Gustaf Otto Stenbock – Wikipedia
Gustaf Otto Stenbock | ||
---|---|---|
Gustav Otto Stenbock Porträtterad av David von Krafft | ||
Titlar | ||
Tidsperiod | 1651–1685 | |
Tidsperiod | 1655–1657 | |
Företrädare | Johan Lilliehöök | |
Efterträdare | Simon Grundel-Helmfelt | |
Tidsperiod | 1656–1685 | |
Tidsperiod | 1658–1664 | |
Efterträdare | Gustaf Persson Banér | |
Lagman över Norrlands lagsaga | ||
Tidsperiod | 1660–1680 | |
Företrädare | Erik Stenbock | |
Efterträdare | Carl Larsson Sparre | |
Tidsperiod | 1664–1676 | |
Företrädare | Carl Gustaf Wrangel | |
Efterträdare | Sig själv | |
Tidsperiod | 1676–1685 | |
Företrädare | Sig själv | |
Efterträdare | Hans Wachtmeister | |
Tidsperiod | 1682−1685 | |
Andra titlar | Riksråd, universitetskansler, riksdagsledamot, överkommendant, guvernör, hovjunkare | |
Militärtjänst | ||
Tjänstetid | 1631–1685 | |
Grad | Fältmarskalk | |
Slag/krig | Trettioåriga kriget Torstensonska kriget Karl X Gustavs första danska krig | |
| ||
Personfakta | ||
Personnamn | Gustaf Otto Stenbock | |
Född | 7 september 1614 Länghems församling, Älvsborgs län, Sverige | |
Nationalitet | Sverige | |
Död | 24 september 1685 (71 år) Stockholm, Sverige | |
Begravd | Strängnäs domkyrka, Södermanlands län, Sverige | |
Släkt | ||
Frälse- eller adelsätt | Stenbock | |
Sätesgård | Hässelbyholm, Södermanland Torpa, Västergötland Ulvsunda slott och Huvudsta gård, Uppland Vapnö slott, Halland | |
Far | Gustav Eriksson (Stenbock) | |
Mor | Beata Margareta Brahe | |
Familj | ||
Gift | 22 juli 1645 Stockholm, Sverige | |
Make/maka | Brita Horn | |
Gravvård i Strängnäs domkyrka |
Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Som sjuttonårig gick han ut i det trettioåriga kriget och sårades vid Slaget vid Liepzig 1642. [1]Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör för Skånska generalguvernementet 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 samt kansler för Lunds universitet 1666–1684.
En kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag. Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt. [2]
Stenbock var först gift med friherrinnan Brita Horn af Åminne, och sedan gift med Christina Catharina De la Gardie (1632–1704), som var dotter till Jakob De la Gardie. Med Brita Horn af Åminne fick han barnen Gustaf Stenbock, Christina Catharina Stenbock (1649–1719), Magdalena Catharina Stenbock och Carl Otto Stenbock. Med Christina Catharina fick han barnen Birgitta Stenbock, Beata Margareta Stenbock, Erik Gustaf Stenbock, Jakob Stenbock, Hedvig Eleonora Stenbock (1664-1729), Magnus Stenbock och Charlotta Maria Stenbock.
Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Englund, Peter (2000). Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 305. ISBN 978-91-7486-999-6. Läst 15 februari 2024
- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
- ^ ”Stockholm den 3 May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 3 maj 1686.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Dahlgren, Stellan: Gustaf Otto Stenbock i Svenskt biografiskt lexikon (2007-2011)
- Stenbock, 8. Gustaf Otto Gustafsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Otto Stenbock.
|