Gustaf Fridolf Almquist – Wikipedia

Gustaf Fridolf Almquist
	Gustaf Fridolf Almquist
	Gustaf Fridolf Almquist
Född	Gustaf Fridolf Almquist; 31 oktober 1814; Eds församling, Sverige
Död	12 oktober 1886 (71 år); Södertälje landsförsamling, Sverige
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Jurist, generaldirektör, underståthållare
Befattning
	Ordförande Föreningen för gift kvinnas äganderätt; Underståthållare (1863–1867); Generaldirektör för Kriminalvården (1867–1885); Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1871–1880)
Politiskt parti
	Inget
Barn	Viktor Almquist (f. 1860); Agnes Maria Carolina Almquist (f. 1866)
Föräldrar	Carl Gustaf Almquist; Agneta Katarina Altén
Släktingar	Carl Jonas Love Almqvist (syskon); Erik Viktor Almquist (syskon)
	Redigera Wikidata

Gustaf Fridolf Almquist, född 31 oktober 1814 i Ed i Uppland, död 12 oktober 1886 på Hanstavik i Östertälje församling, var en svensk jurist, ämbetsman och riksdagsman. Han var son till Carl Gustaf Almquist, halvbror till Carl Jonas Love Almquist, far till Viktor Almquist och morfar till Dag Hammarskjöld.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Almquist avlade ämbetsexamina i Uppsala, inträdde 1833 som auskultant i Svea hovrätt, blev hovrättsfiskal 1843, assessor 1845 och hovrättsråd 1863, utnämndes till underståthållare i Stockholm samma år och till generaldirektör för Fångvårdsstyrelsen år 1867, en befattning han tog avsked från 1885.

Almquist var 1871–1879 ledamot av första kammaren, invald i Västerbottens läns valkrets. I riksdagen skrev han två egna motioner: en om årliga offentliga redogörelser för ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas förvaltning^[6] och en om ändrade bestämmelser ang straffarbete och fängelsestraffs verkställande i enrum^[7].

Vid sidan av sina ämbeten hade Almquist en mängd förtroendeuppdrag. Som fullmäktig i Civilstatens pensionsinrättning 1847 tog han fram kalkyler som visade att pensionerna skulle kunna öka med 33 procent såväl för tjänstemän som för deras änkor och barn genom en mindre höjning av årsavgifterna. Det pensioneringsförslag som grundades på hans beräkningar antogs senare. Ett av Almquist 1862 avgivet förslag till särskild ränte- och kapitalförsäkringsanstalt för civila tjänstemän fick 1867 Kunglig Majestäts fastställelse. Som ledamot i en kommitté (1854) författade Almquist det betänkande, som låg till grund för den 1858 utfärdade kungliga stadgan angående sinnessjukas vård och behandling.

Som chef för fångvården förbjöd han personalens hånfulla bemötande av fångar, som tidigare hört till vanligheterna. Han stod också bakom förberedelser för ett förbättrat fängelsesystem, inrättande av nattceller och arbetslokaler och ordnad skolundervisning vid centralfängelserna.

Hans namn är mycket nära förknippat med den 1869 stiftade Fosterländska föreningen, den 1873 bildade Föreningen till minne af konung Oskar I och drottning Josefina till stöd för värnlösa och fallna och med åkerbrukskolonien Hall och Almska stiftelsen. Förordnad att på Sveriges vägnar delta i penitentiarkongressen i London 1872 författade Almquist en redogörelse för Sveriges brottmålslagstiftning och fängelseväsende under titeln A perçu sur la législation pénale et les établissements pénitentiaires en Suède.

Bland hans övriga skrifter märks La Suède, ses progrès sociaux et ses institutions pénitentiaires (1879) och Résumé historique de la réforme pénitentiaire en Suède depuis le commencement du XIX siècle (1885).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Réforme pénitentiaire : aperçu sur la législation pénale et les établissements pénitentiaires en Suéde. Stockholm. 1872. Libris 2539629
Föreningen till minne af konung Oscar I och drottning Josephina : om räddningsanstalter för värnlösa och fallna. Stockholm. 1874. Libris https://runeberg.org/agfradd/ 2539628 https://runeberg.org/agfradd/
Enquête sur les prisons cellulaires et dépense necessaire à leur contruction : réponses au questionnaire : Suéde. Bulletin de la Soc.Gén.des Prisons.Année 3 No 7. (1879 Nov.). Paris. 1879. Libris 2982093

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Almquist Gustaf Fridolf, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f] Gustaf Fridolf Almquist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 338, Almqvist i Stockholm, G Fridolf, läst: 16 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 215, Gustaf Fridolf Almqvist, läs online, läst: 25 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Bernhard Meijer (red.), Nordisk familjebok : A - Armati, vol. 1, 1904, s. 680, 4. Gustaf Fridolf A, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 7, Almqvist, Gustaf Fridolf, läs online läs online, läst: 27 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagsdokument C92C12 / - Motion 1876:12 Första kammaren , 27 Januari 1876 - Af Herr Almquist: Om vidtagande af åtgärd för erhållande af årliga offentliga redogörelser rörande ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas förvaltning m. m.
^ Riksdagsdokument CD2C45 / - Motion 1880:45 Första kammaren , 27 Januari 1880 - Af Herr Almquist: Om ändring af Kongl. Förordningen den 21 December 1857 angående straffarbete och fängelsestraffs verkställande i enrum.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Boëthius, B: Gustaf Fridolf Almquist i Svenskt biografiskt lexikon (1918)

Ämbetstitlar
Företräddes av Samuel de Maré	Underståthållare i Stockholm 1863 – 1867	Efterträddes av Ferdinand Schager
Företräddes av Louis De Geer	Generaldirektör för Fångvårdsstyrelsen 1867 – 1885	Efterträddes av Sigfrid Wieselgren

[e7240ac7af32f44c17874e1adaf36ef1b03be6b4-1] [a b c d e f] Gustaf Fridolf Almquist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9f1a7d1708e8c253dc1f73c4329d6f42efcdac1f-2] [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 338, Almqvist i Stockholm, G Fridolf, läst: 16 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[10360326c835d7e61987554c2abfa3746cb39298-3] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 215, Gustaf Fridolf Almqvist, läs online, läst: 25 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[5d0bdfacaf6a8438838d75d9eaf965a808014932-4] Bernhard Meijer (red.), Nordisk familjebok : A - Armati, vol. 1, 1904, s. 680, 4. Gustaf Fridolf A, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[00b770906680d52cc7dc7af7496799a9ff92ef1b-5] Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 7, Almqvist, Gustaf Fridolf, läs online läs online, läst: 27 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[6] Riksdagsdokument C92C12 / - Motion 1876:12 Första kammaren , 27 Januari 1876 - Af Herr Almquist: Om vidtagande af åtgärd för erhållande af årliga offentliga redogörelser rörande ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas förvaltning m. m.

[7] Riksdagsdokument CD2C45 / - Motion 1880:45 Första kammaren , 27 Januari 1880 - Af Herr Almquist: Om ändring af Kongl. Förordningen den 21 December 1857 angående straffarbete och fängelsestraffs verkställande i enrum.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]