Gunnar Brusewitz – Wikipedia

Gunnar Brusewitz
	Gunnar Brusewitz
	Gunnar Brusewitz med diplomet för Nobelpriset i litteratur 1963.
Född	7 oktober 1924; Ekerö, Stockholms län
Död	10 juli 2004 (79 år); Lisinge nära Rimbo, Stockholms län
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare, grafiker, karikatyrtecknare, bildkonstnär, målare, konstnär, illustratör
Föräldrar	Per Emil Brusewitz
Släktingar	Anita Brusewitz-Hansson (syskon)
Utmärkelser
	Litteris et Artibus (1995); Årets hedersupplänning (2003); Honoris causa
	Redigera Wikidata

Kurt Gunnar Brusewitz, född den 7 oktober 1924 i Ekerö, Stockholms län, död den 10 juli 2004 i Lisinge nära Rimbo i Stockholms län (begravd i Rö, Uppland), var en svensk författare, konstnär och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till byråsekreterare Per Emil Brusewitz och Fanny Andersson, och kom från en släkt med konstnärliga traditioner. Redan tidigt väcktes hos honom ett intresse för naturen. Han gick på Viggbyholmsskolan och studerade därefter vidare i Strängnäs, men hans konst- och naturintresse gjorde att studierna blev lidande.

Brusewitz studerade skulptur, måleri och grafik 1941–45, samt vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1949. Han var medarbetare i Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning. Han var även medarbetare i Sveriges Radio-TV, där han framför allt gjorde naturfilmer och medverkade i de klassiska naturprogrammen från Korsnäsgården från 1968, då han efterträdde konstnären Harald Wiberg. Han har även illustrerat frimärken och böcker av Frans G Bengtsson samt en utgåva av Carl von Linnés landskapsresor. Brusewitz gav ut en mängd böcker, huvudsakligen med natur- och kulturtema, med egna illustrationer. År 1980 deltog han som konstnär i den svenska polarexpeditionen Ymer-80 med isbrytaren Ymer. Året därpå gav han ut sina intryck från resan i boken Arktisk sommar.

Han hade separatutställningar i London, Helsingfors, Raumo, Reykjavik, Melbourne, Mainau, Chicago, San Francisco, Philadelphia och utställningar på Naturhistoriska Riksmuseet, Sjöhistoriska museet och Stockholms stadsmuseum. Han finns representerad på Nationalmuseum^[7] och Kalmar konstmuseum^[8].

Brusewitz utformade diplomen till Nobelpriset i litteratur mellan åren 1963 och 1988.

Hans memoarer omfattar de tre volymerna Vågens barn (1994), Den otåliga pennan (1996) och Upptecknat och nedskrivet (1998).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Jägarsång 1950
Djur på alla fyra 1955
Fåglar i kikarn 1956
Flyg mot soluppgången 1956
Kallblodigt sällskap 1957
Hemma vid Fågelsången 1961
Höstdagbok 1963
Vårdagbok 1964
Vinterdagbok 1965
Sommardagbok 1966
Jakt 1967
Fåglalåt 1968
Björnjägare och fjärilsmålare 1968
Stockholm, staden på landet 1969
Fyra årstider 1970
Skissbok 1970
Fyra litterära fåglar 1970
Natur i Gambia 1971
Sjö 1972
Sjön - min årstidsspegel 1972
Skog 1974
Från höst till vår 1974
Tal på Övralid 1976
Harens vägar 1977
Lång vår 1977
Silverlöjan och den fattiges tröst 1977
Strandspegling 1979
Svalans våta grav 1979
Historier från Roslagen 1979
Arktisk sommar 1981
Den nöjsamma nyttigheten 1982
Solvarvets tecken 1983
Drömmen om antipoden 1984
Resa i tid och rum 1984
Roslagsbygd 1986
Björnholmen – historien om ett gammalt sommarnöje, Höjerings bokförlag, Uddevalla 1987, ISBN 91 9709 3300
Våra landskapsdjur 1988
G Brusewitz antecknare, Wahlström & Widstrand, 1988, ISBN 9146155317
Guldörnen och duvorna 1989 (Om fågelmotiv hos Strindberg)
Naturkalendern 1990
Silver & guld 1991
Vägval i minnesmark 1992
Röster över vattnet 1993
Älgtämjaren som slog på pukor 1993
Synminnen och minnesbilder 1994
Vågens barn 1994
Naturreservat i Uppsala län 1995
Ekoparken 1995
Den otåliga pennan 1996
The Amazing Miss Brooke and other Essays 1996.
Dagbok från en sjö 1996
Pärtkorgens hemlighet 1997
Uppskrivet och nedtecknat 1998
Från Olof Rudbeck till Olof Thunman 1998
Ishavskust 1999
Stockholm mitt i seklet 1999
Ett förgånget Stockholm 2001
Lustresa på Göta kanal 2002
Värderat och omvärderat 2002
Folk och färder i Halland 2003
Olof Thunmans Uppland 2005

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

1968 – Letterstedtska priset
1969 – Bernspriset
1973 – Letterstedtska priset
1976 – Övralidspriset
1977 – Natur & Kulturs Kulturpris
1982 – Hedersdoktor vid Stockholms universitet
1989 – Årets Pandabok
1992 – Alf Henrikson-priset^[9]
1995 – Harry Martinson-priset
1995 – Albert Engström-priset^[10]
1996 – Litteris et Artibus^[11]
1997 – Svenska jägareförbundets litteraturpris^[11]
2002 – Lidmanpriset^[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Brusewitz, K Gunnar i Vem är det 2001, sid 184
Svenskt konstnärslexikon, del I sid 251, Allhems Förlag Malmö

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Sveriges dödbok, 19241007-1118 Brusewitz, Kurt Gunnar, läst: 6 december 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Gunnar Brusewitz.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Libris, 19 februari 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Nationalmuseum
^ Kalmar konstmuseum
^ ”Alf Henrikson-stipendiater”. Alf Henriksonsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609143550/http://www.alfhenrikson.se/Design/Sidmaterial/Dokument/Stipendiater_FS.htm. Läst 25 februari 2008.
^ Albert Engström-priset. Arkiverad 24 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Albert Engström-sällskapets webbplats, läst 2008-12-05.
^ [a b c] Gunnar Brusewitz, konstnären och resenären 1924 – 2004. Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Lunds universitetsbiblioteks webbplats, läst 5 dec 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[53d8d1439a64b54d0cdc053ef7781bfbf69a225a-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[47f973a8d085b9e679c9f4367afb7dcf17215602-2] [a b] Sveriges dödbok, 19241007-1118 Brusewitz, Kurt Gunnar, läst: 6 december 2019.^{[källa från Wikidata]}

[03050e4587e5c0976b34cd1207ac9b8e87082821-3] Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Gunnar Brusewitz.^{[källa från Wikidata]}

[1d36e1ac6e09003eb4fdcdce397ec198291cf3f3-4] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[3e7daf41a63e6df16ea1c6ba1f58adcd70a843b3-5] [a b] Libris, 19 februari 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[45621e3963b07efde28f43c255b815daed508ed6-6] [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[7] Nationalmuseum

[8] Kalmar konstmuseum

[9] ”Alf Henrikson-stipendiater”. Alf Henriksonsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609143550/http://www.alfhenrikson.se/Design/Sidmaterial/Dokument/Stipendiater_FS.htm. Läst 25 februari 2008.

[10] Albert Engström-priset. Arkiverad 24 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Albert Engström-sällskapets webbplats, läst 2008-12-05.

[lub-11] [a b c] Gunnar Brusewitz, konstnären och resenären 1924 – 2004. Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Lunds universitetsbiblioteks webbplats, läst 5 dec 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]