French
DeutschGudrun Persson – Wikipedia
| Gudrun Persson | |
| Född | 1 december 1962 Göteborgs Masthuggs församling i Göteborgs och Bohus län, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet |  Sverige |
| Forskningsområde | Historia |
| Institutioner | Stockholms universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut |
| Alma mater | London School of Economics and Political Science |
Gudrun Inger Persson, tidigare Jansson, född 1 december 1962 i Göteborgs Masthuggs församling i Göteborgs och Bohus län,[1] är en svensk historiker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Gudrun Persson avlade examen vid Journalisthögskolan i Göteborg 1981, filosofie kandidat-examen vid Uppsala universitet 1991 och PhD-examen[2] i historia[källa behövs] vid London School of Economics and Political Science 1999. År 2013 blev hon docent vid Slaviska institutionen på Stockholms universitet.[2]
Åren 1999–2003 arbetade hon vid Försvarsdepartementet: som avdelningsdirektör 1999–2001 och som kansliråd 2001–2003. Hon var chefsanalytiker vid Rikspolisstyrelsen 2004–2013 och är sedan 2013 forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.[2] Hennes forskning behandlar rysk säkerhets- och utrikespolitik, ryskt militärstrategiskt tänkande och ryska militärreformer.[3]
Gudrun Persson invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2013[2] och som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 2022.[4]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Persson, Gudrun (1999). The Russian army and foreign wars, 1859–1871. London: London School of Economics and Political Science, avhandling.
- Persson, Gudrun (2005). Gulag. Stockholm: SNS Förlag. ISBN 9185355151.
- Persson, Gudrun (2006). Varför föll Sovjetunionen?. Stockholm: SNS Förlag. ISBN 9185355801.
- Persson, Gudrun (2010). Learning from foreign wars. Russian military thinking, 1859–73. Solihull: Helion. ISBN 978-1-906033-61-3.
- Persson, Gudrun (2011). Det sovjetiska arvet. Stockholm: SNS Förlag. ISBN 9789186203931.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ [a b c d] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 78. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ ”Ryssland och Eurasien”. Totalförsvarets forskningsinstitut. https://www.foi.se/forskning/sakerhetspolitik/ryssland-och-eurasien.html. Läst 15 oktober 2021.
- ^ Rask, Bo (2022). ”Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet”. Tidskrift i sjöväsendet: sid. 373. https://www.koms.se/content/uploads/2022/12/TiS-Nr-4-2022.pdf.
|