade ungdomar i flera länder att genomföra liknande demonstrationer; de samlas varje fredag under namnet Skolstrejk för klimatet eller Fridays for Future.[28]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Greta Thunberg är dotter till artisterna Svante Thunberg och Malena Ernman,[29] sondotter till skådespelarna Olof Thunberg och Mona Andersson och syssling med Oskar Thunberg. Tillsammans med systern Beata Ernman körade hon 2013 på Malena Ernmans julalbum I decembertid.[30] Hon spelade piano i 10-årsåldern och har absolut gehör.[31] Som yngre spelade hon också teater och dansade, och läsåret 2014–2015 deltog hon i direktsändning av Vi i femman, för sin dåvarande skolklass.[32]

Greta Thunberg gick under läsåret 2018–2019, då hennes aktivism blev internationella uppmärksammad, i nionde klass.[33][34] Läsåret 2019–2020 tog Greta Thunberg sabbatsår för att kunna ägna sig helt åt sitt klimatengagemang.[35] 2023 tog Thunberg studenten vid Globala gymnasiet på Södermalm i Stockholm med högsta betyg i alla ämnen utom ett.[36] Sedan hösten 2023 studerar Greta Thunberg ett kandidatprogram vid Stockholms universitet.[37]

Greta Thunberg har diagnostiserats med Aspergers syndrom,[38] tvångssyndrom och selektiv mutism.[39][40]

Intresse för klimatet[redigera | redigera wikitext]

Under sina tidiga skolår började Thunberg, efter att ha sett en skolfilm om plastföroreningarna i haven, alltmer oroa sig över miljöförstöringen och den globala uppvärmningen.[41] När hon var elva år bidrog hennes oro över dessa frågor till att hon under en period drabbades av en svår depression och upplevde känslor av meningslöshet. Tidvis var hon hemmasittare och förmådde inte gå till skolan.[42] Oron om klimatförändringarna ledde till depression och därför bestämde hon sig 2018 för att med egna medel engagera sig i frågan.[43]

Thunberg har gjort sig känd för att uppmana vuxenvärlden att lyssna på klimatforskarna.[44] Hon ligger bakom kampanjen #jagstannarpåmarken, som syftar till ett minskat flygande av miljöskäl.[45] Hon har själv förklarat att hon numera endast skulle flyga i nödfall.[46][47]

Aktivism[redigera | redigera wikitext]

Skolstrejken 2018[redigera | redigera wikitext]

I slutet av maj 2018 placerade sig Greta Thunberg på andra plats i en uppsatstävling om klimathotet, som arrangerats av Svenska Dagbladet.[48] Uppsatsen hette "Vi vet – och vi kan göra något nu".[49] Bo Thorén, som då ledde organisationen Fossilfritt Dalsland, kontaktade flera av deltagarna och föreslog en skolstrejk.[48] Thorén hade inspirerats av aktionen på Marjory Stoneman Douglas High School i Florida, där elever i februari 2018 protesterade för strängare vapenlagar efter ett skottdrama vid skolan.[50][51]

Greta Thunberg inledde skolstrejken i augusti 2018.

Den enda av de tillfrågade som nappade på idén var Greta Thunberg, och hon skrev ihop en pamflett och textade sin skylt. Den 20 augusti 2018 tog Greta Thunberg sin cykel och inledde sin sittstrejk från skolundervisningen, utanför Riksdagshuset i Stockholm.[52][53] Strejken pågick varje skoldag fram till riksdagsvalet i början av september.[54] Sedan dess har hon strejkat på fredagar, med avsikt att få svensk politik i linje med Parisavtalet.[52] Den 8 september 2018 höll hon sitt första tal, vilket skedde i Rålambshovsparken på Kungsholmen under Folkets klimatmarsch, och det var då hon meddelade att från den kommande veckan skulle hon fortsätta skolstrejken varje fredag tills Sverige uppfyllt Parisavtalet.[55] Under de globala skolstrejkerna talade hon också i Stockholm, på Sergels torg den 15 mars 2019,[56] och i Kungsträdgården den 24 maj samma år.[57] I slutet av september 2018 talade hon och Svante Thunberg under Bokmässan i Göteborg.[58]

Tre dagar efter[59] att sittstrejken påbörjades utgavs första upplagan av boken Scener ur hjärtat, som hennes båda föräldrar har författat. En senare upplaga omfattar även texter av Greta Thunberg och hennes syster Beata Ernman.[60][61] Boken är skriven som en självbiografi,[62] där läsaren får följa Malena Ernman och hennes familj. I samband med lanseringen förklarade föräldrarna, att samtidigt som de förstår dotterns val, inte kan stödja hennes frånvaro från skolundervisningen.[63]

Thunberg i Bryssel under demonstrationen Rise for Climate i oktober 2018.

Hennes initiativ spreds internationellt under hashtaggarna #FridaysforFuture[64] #Klimatstrejka eller #ClimateStrike och hade i slutet av september 2018 uppmärksammats av TV-medier i ett flertal länder samt av FN:s generalsekreterare António Guterres och den amerikanska skådespelaren och politikern Arnold Schwarzenegger.[65]

I november 2018 talade hon under TED-X i Stockholm.[66]

2019: framträdanden och fortsatt uppmärksamhet[redigera | redigera wikitext]

Den 18 januari 2019 var hon gäst i SVT:s Skavlan.[67] Hon förklarade då att hon blivit vegan, slutat flyga samt slutat göra mindre nödvändiga inköp, och dessutom övertygat sin familj att sluta flyga.[68] Den 21 januari samma år talade hon under Svenska Idrottsgalan och presenterade vinnaren i kategorin Årets ledare, som blev Janne Andersson.[69]

I maj 2019 utgavs hennes bok No One is Too Small to Make a Difference, som består av elva tal som hon framfört och som handlar om global uppvärmning och klimatförändring. I boken har hon gjort gällande att det främst är den globala södern som kommer att drabbas mest av klimatförändringarna, trots att de har bidragit minst till koldioxidutsläppen. Thunberg har också uttryckt sitt stöd för andra unga aktivister från utvecklingsländer som redan står inför klimatförändringarnas skadliga verkningar. [70][71][72]

Den 28 juni 2019 talade hon om bland annat miljö- och klimatfrågor med den amerikanska politikern och aktivisten Alexandria Ocasio-Cortez över videolänk.[73] Samtalet publicerades i tidningen The Guardian.[74] Hon påpekade där att klimatförändringarna kommer att få en stor inverkan på ungdomars framtid och att hennes egen generation kanske inte längre har någon framtid, eftersom "den framtiden har sålts ut till litet antal människor som härigenom har kunnat tjäna ofattbara mängder med pengar". [75]

Utöver miljö- och klimatfrågor, har hon även engagerat sig för mänskliga rättigheter. Den 1 maj 2019 demonstrerade hon i Ludvika, för alla människors lika rättigheter och mot odemokratiska värderingar, i samband med att Nordiska motståndsrörelsen också demonstrerade i staden.[76][77][78]

I mitten av juni 2019 talade hon under konferensen Brilliant Minds på Stockholms Grand Hôtel.[79]

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Greta Thunberg på scenen under Fridays For Future på Medborgarplatsen i Stockholm den 14 februari 2020.

Greta Thunberg blev den 6 december 2020 den första och enda gästande chefredaktören någonsin för Dagens Nyheter. Satsningen sades vara ett led i en förstärkt klimatbevakning men kombinerades också med att nya läsare erbjöds gratisprenumeration året ut.[80][81][82]

Den 24 juli 2023 dömdes Greta Thunberg av Malmö tingsrätt till 30 dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakten.[83] Den 11 oktober 2023 dömdes Greta Thunberg återigen av Malmö tingsrätt för ohörsamhet mot ordningsmakten till 90 dagsböter, för en liknande klimataktion i Malmö oljehamn.[84]

Internationella resor[redigera | redigera wikitext]

Tågresor i Europa[redigera | redigera wikitext]

Sedan början av oktober 2018 har Greta Thunberg genomfört en rad resor runtom i Europa, oftast med tåg,[85] och hållit tal på engelska (i Sverige ofta på svenska) om miljöförstöringen och klimatuppvärmningen, samt träffat flera ledare.[86] Under resorna har hon även skolstrejkat för klimatet på den plats hon då befunnit sig.

I början av oktober 2018 besökte hon Belgien och talade i Bryssel under demonstrationen Rise for Climate.[87] Den 20 oktober 2018 talade hon under en klimatmarsch i Helsingfors, inför de ungdomar som sympatistrejkat med henne utanför Finlands riksdag.[88][89] Den 31 oktober samma år talade hon vid Parliament Square i London inför rörelsen Extinction Rebellion.[90][91] Under FN:s klimatkonferens i Katowice i början av december 2018 höll hon ett tal till generalsekreteraren efter inbjudan.[92] Resan gjordes med elbil.[93] I januari 2019 besökte hon World Economic Forum i Davos, dit hon tagit sig med tåget, och då hon anlänt beklagade hon sig över att många andra deltagare anlänt i privatägda jetflygplan.[94][95] Där höll hon även talet Our House is on Fire.[96][97]

I februari 2019 besökte hon återigen Bryssel samt Antwerpen, där hon skolstrejkade med belgiska skolungdomar samt talade under en EU-konferens ledd av Jean-Claude Juncker.[98] Dessutom träffade hon den belgiska klimataktivisten Anuna De Wever.[99] De kommande dagarna besökte hon Paris, där hon träffade Frankrikes president Emmanuel Macron.[100] Den 1 mars talade hon inför skolstrejkande ungdomar i Hamburg.[101] I slutet av samma månad återvände hon till Tyskland, där hon deltog vid en protest i Berlin.[102] Dagen därpå mottog hon priset den Gyllene kameran.[103]

Greta Thunberg tillsammans med aktivister inom Skolstrejk för klimatet utanför Sveriges riksdag i april 2019.

I april 2019 genomförde hon en rundresa i Kontinentaleuropa, där hon bland annat talade inför Europaparlamentet i Strasbourg, Italiens senat i Rom och Storbritanniens parlament i London.[104] Under samma resa besökte hon även Vatikanstaten där hon träffade påve Franciskus[105] som önskade henne Guds välsignelse.[106]

Den 25 maj 2019 talade hon inför 40 000 personer vid Christiansborg i Köpenhamn.[107]

I slutet av maj 2019 besökte hon Wien, där hon träffade Arnold Schwarzenegger, som bjudit in henne i september 2018.[108] Under ett tal inför skolstrejkande ungdomar i Wien den 31 maj 2019 förklarade hon att hon efter grundskolan skulle ta ett sabbatsår för att besöka Förenta nationernas klimatkonferenser i New York i september och i Santiago de Chile i början av december utan att behöva genomföra några flygresor.[109]

I mitten av juli 2019 besökte hon återigen Frankrike och Tyskland, där hon bland annat talade i Invalidenpark i Berlin[110] samt inför Frankrikes nationalförsamling.[111]

Seglats över Atlanten och besök i Amerika[redigera | redigera wikitext]

Thunberg talar vid The Climate March i Montréal 2019.

I slutet av juli samma år uppgav Greta Thunberg att hon skulle resa över Atlanten mot Amerika i den monegaskiska tävlingssegelbåten Malizia II,[112] och i början av augusti samma år deltog hon i Fridays for Futures sommarkonferens i Lausanne.[113] Den 14 i samma månad avseglade Greta och Svante Thunberg från Plymouth i Malizia II.[114] Den 28 augusti anlände de till New York.[115] I Washington, D.C. träffade hon USA:s tidigare president Barack Obama.[116]

Den 18 september 2019 talade hon i USA:s kongress i Washington, DC om klimatförändringarna.[117] och den 21 september talade hon under Förenta nationernas ungdomsklimatmöte i New York.[118] Den 23 september samma år väckte hennes upprörda tal till världsledarna under Förenta nationernas klimatmöte i New York stor internationell uppmärksamhet då hon anklagade dem för att offra framtida generationer och enbart prata istället för att gå till handling.[119][120][121] I september 2019 lämnade hon även, tillsammans med 15 andra unga klimatkämpar, in ett officiellt klagomål till FN:s barnrättskommitté, då de ansåg att världens regeringar vidtagit för få åtgärder i samband med klimatförändringarna.[122]

Efter ankomsten fredagsstrejkade hon vanligtvis i New York, men även utanför Vita huset i Washington, DC, vilket hon gjorde den 13 september.[123] Under den internationella klimatstrejkveckan i september samma år talade hon i Battery Park i New York den 20 september,[124] och den 27 september i Montréal under en klimatmarsch som uppskattningsvis lockade cirka 500 000 deltagare.[125]

I New York medverkade hon även under september månad i TV-program som The Daily Show.[126] Hon medverkade även en andra gång i Skavlan, tillsammans med Michael Moore, då programmet sände från New York.[127]

I slutet av september 2019 påbörjade Greta Thunberg sin resa västerut mot Iowa. Den 4 oktober deltog hon tillsammans med skolungdomar i Iowa City i en skolstrejk mot användandet av kolkraftverk.[128] Det följdes upp de kommande dagarna med en sammankomst med den jämnåriga aktivisten Tokata Iron Eyes, som kämpar mot utbyggnaden av de oljeledningar, som dras genom ursprungsbefolkningens reservat i North och South Dakota.[129] Den 11 oktober talade hon inför klimataktivister i Denver.[130] medan hon den 18 oktober talade i Edmonton.[131] Den 25 oktober talade hon i Vancouver[132], där även David Suzuki och Severn Cullis-Suzuki medverkade. Den 1 november 2019 talade hon i Los Angeles.[133] Under Amerikavistelsen diskuterade hon även klimatfrågor med skådespelaren och filmproducenten Leonardo DiCaprio.[134]

Då Förenta nationernas klimatkonferens 2019 med kort varsel flyttades från Santiago de Chile i Sydamerika till Madrid i Spanien, fick Greta Thunberg och hennes far lägga om planerna och ta sig tillbaka till Europa. Detta löstes genom Outremer-katamaranen La Vagabonde, som seglas av det australiska paret Riley Whitelum och Elayna Carausu tillsammans med deras elva månader gamla son. Paret har YouTube-kanalen Sailing La Vagabonde. Båtens besättning utökades med den brittiska seglaren Nikki Henderson. Avfärden från USA skedde i Hampton, Virginia, 13 november 2019. Resan tog 19 dygn och man nådde Lissabon 3 december 2019.[135][136]

Digital aktivism och radio[redigera | redigera wikitext]

I mars 2020 uppmanade Greta Thunberg på grund av coronaviruset, rörelsen att i stället för att samlas på gator och torg, sitta hemma med en skylt och sedan ladda upp bilden på Internet.[137] Hon var även ansikte för en vaccinationskampanj vid namn "Kavla upp" i Stockholms tunnelbana.

Den 20 juni 2020 var Thunberg värd för Sommar i P1. Hon spelade även in sitt program på engelska, för att det skulle kunna sändas i BBC.[138]

Uppmärksammande[redigera | redigera wikitext]

Priser och nomineringar[redigera | redigera wikitext]

I november 2018 tilldelades hon stipendiet och utmärkelsen Årets unga förebild av Fryshusets grundare Anders Carlbergs minnespris.[139]

Time Magazine utsåg i december 2018 Thunberg till en av världens 25 mest inflytelserika tonåringar[140] och i april 2019 till en av världens 100 mest inflytelserika personer.[141] I maj 2019 prydde hennes porträtt tidningens omslag.[142] I december 2019 utsåg Time henne till årets person med motiveringen: "För att hon slagit larm om människans rovgiriga relation till det enda hem vi har, för att hon till en splittrad värld bidragit med en röst som överskrider bakgrunder och gränser, för att hon visar oss alla hur det kan se ut när en ny generation styr – därför är Greta Thunberg Årets person enligt Time Magazine". Hon blev därmed både den första från Sverige och även den yngsta någonsin, att få utmärkelsen.[143] Greta Thunberg utsågs i mars 2019 av Expressen till Årets kvinna[144] och även i Aftonbladet/Inizios opinionsundersökning, där 1 000 personer tillfrågats, utsågs hon till Årets kvinna med 23 procent av rösterna.[145] I mars samma år tilldelades hon Goldene Kameras specialpris för klimatskydd. Samma dag utsågs hon till Årets svenska kvinna av Swea International.[146]

Thunberg var en av tre nominerade till Världsnaturfondens pris Årets unga miljöhjälte 2018[147] och vann utmärkelsen 2019.[148] Priset delades ut på Ulriksdals slott av kung Carl XVI Gustaf, och i Greta Thunbergs bortavaro mottogs priset av företrädare för Fridays for Future.[149][150] I juni 2019 tilldelades hon, tillsammans med Fridays for Future, Amnesty Internationals Ambassador of Conscience Award, som organisationen själv räknar som sin främsta utmärkelse.[151] Månaden efter tilldelades hon Geddes Environment Medal av Royal Scottish Geographical Society, och hon blev därmed den yngsta person som någonsin erhållit medalj av detta sällskap.[152] Senare samma månad tilldelades hon även Normandies frihetspris, och hon dedicerade det åt Fridays for Future-rörelsen.[153][154] I augusti 2019 fick hon utmärkelsen Game Changer of the Year av tidskriften GQ, och prydde även tidningens omslag.[155] I oktober 2019 vann hon Nordiska rådets miljöpris, vilket hon dock avböjde att ta emot, då hon menade att klimatrörelsen inte behöver fler priser.[156]

I mars 2019 nominerades hon till Nobels fredspris,[157] som dock tillföll Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.[158] En månad senare utsågs Greta Thunberg av Svenska Europarörelsen till Årets europé, med motiveringen att hon "lyckats mobilisera en hel generation", att hon "med sin ärlighet och sitt mod... utmanat, kritiserat och ifrågasatt makthavare i sin kamp om en bättre, mer hållbar värld", samt att hon "i en tid då gemensamma värderingar utmanas lyser... klar för de yngre och för Europa."[159] I september 2019 fick hon Fritt Ords yttrandefrihetspris.[160]

I maj 2019 blev hon hedersdoktor vid Mons universitet i Belgien för att hon ökat medvetenheten om hållbar utveckling.[161] Ceremonin hölls den 9 oktober, och Greta Thunberg tackade genom ett förinspelat videoinslag.[162] 2021 utsågs hon till hedersdoktor vid University of British Columbia i Kanada för att hon "fungerat som ledare i en av de största kriserna som vi kollektivt har mött".[163] 2023 blev hon hedersdoktor vid Helsingfors universitet i Finland.[164] Den 20 september 2019 lystes FN-skrapan upp med konstverket Voices for the Future, som bland annat innehöll Greta Thunbergs budskap.[165] I september 2019 tilldelades hon stadens nyckel av Montréals borgmästare Valérie Plante[166] och tillgavs Right Livelihood Award med motiveringen:

” För att med utgångspunkt i vetenskapliga fakta inspirera till och stärka politiska krav på omedelbara åtgärder mot klimatförändringarna „
[167]

I juni 2019 mottog hon brev från Dalai lama, som skrev att han blivit uppmuntrad av att se henne inspirera andra unga människor att säga ifrån.[168]

Naturhistoriska museet i Storbritannien har namngivit en art av skalbagge som upptäcktes i Kenya 1960 efter Greta Thunberg. Arten heter Nelloptodes gretae och ingår i familjen Fjädervingar.[169][170] 2021 fick Greta Thunberg ett nyupptäckt Björndjur, trögkrypare uppkallat efter sig.[171] Arachnologen Peter Jäger döpte 2020 ett nytt släkte spindlar från Madagaskar till namnet Thunberga och en ny art av spindlar inom detta släkte fick namnet Thunberga greta. I den vetenskapliga artikeln beskriver Jäger etymologin:

” Named after Greta Thunberg (*2003 in Sweden), a young and courageous climate activist fighting against global warming, ignorant stakeholders and for a better future on our planet. In fact, global warming and other issues caused by humans affect all parts of the nature including Madagascar’s nature in general and its spider fauna in particular. „
[172]

Portugisiska Gulbenkianstiftelsen utsåg 20 juli 2020 Greta Thunberg till första mottagare av sitt nyinstiftade Gulbenkian Prize for Humanity. Prissumman på en miljon euro gick till organisationer och projekt som arbetar för en hållbar värld.[173][174]

Elin Wägner-sällskapet tilldelade i september 2020 Greta Thunberg utmärkelsen Årets Väckarklocka. Motiveringen löd: "För hela världen har Greta Thunberg med kunskap, mod och beslutsamhet varit en väckarklocka. Greta Thunberg fortsätter Elin Wägners kamp för miljö, fred och mänsklighet. Det är med glädje, tacksamhet och självklarhet som Greta blir årets mottagare av Väckarklockan. Elin Wägner ler nog stolt i sin himmel."[175]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Meteorologen Michael Tjernström har kritiserat henne för att ibland framföra klimatalarmistiska budskap.[176]

Thunberg har internationellt blivit starkt kritiserad för sitt förbehållslösa ställningstagande för palestinier och Gaza och mot Israel efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och i det efterföljande kriget mellan Israel och Hamas. Bland annat rubricerade Europas största dagstidning Bild en uppmärksammad artikel "Gretas mest radikala terror-väninna" efter en kritiserad klimatdemonstration i Amsterdam med 85 000 deltagare, som visade sig vara en propalestinsk demonstration, snarare än en manifestation för klimatet. Under demonstrationen framträdde Thunberg tillsammans med en person, som tidningen Bild betecknades som "en radikal judehatare, terrorstödjare och förminskare av förintelsen". Både organisationer och politiska partier i Tyskland har därför tagit avstånd från Thunberg. Även Fridays for Futures tyska sektion tog avstånd från Thunberg. Människorättsorganisationen Simon Wiesenthal-centret i Los Angeles har anklagat henne för att göra sig till talesperson för antisemiter.[177]

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Konst[redigera | redigera wikitext]

Gatukonstnären JR skapade en större banderoll föreställande Greta Thunberg, för att visas upp vid klimatmarschen i Paris den 15 mars 2019.[178] I april samma år gjorde konstnären Henk de Ruddere en väggmålning av Greta Thunberg i Bryssel.[179] I slutet av maj detta år avbildades Greta Thunberg på en väggmålning i centrala Bristol. Målningen visar henne stående under vattenytan bland isberg i ett polarområde tillsammans med en drunknande isbjörn.[180]

I mitten av juli 2019 meddelades att en bonde i Selm i Tyskland skapat ett större porträtt av henne i sin majsåker.[181] I slutet av samma månad prydde Greta hon tidningen Vogues omslag[182] som en av de yngsta personerna att någonsin göra detta.[183]

I november 2019 avbildades Greta Thunberg på en väggmålning i San Francisco vid Union square av konstnären Andres “Cobre” Petreselli tillsammans med initiativtagaren Paul Scott från den ideella organisationen One Atmosphere.[184][185]

Musik och sång[redigera | redigera wikitext]

Greta Thunberg omnämns i den tyske prästen och låtskrivaren Clemens Bittlingers sång "Fridays for Future".[186] I början av maj 2019 släppte den svenska artisten Frida Green sången "What Would Greta Do?" skriven av Michael Saxell.[187]

Tonsättaren Kjell Perder var inspirerad av Thunberg när han skrev det åtta minuter långa verket "Now or Never!" för diskantkör, blandad kör och orkester.[188] Verket uruppfördes på Västerås konserthus 23 maj 2019.[189] Det var ett beställningsverk från Västmanlandmusiken. Stycket tillägnades Greta Thunberg och framfördes av Västerås Sinfonietta tillsammans med 280 unga sångare,[190] där sångarna även skanderade fraser från klimatrörelsen.[188]

Under Glastonburyfestivalen i juni 2019 tillägnade Sheryl Crow sin låt "Soak Up the Sun" från 2002 Greta Thunberg.[191]

I TV-programmet Så mycket bättre 2019 gjorde Niklas Strömstedt en nytolkning av Magnus Ugglas låt "Jag mår illa". I nyversionen "Jag kan gilla" refererade Strömstedt till Greta Thunbergs aktivism som en av sakerna han kan gilla. "Jag kan gilla / när inte skolbarn håller käft och sitter stilla / När jag ser Greta i fläta sätta en strike / då står varenda cell i kroppen i givakt och det är lätt att trycka like".[192]

Film[redigera | redigera wikitext]

B-Reel Films och dokumentärfilmaren Nathan Grossman spelade in dokumentärfilmen Greta om Greta Thunberg.[193] Filmen hade premiär den 3 september 2020 på Venedigs filmfestival.[194] Filmen hade svensk biopremiär 20 november 2020.[195]

TV[redigera | redigera wikitext]

I december 2019 parodierades Thunberg i en sketch i TV-programmet Saturday Night Live spelad av Kate McKinnon.[196] I första avsnittet av SVT:s julkalender Mirakel från 2020 förklarar vetenskapsmannen Vilgot (spelad av Johan Glans) att Greta Thunberg kommer att älska hans och Anna-Carins experiment som är avsett att revolutionera elindustrin.[197] I april 2021 sände BBC en 3-delad dokumentärserie om Greta Thunberg, Greta Thunberg: A Year to Change the World[198]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.ratsit.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! (på franska), 18 december 2018, Anne-Marie Lobbe, läs online, läst: 3 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Den Store Danske Encyklopædi, 1994, Greta Thunberg, läst: 7 juni 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ GeneaStar, Greta Thunberg.[källa från Wikidata]
  5. ^ À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! (på franska), 18 december 2018, Anne-Marie Lobbe, läs online, läst: 3 april 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Munzinger Personen, Greta Thunberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Greta Thunberg (på tyska), läs online, läst: 3 april 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ Gretas hälsa blev starten för Ernmans klimatkamp, Svenska Dagbladet, 21 april 2018, läs online, läst: 2 september 2018 .[källa från Wikidata]
  9. ^ Dagens Nyheter, 21 augusti 2018, läs online, läst: 2 september 2018 .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.svt.se .[källa från Wikidata]
  11. ^ BBC 100 Women 2019 : Who is on the list this year?, BBC News Online, 16 oktober 2019, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ 10.1038/D41586-019-03749-0, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Greta Thunberg vil bruke prispenger til søksmål mot Norge (på norskt bokmål), Aftenposten, läs online, läst: 22 juni 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ Greta Thunberg hedres med miljøpris (på norskt bokmål), Norsk Rikskringkasting, läs online, läst: 22 juni 2019.[källa från Wikidata]
  15. ^ Sonderpreis für Klimaaktivistin Greta Thunberg (på tyska), läs online, läst: 30 mars 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ Heidi schweigt – Greta bekommt den nächsten Preis (på tyska), läs online, läst: 22 juni 2019.[källa från Wikidata]
  17. ^ Climate activists Greta Thunberg and the Fridays for Future movement honoured with top Amnesty International award (på engelska), Amnesty International, läs online, läst: 22 juni 2019.[källa från Wikidata]
  18. ^ Honorary Fellowship (på engelska), Royal Scottish Geographical Society, läs online, läst: 24 september 2019.[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b] Greta wins prestigious Scottish award (på engelska), The Herald, 12 juli 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, normandiepourlapaix.fr .[källa från Wikidata]
  21. ^ Greta Thunberg wird Dr. h.c. (på tyska), Deutschlandfunk Nova, läs online, läst: 11 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  22. ^ Greta Thunberg is Time's 2019 Person of the Year (på engelska), CBS News, 11 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, humanact.org , läst: 27 september 2021.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, globalnews.ca .[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.helsinki.fi .[källa från Wikidata]
  26. ^ Greta Thunberg, Ratsit. Läst 16 december 2019.
  27. ^ ”Greta Thunberg - Munzinger Biographie”. www.munzinger.de. https://www.munzinger.de/search/go/document.jsp?id=00000031703. Läst 16 juni 2020. 
  28. ^ ”Statsvetare om Greta-effekten: Unik rörelse”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-06-16/statsvetare-om-greta-effekten-unik-rorelse. Läst 22 juni 2019. 
  29. ^ Masha Gessen (2 oktober 2018). ”The Fifteen-Year-Old Climate Activist Who Is Demanding a New Kind of Politics” (på engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/news/our-columnists/the-fifteen-year-old-climate-activist-who-is-demanding-a-new-kind-of-politics. Läst 4 november 2018. 
  30. ^ Malena Ernman (26 september 2013). ”Körtjejerna på "I decembertid"”. Instagram. https://www.instagram.com/p/eu2mNfS-Az/. Läst 30 juni 2019. 
  31. ^ Lars Collin (20 december 2013). ”Jag sjöng aria och gjorde armhävningar med en arm”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/malena-ernman-jag-sjong-aria-och-gjorde-armhavningar-med-en-arm. Läst 30 juni 2019. 
  32. ^ Lina Tidén Sundin (30 maj 2015). ”Vår 12-åriga dotter har fått diagnosen Aspergers”. Hänt. https://www.hant.se/noje/malena-ernman-var-12-ariga-dotter-har-fatt-diagnosen-aspergers/5053558. Läst 29 september 2023. 
  33. ^ Jällhage, Lenita (22 september 2018). ””Jag tror jag lär mig mer här än i skolan””. lararnastidning.se. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104170103/https://lararnastidning.se/jag-tror-jag-lar-mig-mer-har-an-i-skolan/. Läst 4 november 2018. 
  34. ^ Anja Löfman (13 juni 2019). ”Greta Thunberg hyllar sin skola i Södertälje”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/greta-thunberg-hyllar-sin-skola-i-sodertalje. Läst 24 juni 2019. 
  35. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Qo8mVA/greta-thunberg-tar-sabbatsar
  36. ^ ”Thunbergs pluggsuccé: Gick ut med toppbetyg”. www.expressen.se. 17 juni 2023. https://www.expressen.se/nyheter/greta-thunberg-har-tagit--studenten-med-toppbetyg-/. Läst 22 november 2023. 
  37. ^ ”Greta Thunbergs nya vägval – det pluggar hon”. www.expressen.se. 22 september 2023. https://www.expressen.se/nyheter/greta-thunbergs-nya-vagval-pluggar-dubbelt/. Läst 12 december 2023. 
  38. ^ Olsson, Christer (20 maj 2015). ”"Det har varit ett helvetiskt år"”. Expressen. https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/. Läst 3 januari 2019. 
  39. ^ TEDx Talks (24 november 2018). ”School strike for climate - save the world by changing the rules - Greta Thunberg - TEDxStockholm”. TEDxStockholm. https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A. Läst 19 mars 2019. 
  40. ^ Jonathan Watts (11 mars 2019). ”Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior” (på engelska). Guardian. https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant. Läst 23 juni 2019. 
  41. ^ Carl-Fredrik Eriksson (12 mars 2019). ”Greta Thunberg om sin väg ur depressionen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-om-sin-vag-ur-depressionen/. Läst 20 juni 2019. 
  42. ^ Malena Ernman, Jiang Millington (2015). ”Våra barn slogs ut i den svenska skolan”. Expressen (Bonnier News). https://www.expressen.se/debatt/vara-barn-slogs-ut-i-den-svenska-skolan/. Läst 11 april 2023. 
  43. ^ Suyin Haynes (16 maj 2019). ”Greta Thunberg Got Everyone to Listen” (på engelska). Time. https://time.com/collection-post/5584902/greta-thunberg-next-generation-leaders/. Läst 23 juni 2019. 
  44. ^ Carol Atallah (24 maj 2019). ”Dags för den andra globala klimatstrejken”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dags-for-den-andra-globala-klimatstrejken. Läst 6 juli 2019. 
  45. ^ Beatrice Rindevall (7 mars 2018). ”Att säga att vi befinner oss i en kris och samtidigt fortsätta flyga är inte trovärdigt”. effektmagasin.se. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104170055/http://effektmagasin.se/att-saga-att-vi-befinner-oss-i-en-kris-och-samtidigt-fortsatta-flyga-ar-inte-trovardigt/. Läst 4 november 2018. 
  46. ^ David McMillin (27 augusti 2019). ”Climate Debate” (på engelska). PCMA. https://www.pcma.org/airline-travel-climate-change-flying-conferences/. Läst 28 september 2019. 
  47. ^ ”Our guide for a More Sustainable Events Industry” (på engelska). Positive Initiative Impact Events. 20 april 2019. https://www.positiveimpactevents.com/featured-resources/our-checklist-for-a-more-sustainble-events-industry. Läst 28 september 2019. 
  48. ^ [a b] Eklund, Henning (31 maj 2019). ””Vill att ni ska få panik” – så påverkar Greta världen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vill-att-ni-ska-fa-panik--sa-paverkar-greta-varlden. Läst 22 juni 2019. 
  49. ^ ”Greta Thunberg: ”Vi vet – och vi kan göra något nu””. Svenska Dagbladet. 30 maj 2018. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-vet--och-vi-kan-gora-nagot-nu. Läst 22 juni 2019. 
  50. ^ ”Dalslänning bakom skolstrejk”. Provinstidningen Dalsland. https://www.provinstidningen.se/2019/01/11/dalslanning-bakom-skolstrejk/. Läst 22 juni 2019. 
  51. ^ Marcus Gorne och Gustav Löfstrand. ”Dalslänning bakom Greta Thunbergs skolstrejk - P4 Väst”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=7127615. Läst 22 juni 2019. 
  52. ^ [a b] Andreas Granath (4 november 2018). ”Gretas klimatprotest ger eko över världen”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/gretas-klimatprotest-ger-eko-%C3%B6ver-v%C3%A4rlden-1.10329338. Läst 4 november 2018. 
  53. ^ Malena Ernman. ”Min dotter Greta – ett förtydligande – MILJÖMAGASINET” (på amerikansk engelska). https://www.miljomagasinet.se/index.php/2019/01/11/min-dotter-greta-ett-fortydligande/. Läst 22 juni 2019. 
  54. ^ Crouch, David (1 september 2018). ”The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis. Läst 4 november 2018. 
  55. ^ Wilhelm Jaresand (8 september 2019). ”Gretas besked”. Mitt i Stockholm. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821204150/https://mitti.se/nyheter/greta-thunberg-fortsatter-klimatstrejka/?omrade=kungsholmen. Läst 11 juli 2019. 
  56. ^ ”Greta Thunberg: "En seger att klimatet uppmärksammas"”. SVT nyheter. 15 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/greta-thunberg-nominerad-till-nobels-fredspris-1. Läst 11 juli 2019. 
  57. ^ ”Greta Thunberg: "Vi är här för att städa upp efter våra föräldrar"”. SVT Nyheter. 24 maj 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-vi-ar-har-for-att-stada-upp-efter-vara-foraldrar. Läst 11 juli 2019. 
  58. ^ ”Möt författarna i Svenska Dagbladets monter på bokmässan 2018”. Svenska Dagbladet. 27 september 2018. https://www.svd.se/mot-forfattarna-i-svds-monter-pa-bokmassan-2018#sida-5. Läst 11 juli 2019. 
  59. ^ ”Scener ur hjärtat av Malena Ernman, Svante Thunberg (Bok)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9789177951117/scener-ur-hjartat/. 
  60. ^ Ernman, Malena (2018). Scener ur hjärtat. ISBN 9789177951339. http://libris.kb.se/bib/blv1zg9k8m8np5k3. Läst 22 juni 2019 
  61. ^ Ernman, Malena (2018). Scener ur hjärtat (Första upplagan). ISBN 9789177951117. http://libris.kb.se/bib/18wt8js5z7sh1dqd. Läst 22 juni 2019 
  62. ^ Kindstrand, Gunilla (29 december 2018). ”Familjen Ernman: Utbrända barn på lika utbränd planet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/familjen-ernman-utbranda-barn-pa-en-lika-utbrand-planet. Läst 22 juni 2019. 
  63. ^ TT (28 augusti 2018). ”En familj och planet i kris”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/en-familj-och-planet-i-kris. Läst 12 februari 2019. 
  64. ^ Lina Rosengren (2 november 2018). ”Manifestationer runt om i världen till stöd för Greta Thunberg och klimatet - Aktuell Hållbarhet”. Aktuell Hållbarhet. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104211805/https://www.aktuellhallbarhet.se/manifestationer-runt-om-i-varlden-till-stod-for-greta-thunberg-och-klimatet/. Läst 4 november 2018. 
  65. ^ Malin Roos (19 september 2018). ”Så blev Greta, 15, flickan som hela världen pratar om: Ingen annan gör något”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/sa-blev-greta-15-flickan-som-hela-varlden-pratar-om-/. Läst 4 november 2018. 
  66. ^ Nea Liljegren (10 mars 2019). ”Thunbergs nya succé”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/thunbergs-nya-succe-over-en-miljon-visningar/. Läst 20 juni 2019. 
  67. ^ ”SVT1 2019-01-18”. Svensk mediedatabas. 18 januari 2019. https://smdb.kb.se/catalog/id/003862869. Läst 20 juni 2019. 
  68. ^ Carl-Fredrik Eriksson (17 januari 2019). ”Greta Thunberg om sin Aspergerdiagnos”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-16-ser-pa-saker-valdigt-svartvitt/. Läst 6 juli 2019. 
  69. ^ Andreas Käck (21 januari 2019). ”Greta, 16, hyllas för talet på Idrottsgalan”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/0EaeKo/greta-16-hyllas-for-talet-pa-idrottsgalan. Läst 20 juni 2019. 
  70. ^ ”No One Is Too Small to Make a Difference av Greta Thunberg (Häftad)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9780141991740/no-one-is-too-small-to-make-a-difference/. Läst 23 juni 2019. 
  71. ^ Flood, Alison (2 maj 2019). ”Greta Thunberg's speeches to be rushed out as a book” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/books/2019/may/02/greta-thunberg-speeches-published-no-one-is-too-small-to-make-a-difference. Läst 23 juni 2019. 
  72. ^ Hewitt, Rachel (29 maj 2019). ”No One Is Too Small to Make a Difference review – Greta Thunberg’s vision” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/books/2019/may/29/greta-thunberg-review-speeches-that-appeal-to-both-heart-and-mind. Läst 23 juni 2019. 
  73. ^ Annie Sääf (30 juni 2019). ”Greta Thunberg i möte med Alexandria Ocasio-Cortez”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/thunberg-i-mote-med-amerikansk-politiker/. Läst 2 juli 2019. 
  74. ^ Emma Brockes (30 juni 2019). ”When Alexandria Ocasio-Cortez met Greta Thunberg” (på engelska). Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2019/jun/29/alexandria-ocasio-cortez-met-greta-thunberg-hope-contagious-climate. Läst 2 juli 2019. 
  75. ^ . https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg-full-speech-to-mps-you-did-not-act-in-time. 
  76. ^ ”Här demonstrerar Greta Thunberg mot nazisterna i Ludvika”. Sveriges Radio P4 Dalarna. 14 december 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=7209470. Läst 23 juni 2019. 
  77. ^ Lovisa Åkesson (1 maj 2019). ”Greta Thunberg på plats i Ludvika” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/greta-thunberg-pa-plats-i-ludvika-ratt-sak-att-gora/. Läst 4 oktober 2019. 
  78. ^ Jonna Björnbom (1 maj 2019). ”Greta Thunberg på plats i Ludvik” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/greta-thunberg-pa-plats-i-ludvika-for-alla-manniskors-lika-rattigheter. Läst 4 oktober 2019. 
  79. ^ Adam Wållgren, Kai-Anders Nilsson, Lotten Engbom, Johan Ronge, Carl-Fredrik Eriksson (13 juni 2019). ”Greta Thunberg höll tal på Brilliant Minds”. Expressen. https://www.expressen.se/dinapengar/brilliant-minds-stjarntalare-far-inte-reda-pa-programmet/. Läst 20 juni 2019. 
  80. ^ ”Greta Thunberg blir DN:s chefredaktör – för en dag”. DN.SE. 22 oktober 2020. https://www.dn.se/sverige/greta-thunberg-blir-dns-chefredaktor-for-en-dag/. Läst 6 november 2020. 
  81. ^ Greta Thunberg (6 december 2020). ”Medierna är de enda som kan nå ut med den tid vi har kvar” (på svenska). Dagens nyheter. https://www.dn.se/sverige/greta-thunberg-medierna-ar-de-enda-som-kan-na-ut-med-den-tid-vi-har-kvar/. Läst 19 november 2021. 
  82. ^ ”Så kan du läsa dagens e-DN gratis”. DN.SE. 6 december 2020. https://www.dn.se/sverige/sa-kan-du-lasa-dagens-e-dn-gratis/. Läst 11 april 2023. 
  83. ^ Wiberg, Julia (24 juli 2023). ”Greta Thunberg döms efter klimataktion i Malmö oljehamn.”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/rattegang-mot-greta-thunberg-efter-klimataktion-i-malmo. Läst 24 juli 2023. 
  84. ^ Malmö Tingsrätt, Mål nr B 10442-23
  85. ^ ”Thunberg i EU”. Aftonbladet. 16 april 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MRA76K/thunberg-i-eu-jag-vill-att-ni-far-panik. Läst 24 juni 2019. 
  86. ^ Emma-Louise Pritchard (20 juni 2019). ”8 things you need to know about Greta Thunberg” (på engelska). Country Living. https://www.countryliving.com/uk/news/a27112882/greta-thunberg-age-aspergers-family/. Läst 24 juni 2019. 
  87. ^ ”A Part of My Speech” (på egnelska). Instagram. 13 oktober 2018. https://www.instagram.com/p/Bo30-dylG9s/. Läst 11 juli 2019. 
  88. ^ ”Femtonårig aktivist visar vägen på klimatmarschen i Helsingfors”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/femtonarig-aktivist-visar-vagen-pa-klimatmarschen-i-helsingfors/. 
  89. ^ Wallace-Wells, David (24 oktober 2018). ”Can a Carbon Tax Solve Climate Change? Well, No.” (på engelska). Intelligencer (New York Media). https://nymag.com/intelligencer/2018/10/a-carbon-tax-cant-solve-climate-change-but-we-should-do-it.html. Läst 4 november 2018. 
  90. ^ ”Gretas brandtal i London: ”Det är dags att göra uppror””. ETC. 31 oktober 2018. https://www.etc.se/klimat/gretas-brandtal-i-london-det-ar-dags-att-gora-uppror. Läst 4 november 2018. 
  91. ^ Erik Hansson (7 november 2018). ”Extinction Rebellion startar internationellt uppror för att stoppa ekologisk kris”. Natursidan. https://www.natursidan.se/nyheter/extinction-rebellion-startar-internationellt-uppror-for-att-stoppa-ekologisk-kris/. Läst 11 juli 2019. 
  92. ^ ”Greta Thunbergs tal inför FN-chefen: ”Världens ledare uppträder som barn””. DN.SE. 3 december 2018. https://www.dn.se/kultur-noje/greta-thunbergs-tal-infor-fn-chefen-varldens-ledare-upptrader-som-barn/. Läst 15 juni 2019. 
  93. ^ Helena Stenkvist Söderlin (14 december 2018). ”Greta Thunberg: Mycket snack och lite verkstad på klimatmötet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=7114899. Läst 20 juni 2019. 
  94. ^ Viktor Hedlund (23 januari 2019). ”Greta Thunberg på plats i Davos”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/greta-thunberg-pa-plats-i-davos-skandalost/. Läst 15 juni 2019. 
  95. ^ Carl-Fredrik Eriksson (23 januari 2019). ”Rekord i privatflyg till toppmötet om klimatet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/rekord-i-privatflyg-till-toppmotet-om-klimatet/. Läst 15 juni 2019. 
  96. ^ Isabel Simon (20 april 2019). ”Our house is on fire”. Uppsala universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1321254/FULLTEXT01.pdf. Läst 20 juni 2019. 
  97. ^ Thunberg, Greta (25 januari 2019). ”'Our house is on fire': Greta Thunberg, 16, urges leaders to act on climate” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate. Läst 23 juni 2019. 
  98. ^ ”Thunberg demonstrerar i Bryssel”. Sveriges Television. 21 februari 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/juncker-eu-borde-lagga-miljarder-mot-klimatforandringar. Läst 6 juli 2019. 
  99. ^ ”Tomorrow I am joining the school strike in Antwerp” (på egnelska). Instagram. 27 februari 2019. https://www.instagram.com/p/BuZcHi0BUJ7/. Läst 11 juli 2019. 
  100. ^ ”Greta Thunberg träffade Macron i Paris”. Helsingborgs dagblad. 22 februari 2019. https://www.hd.se/2019-02-22/thunberg-tar-klimatrorelsen-till-paris. Läst 11 juli 2019. 
  101. ^ ”Thunberg tar klimatrörelsen till Tyskland”. Aftonbladet. 1 mars 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QlV4PP/thunberg-tar-klimatrorelsen-till-tyskland. Läst 11 juli 2019. 
  102. ^ ”Greta Thunberg samlade 20 000 i Berlin”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2019. https://www.svd.se/greta-thunberg-samlar-tusentals-i-tyskland. Läst 11 juli 2019. 
  103. ^ Ingrid Thörnqvist (30 mars 2019). ”Greta Thunberg får tyskt specialpris vid TV-gala”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-far-tyskt-specialpris-vid-tv-gala. Läst 11 juli 2019. 
  104. ^ Björn Anderberg (15 april 2019). ”Gretas påsk”. Aktuell hållbarhet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190523015827/https://www.aktuellhallbarhet.se/gretas-pask-talar-i-tre-parlament-och-besoker-paven/. Läst 20 juni 2019. 
  105. ^ ”Greta Thunberg träffade påven i Rom”. Aftonbladet. 17 april 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/na9GRB/thunberg-har-traffat-paven-i-rom. Läst 20 juni 2019. 
  106. ^ Jennifer Wegerup (19 april 2019). ”Greta Thunbergs besök i Rom väcker stor uppmärksamhet”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/greta-thunbergs-besok-i-rom-vacker-stor-uppmarksamhet. Läst 6 juli 2019. 
  107. ^ ”Över 40 000 såg Greta tala i Köpenhamn”. Sveriges Television. 25 maj 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/greta-thunberg-talar-i-kopenhamn. Läst 11 juli 2019. 
  108. ^ ”Gretaeffekten”. Aftonbladet. 16 juni 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Adx8k5/greta-effekten-detta-har-hant. Läst 15 juni 2019. 
  109. ^ ”Greta Thunberg tar sabbatsår för klimatet”. Svenska Dagbladet. 31 maj 2019. https://www.svd.se/greta-thunberg-tar-sabbatsar. Läst 21 juni 2019. 
  110. ^ ”Thunberg encourages climate protests in Berlin” (på engelska). Tellerreport. 19 juli 2019. https://www.tellerreport.com/news/2019-07-19---%22we-will-never-stop%22--thunberg-encourages-climate-protests-in-berlin-.rJxuGxHkfH.html. Läst 24 juli 2019. 
  111. ^ Joakim Magnå (23 juli 2019). ”Greta Thunberg i franska parlamentet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JomxP/greta-thunberg-i-franska-parlamentet. Läst 24 juli 2019. 
  112. ^ Alexandra Urisman Otto (29 juli 2019). ”Greta Thunberg reser till USA i tävlingssegelbåt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/greta-thunberg-reser-till-usa-i-tavlingssegelbat/. Läst 29 juli 2019. 
  113. ^ ”We need to do so much more” (på engelska). Euronews. 5 augusti 2019. https://www.euronews.com/2019/08/05/watch-live-swedish-activist-greta-thunberg-kicks-off-fridays-for-future-conference. Läst 9 augusti 2019. 
  114. ^ ”Dags för Greta Thunberg att korsa Atlanten” (på svenska). Dagens Nyheter. 14 augusti 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/dags-for-greta-thunberg-att-korsa-atlanten/. Läst 14 augusti 2019. 
  115. ^ Dante Thomsen, Linnéa Borgert (28 augusti 2019). ”Greta Thunberg har anlänt till New York” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-har-anlant-till-new-york. Läst 30 augusti 2019. 
  116. ^ Sofia Clason (17 september 2019). ”Barack Obama hyllar Greta Thunberg efter mötet i USA” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/obama-om-greta-thunberg-oradd/. Läst 28 september 2019. 
  117. ^ Fock, Carin (18 september 2019). ”Greta Thunberg inför USA:s kongress: ”Jag vill inte att ni ska lyssna på mig””. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/greta-thunberg-infor-usa-s-kongress-jag-vill-inte-att-ni-ska-lyssna-pa-mig. Läst 18 september 2019. 
  118. ^ ”Thunberg i FN” (på svenska). Sveriges Television. 21 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/thunberg-i-fn-unga-ar-ostoppbara. Läst 21 september 2019. 
  119. ^ Alexandra Carlsson Tenitskaja (23 september 2019). ”Greta Thunberg i FN” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/greta-thunberg-talar-for-fn/. Läst 23 september 2019. 
  120. ^ SVT Nyheter 23 september 2019, "Thunberg vid FN:s klimatmöte: 'Hur vågar ni?'"
  121. ^ SVT Nyheter 24 september 2019, "Trump efter Greta Thunbergs tal: 'Hon verkar lycklig'"
  122. ^ Alexandra Lönnroth (23 september 2019). ”Klimatpassivitet brott mot barnkonventionen” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/thunberg-och-15-unga-klimatpassivitet-brott-mot-barnkonventionen. Läst 23 september 2019. 
  123. ^ Isabelle Nordström (14 september 2019). ”Hundratals klimatstrejkade med Greta Thunberg utanför Vita huset” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/hundratals-klimatstrejkade-med-greta-thunberg-utanfor-vita-huset/. Läst 28 september 2019. 
  124. ^ Ossi Carp (21 september 2019). ”Greta Thunberg om miljondemonstrationerna” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/greta-thunberg-om-miljondemonstrationerna-hor-de-oss-nu/. Läst 28 september 2019. 
  125. ^ Viviana Canoilas (27 september 2019). ”En halv miljon i Greta Thunbergs klimatmarsch i Montréal” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/en-halv-miljon-i-greta-thunbergs-klimatmarsch-i-montreal/. Läst 28 september 2019. 
  126. ^ Ossi Carp (27 september 2019). ”Greta Thunberg i "The Daily Show"” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/greta-thunberg-i-the-daily-show-i-sverige-ar-klimatforandringarna-ett-faktum/. Läst 28 september 2019. 
  127. ^ ”Skavlan”. Svensk mediedatabas. 27 september 2019. https://smdb.kb.se/catalog/id/003935895. Läst 4 oktober 2019. 
  128. ^ Carl-Fredrik Eriksson, Tomas Kvarnkullen (4 oktober 2019). ”Greta Thunberg i Iowa” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/tusentals-samlas-for-ny-klimatstrejk-i-iowa/. Läst 4 oktober 2019. 
  129. ^ Filippa Rogvall (7 oktober 2019). ”Greta Thunberg besöker Standing Rock med Tokata Iron Eyes” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/gretas-nya-van-sa-att-jag-var-en-hjalte/. Läst 7 oktober 2019. 
  130. ^ ”Greta Thunberg höll tal i Denver” (på svenska). Aftonbladet. 10 oktober 2019. https://www.aftonbladet.se/tv/a/298226/greta-thunberg-holl-tal-i-denver--mottes-av-enormt-jubel. Läst 12 oktober 2019. 
  131. ^ ”Ni är hoppet” (på svenska). Expressen. 18 oktober 2019. https://www.expressen.se/tv/klimat/se-greta-thunbergs-tal-i-edmonton-i-kanada/. Läst 19 oktober 2019. 
  132. ^ Lovisa Åkesson (25 oktober 2019). ”Greta Thunbergs nya brandtal i Vancouver” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/tv-profilens-han-mot-meghan-och-greta-/. Läst 26 oktober 2019. 
  133. ^ ”Vi ska tvinga dem att lyssna”. TV4 Sverige. 1 november 2019. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102100329/https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/vi-ska-tvinga-dem-att-lyssna-se-greta-thunbergs-tal-i-los-angeles-12508329. Läst 2 november 2019. 
  134. ^ Alex Hartelius (2 november 2019). ”Leonardo DiCaprio efter mötet med Greta Thunberg” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/nalmRo/leonardo-dicaprio-efter-motet-med-greta-thunberg. Läst 2 november 2019. 
  135. ^ Greta Thunberg to hitch a ride to Europe with Australian YouTube influencers (The Guardian 2019-11-13. Läst 2020-02-25.)
  136. ^ Greta Thunberg hitches ride across the Atlantic on Australian YouTubers' sailing boat (CNN Travel 2019-11-13. Läst 2020-02-25.)
  137. ^ Anna Sjögren (11 mars 2020). ”Greta Thunbergs coronauppmaning” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1nbxXe/greta-thunbergs-coronauppmaning-sluta-klimatstrejka. Läst 12 april 2020. 
  138. ^ ”Greta Thunbergs sommarprat drog miljonpublik” (på svenska). Svenska Dagbladet. 23 juni 2020. https://www.svd.se/greta-thunbergs-sommarprat-drog-miljonpublik. Läst 1 juli 2020. 
  139. ^ Rosengren, Lina (22 november 2018). ”Greta Thunberg blir Årets unga förebild”. Aktuell Hållbarhet. Arkiverad från originalet den 24 november 2018. https://web.archive.org/web/20181124003706/https://www.aktuellhallbarhet.se/greta-thunberg-blir-arets-unga-forebild/. Läst 23 november 2018. 
  140. ^ ”TIME's 25 Most Influential Teens of 2018” (på engelska). Time. 7 december 2018. http://time.com/5463721/most-influential-teens-2018/. Läst 13 december 2018. 
  141. ^ Horvatovic, Iva (18 april 2019). ”Greta Thunberg på Times lista över världens 100 mest inflytelserika personer”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/greta-thunberg-pa-times-lista-over-varldens-100-mest-inflytelserika-manniskorna?fbclid=IwAR2JKttZi1dyeGxIQRPdga9ED102pcux_ywgK1rxTAAVr8oGpvSAqXzfGwI. Läst 18 april 2019. 
  142. ^ ”Greta Thunberg pryder Time Magazines omslag”. Svenska Dagbladet. 16 maj 2019. https://www.svd.se/greta-thunberg-pa-anrik-tidskrifts-omslag. Läst 9 juni 2019. 
  143. ^ Kejerhag, Jenny (11 december 2019). ”Greta Thunberg utsedd till årets person av tidskriften Time”. https://www.svt.se/nyheter/greta-thunberg-ar-arets-person?fbclid=IwAR39eXVg3Gw4DExmyKW5siHhqUnP9psADW1StaglcF6_fXdGxS6-r20WZ6k. Läst 11 december 2019. 
  144. ^ ”Årets kvinnor 2019”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/qs/arets-kvinna-2019/. Läst 8 mars 2019. 
  145. ^ ”Svenska folket: Hon är årets kvinna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddxJn1/svenska-folket-hon-ar-arets-kvinna. Läst 8 mars 2019. 
  146. ^ ”Fler utmärkelser till Greta Thunberg”. DN.SE. 31 mars 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/fler-utmarkelser-till-greta-thunberg/. Läst 31 mars 2019. 
  147. ^ Erik Hansson (17 september 2018). ”Här är de nominerade till Årets miljöhjälte 2018”. Natursidan. https://www.natursidan.se/nyheter/har-ar-de-nominerade-till-arets-miljohjalte-2018/. Läst 4 november 2018. 
  148. ^ Jessica Bergh, Johan Ronge (3 oktober 2019). ”Greta Thunberg är Årets unga miljöhjälte” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-ar-arets-unga-miljohjalte/. Läst 3 oktober 2019. 
  149. ^ Michael Toll (11 oktober 2019). ”Kungen delade ut miljöpris till Greta Thunberg” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70Jyp3/greta-fick-trostpris-av-kungen. Läst 12 oktober 2019. 
  150. ^ Sofia Clason (11 oktober 2019). ”Greta Thunberg hyllas av kungen” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-hyllas-av-kungen-fantastiskt-arbete/. Läst 12 oktober 2019. 
  151. ^ ”Greta Thunberg och Fridays for Future får Amnestys Ambassador of Conscience Award 2019”. Svenska Dagbladet. 31 maj 2019. https://www.amnesty.se/aktuellt/greta-thunberg-och-fridays-future-far-amnestys-ambassador-conscience-award-2019/. Läst 20 juni 2019. 
  152. ^ ”Greta Thunberg wins prestigious Scottish award” (på engelska). Herald Scotland. 12 juli 2019. https://www.heraldscotland.com/news/17767185.greta-wins-prestigious-scottish-award/. Läst 12 juli 2019. 
  153. ^ ”Greta Thunberg prisad i Frankrike”. Aftonbladet. 21 juli 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zGkMk9/greta-thunberg-prisad-i-frankrike. Läst 21 juli 2019. 
  154. ^ Gustav Lublin (21 juli 2019). ”Greta Thunberg prisad i Frankrike”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-prisad-i-frankrike-av-veteraner/. Läst 21 juli 2019. 
  155. ^ Claes Olsson (12 augusti 2019). ”Greta Thunberg prisas av GQ” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/K3lO46/greta-thunberg-prisas-av-gq--pryder-omslag. Läst 12 augusti 2019. 
  156. ^ Kevin Carlsson (29 oktober 2019). ”Greta Thunberg prisas av Nordiska rådet” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-prisas-av-nordiska-radet/. Läst 29 oktober 2019. 
  157. ^ ”Greta Thunberg nominerad till Nobels fredspris”. Sveriges Television. 13 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-nominerad-till-nobels-fredspris. Läst 20 juni 2019. 
  158. ^ Linette Israelsson, Filippa Rogvall (11 oktober 2019). ”Abiy Ahmed får Nobels fredspris 2019” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/de-ar-favoriter-att-ta-hem-nobels-fredspris/. Läst 12 oktober 2019. 
  159. ^ ”Vinnaren av Årets Europé 2019 – Greta Thunberg”. Svenska Europarörelsen. 11 april 2019. https://svenskaeuroparorelsen.se/2019/04/11/vinnaren-av-arets-europe-2019/. Läst 18 november 2019. 
  160. ^ ”Norskt storpris till Greta Thunberg” (på svenska). Aftonbladet. 12 april 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/opEJRm/norskt-storpris-till-greta-thunberg. Läst 21 september 2019. 
  161. ^ ”Greta Thunberg blir hedersdoktor”. DN.SE. 17 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/greta-thunberg-blir-hedersdoktor/. Läst 17 maj 2019. 
  162. ^ Jessica Bergh, Mats Bråstedt (10 oktober 2019). ”Greta Thunbergs tacktal efter utmärkelsen” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-mottar-utmarkelsen-som-hedersdoktor-i-belgien/. Läst 12 oktober 2019. 
  163. ^ ”Greta Thunberg, Dr. Bonnie Henry to receive honorary degrees from UBC”. cbc.ca. 31 mars 2021. https://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/greta-thunberg-bonnie-henry-ubc-honorary-degrees-1.5971079. Läst 21 november 2021. 
  164. ^ ”Greta Thunberg och Sauli Niinistö bland Helsingfors universitets promoverade hedersdoktorer”. hbl.fi. 21 mars 2023. https://www.hbl.fi/artikel/e2d05ac3-d423-40ff-a659-71b3c76fb980. Läst 22 mars 2023. 
  165. ^ Gusten Holm (21 september 2019). ”Hyllningen till Greta Thunberg på FN-skrapan” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/hyllningen-till-greta-pa-fn-skrapan/. Läst 21 september 2019. 
  166. ^ Sebastian Mattsson (26 september 2019). ”Så välkomnas Greta” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/sa-valkomnas-greta-far-stadens-nycklar/. Läst 28 september 2019. 
  167. ^ ”Greta Thunberg tilldelas "det alternativa Nobelpriset"” (på svenska). Sveriges Television. 25 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-tilldelas-det-alternativa-nobelpriset-som-yngst-nagonsin. Läst 25 september 2019. 
  168. ^ Sandra Johansso (2 juni 2019). ”Dalai lama skickade brev till Greta Thunberg”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/dalai-lama-skickade-brev-till-greta-thunberg. Läst 9 juni 2019. 
  169. ^ ”Skalbagge får namn efter Greta Thunberg”. dn.se. 25 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/skalbagge-far-namn-efter-greta-thunberg/. Läst 25 oktober 2019. 
  170. ^ Adam Koskelainen (25 oktober 2019). ”Greta Thunberg ger namn till skalbagge” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/greta-thunberg-ger-namn-till-skalbagge. Läst 26 oktober 2019. 
  171. ^ ”Björndjuret Xerobiotus gretae”. Mynewsdesk. 4 mars 2021. https://www.mynewsdesk.com/se/hogskolan_kristianstad/images/bjoerndjuret-xerobiotus-gretae-2165222. Läst 12 december 2023. 
  172. ^ Jäger, Peter. ”Thunberga gen. nov., a new genus of huntsman spiders from Madagascar(Araneae: Sparassidae: Heteropodinae)”. ZOOTAXA 4790 (2). doi:10.11646/zootaxa.4790.2.3. 
  173. ^ ”Thunberg får mångmiljonpris för sin miljökamp”. TT Nyhetsbyrån. 20 juli 2020. https://tt.omni.se/thunberg-far-mangmiljonpris-for-sin-miljokamp/a/EW3ylG. Läst 20 juli 2020. 
  174. ^ ”Greta Thunberg is the winner of the first Gulbenkian Prize for Humanity”. Calouste Gulbenkian Foundation. 20 juli 2020. https://gulbenkian.pt/en/news/greta-thunberg-is-the-winner-of-the-first-gulbenkian-prize-for-humanity/. Läst 20 juli 2020. 
  175. ^ ”Elin Wägner-sällskapet”. Elin Wägner-sällskapet. http://www.elinwagner.se/senaste-nytt/. Läst 19 september 2020. 
  176. ^ ”Långlyssning: Vad säger forskarna om Greta?”. Sveriges Radio. 2 november 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7336155. Läst 24 februari 2023. 
  177. ^ Henrik Sjögren (11 december 2023). ”Greta-rörelsen inifrån: "Likheter med en sekt"”. Fokus. https://www.fokus.se/veckans-fokus/greta-rorelsen-inifran-likheter-med-en-sekt/. Läst 18 mars 2024. 
  178. ^ Siri Hill (14 mars 2019). ”Gatukonstnär hyllar Greta Thunberg med enorm banderoll”. Sveriges Television. https://www.svt.se/kultur/fransk-gatukonstnar-hyllar-greta-thunberg-med-enorm-banderoll. Läst 6 juli 2019. 
  179. ^ Lina Lindahl (18 april 2019). ”Symbol för klimatet”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/symbol-for-miljon-en-vaggmalning-av-greta. Läst 6 juli 2019. 
  180. ^ Erik Nilson (31 maj 2019). ”Greta Thunberg har blivit väggmålning i England”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-har-blivit-vaggmalning-i-england/. Läst 20 juni 2019. 
  181. ^ ”Enorm (kli)matprotest med Greta Thunberg”. Aftonbladet. 13 juli 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70ynJ4/enorm-klimatprotest-med-greta-thunberg. Läst 13 juli 2019. 
  182. ^ Sara Malm (29 juli 2019). ”Meghan tar över tidning”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/kungligt/meghan-tar-over-tidning-satter-greta-pa-omslaget/. Läst 29 juli 2019. 
  183. ^ ”Meghan sätter Greta Thunberg på Vogueomslag”. Helsingborgs Dagblad. 29 juli 2019. https://www.hd.se/2019-07-29/meghan-satter-greta-thunberg-pa-vogue-omslag. Läst 29 juli 2019. 
  184. ^ ”Greta Thunberg målas på fasad i San Francisco”. tt.omni.se. 9 november 2019. http://tt.omni.se/greta-thunberg-malas-pa-fasad-i-san-francisco/a/MRX2xM. Läst 9 november 2019. 
  185. ^ ”Mural in Downtown S.F. Depicts Swedish Teen Climate Activist Greta Thunberg” (på amerikansk engelska). 7 november 2019. https://sanfrancisco.cbslocal.com/2019/11/07/mural-san-francisco-greta-thungberg/. Läst 9 november 2019. 
  186. ^ ”Neuer Youtube Clip” (på tyska). Clemens Bittlingers webbplats. 1 april 2019. https://bittlinger-mkv.de/newsletter/_inc/shownl.php?id=5cb7324bd433a. Läst 7 december 2020. [död länk]
  187. ^ Jonas Gillberg (3 maj 2019). ”Skånska hitmakarna släpper hyllningslåt till Greta Thunberg”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-05-03/skanska-hitmakarna-slapper-hyllningslat-till-greta-thunberg. Läst 20 juni 2019. 
  188. ^ [a b] Christopher Kullenberg-Rothwall. ”Greta gav inspiration till körverk”. Körsång (Sveriges Körförbund) (Nummer 1 2019): sid. 10. ISSN 1401-498X. Läst 18 juni 2020. 
  189. ^ ”Klimatkrisen tar musikalisk form och dubbelt aktuell nationalskald - P1 Kultur”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. 23 maj 2019. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1291786?programid=5053. Läst 18 juni 2020. 
  190. ^ ”Kjell Perder om musiken tillägnad Greta Thunberg”. P1 Kultur. Sveriges Radio. 23 maj 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7226162. Läst 18 juni 2020. 
  191. ^ ”Sheryl Crow dedikerade låt till Thunberg”. Dagens Nyheter. 30 juni 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/musik/sheryl-crow-dedikerade-lat-till-thunberg/. Läst 30 juni 2019. 
  192. ^ ”Niklas Strömstedt - Jag kan gilla - Så mycket bättre (TV4)”. https://www.youtube.com/watch?v=lRXTiQ_jnpA. Läst 3 december 2019. 
  193. ^ ”Greta Thunbergs kamp blir dokumentär”. Sveriges Television. 29 maj 2019. https://www.svt.se/kultur/greta-thunbergs-kamp-blir-dokumentar. Läst 21 juni 2019. 
  194. ^ ”Greta Thunberg says Venice documentary shows her real self”. The Guardian. 2 september 2020. https://www.theguardian.com/environment/2020/sep/05/greta-thunberg-says-venice-documentary-shows-her-real-self. Läst 14 oktober 2020. 
  195. ^ ”Greta”. Bio.nu. https://bio.nu/greta-dokumentar/. Läst 5 januari 2021. 
  196. ^ ”Kate McKinnon spelade Greta Thunberg i ”Saturday Night Live””. MovieZine. https://www.moviezine.se/nyheter/se-kate-mckinnon-som-greta-thunberg-i-saturday-night-live. Läst 18 december 2019. 
  197. ^ Moa Malmqvist (12 november 2020). ”Julkalendern reser i tid och rum” (på svenska). Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/julkalendern-reser-i-tid-och-rum-maktigt-att-vara-med/. Läst 3 december 2020. 
  198. ^ ”Greta Thunberg: A Year to Change the World”. BBC. 12 april 2021. https://www.bbc.co.uk/programmes/p099f58d. Läst 20 april 2021. 
  199. ^ ”Scener ur hjärtat, akt 2”. Adlibris. januari 2020. https://www.adlibris.com/se/bok/scener-ur-hjartat-akt-2-9789177951742. Läst 20 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Greta Thunberg
Initiativ
Medverkan
Böcker
Film och TV
Greta (2020) • Greta (2021)
Tal
Övrigt
I decembertid (2013, kör) • The 1975 (2019, tal) • Seglatsen 2019 (färdmedel: Malizia II)
v • r
Skolstrejk för klimatet
Aktiviteter
Relaterade rörelser
Initiativtagare
Övriga aktivister
v • r
Personer utnämnda till Person of the Year av tidskriften Time
1927–1950
Charles Lindbergh (1927) · Walter Chrysler (1928) · Owen D. Young (1929) · Mohandas Gandhi (1930) · Pierre Laval (1931) · Franklin D. Roosevelt (1932) · Hugh S. Johnson (1933) · Franklin D. Roosevelt (1934) · Haile Selassie (1935) · Wallis Simpson (1936) · Chiang Kai-shek / Soong May-ling (1937) · Adolf Hitler (1938) · Josef Stalin (1939) · Winston Churchill (1940) · Franklin D. Roosevelt (1941) · Josef Stalin (1942) · George C. Marshall (1943) · Dwight D. Eisenhower (1944) · Harry S. Truman (1945) · James F. Byrnes (1946) · George C. Marshall (1947) · Harry S. Truman (1948) · Winston Churchill (1949) · Den stridande amerikanske mannen (1950)
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) · Elizabeth II (1952) · Konrad Adenauer (1953) · John Foster Dulles (1954) · Harlow H. Curtice (1955) · Ungerska frihetskämpar (1956) · Nikita Chrusjtjov (1957) · Charles de Gaulle (1958) · Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän: George Wells Beadle / Charles Draper / John F. Enders / Donald A. Glaser / Joshua Lederberg / Willard Frank Libby / Linus Pauling / Edward M. Purcell / Isidor Isaac Rabi / Emilio Segrè / William B. Shockley / Edward Teller / Charles H. Townes / James Van Allen / Robert Woodward (1960) · John F. Kennedy (1961) · Påve Johannes XXIII (1962) · Martin Luther King, Jr. (1963) · Lyndon B. Johnson (1964) · William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) · Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna: William Anders / Frank Borman / Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) · Willy Brandt (1970) · Richard Nixon (1971) · Henry Kissinger / Richard Nixon (1972) · John Sirica (1973) · Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor: Susan Brownmiller / Kathleen Byerly / Alison Cheek / Jill Conway / Betty Ford / Ella T. Grasso / Carla Hills / Barbara Jordan / Billie Jean King / Susie Sharp / Carol Sutton / Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) · Anwar Sadat (1977) · Deng Xiaoping (1978) · Ayatollah Khomeini (1979) · Ronald Reagan (1980) · Lech Wałęsa (1981) · Datorn (1982) · Ronald Reagan / Jurij Andropov (1983) · Peter Ueberroth (1984) · Deng Xiaoping (1985) · Corazon Aquino (1986) · Michail Gorbatjov (1987) · Den hotade jorden (1988) · Michail Gorbatjov (1989) · George H.W. Bush (1990) · Ted Turner (1991) · Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna: Yassir Arafat / F.W. de Klerk / Nelson Mandela / Yitzhak Rabin (1993) · Påve Johannes Paulus II (1994) · Newt Gingrich (1995) · David Ho (1996) · Andrew Grove (1997) · Bill Clinton / Kenneth Starr (1998) · Jeff Bezos (1999) · George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna: Cynthia Cooper / Coleen Rowley / Sherron Watkins (2002) · Den amerikanska soldaten (2003) · George W. Bush (2004) · Bono / Bill Gates / Melinda Gates (2005) · Du (2006) · Vladimir Putin (2007) · Barack Obama (2008) · Ben Bernanke (2009) · Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) · Barack Obama (2012) · Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown / Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah / Salome Karwah (2014) · Angela Merkel (2015) · Donald Trump (2016) · The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) · Greta Thunberg (2019) · Joe Biden / Kamala Harris (2020) · Elon Musk (2021) · Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Greta_Thunberg&oldid=54638332”