Gusten Widerbäck – Wikipedia

Gusten Widerbäck
Född1 september 1879[1]
Södra Vi församling[1], Sverige
Död6 december 1970 (91 år)
Vaksala församling, Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2][3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna
Konstnärsförbundets skola
SysselsättningMålare, tecknare, grafiker
BarnErik Widerbäck (f. 1908)
Redigera Wikidata

Erik Gustaf (Gusten) Widerbäck, född den 1 september 1879 i Södra Vi i Kalmar län, död den 6 december 1970 i Vaksala i Uppsala, var en svensk målare, tecknare och grafiker.

Han var son till folkskolläraren Sven August Widerbäck och Carolin Josefina Nilsson och från 1916 gift med Sigrid Månsson (född 24 augusti 1885, död 31 januari 1968) samt far till konstnären Erik Widerbäck. Han föddes i Småland men har kommit att betraktas som Uppsalamålare. Han flyttade till Uppsala redan 1881, när fadern fick tjänst som folkskollärare i Helga Trefaldighets församling; Widerbäck växte upp i skolhuset invid Carolinabacken. Han började måla redan i tonåren och studerade bland annt musik för Ruben Liljefors och blev av dennes broder Bruno Liljefors uppmuntrad att fortsätta inom bildkonsten. Han gick på Konstakademien och studerade där för bland annat för Per Daniel Holm 1899 och på Konstnärsförbundets målarskola 1900. Han bosatte sig i Årsta i Vaksala socken strax öster om Uppsala (nu en stadsdel i Uppsala) och har blivit Uppsalaslättens målare fram andra.

I början målade han i sekelskiftets nationalromantiska anda. Widerbäck har i varje tavla "på nytt iakttagit gatuperspektiven och husen i Uppsala, slättlandskapet med gårdar, vägar och alléer, dess särart av flacka vidd och djupt avstånd, begränsande åssträckningar, skogsbryn och stadssilhuetter och kanske har han helst i årets och dygnets brytningstider sökt fånga karaktären i ett vilande nu, en ljus klarhet, en vemodstung atmosfär. Han har ofta förmedlat en känsla som inte bli sentimental, en ibland lite kärvt lyrisk upplevelse, fast förankrad i motivets verklighet" (Åstrand). Tillsammans med Jonas Lindkvist ställde han ut på Gummesons konsthall 1927 och separat ställde han ut ett flertal gånger i Uppsala 1949–1964. Han medverkade i Konstnärsförbundets utställning i Göteborg 1903 och en utställning med Upplandsgruppen som visades på Valands 1909, Sveriges allmänna konstförenings utställningar i Stockholm , utställningen Fyra Uppsalakonstnärer som visades på Gummesons konsthall 1942 och i utställningen Med pensel och penna som visades i Uppsala 1948 samt Uplands konstförenings utställningar i Uppsala och Gävle.

Hans målningar är till stor del skildringar av trakten runt Uppsala. Ett typiskt motiv är den stora slätten med tornen från Vaksala kyrka eller Uppsala domkyrka eller med Uppsala slott längst bort, inte sällan bara som antydning. Hans syster var ingift i familjen Liljefors. Som illustratör medverkade han i idrottsbladet Sport som utgavs 1898–1899 och Sigurd Agrells dikt Morgonfest. Som initiativtagare tillsammans med Erik Ljungberger var han med om att skapa den lokala tidskriften Med pensel och penna[5] som utgavs i fyra nummer 1904–1905 där han medverkade med både texter och illustrationer.

Widerbäck finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[6] i Stockholm, Kalmar konstmuseum[7], Uppsala universitet, Uppsala universitetsbibliotek[8], Uppsala konstmuseum.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Södra Vi kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00368/C/10 (1871-1887), bildid: A0015366_00096, sida 98, läs online, läst: 5 juni 2019, ”68,Sept,1,,26,1,,Erik Gustaf”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gusten Widerbäck 1879–1970. Konstnär., Kulturpersoner Uppsala kyrkogårdar, läs online och läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Widerbäck, Erik Gustaf, läs online, läst: 28 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris Med pensel och penna
  6. ^ Gusten Widerbäck i Nationalmuseums samlingar
  7. ^ Kalmar konstmuseum
  8. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  9. ^ ”Gusten Widerbäck”. konstmuseum.uppsala.se. https://konstmuseum.uppsala.se/samlingar/vad-visas-just-nu/gusten-widerback/. Läst 27 februari 2023. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Rigmor Berglund, "Fyra Uppsala-ateljéer där ingen har semester" i Upsala Nya Tidning 14 juli 1965.
  • Torsten Bergmark, "Uppsala som konststad", i tidskriften Ord och bild 1949
  • Teddy Brunius "Gusten Widerbäck. (Uppländska konstnärer 1.)" i Upsala Nya Tidning 29 dec. 1961.
  • Teddy Brunius, "Den unge Gusten Widerbäck" i Upsala Nya Tidning 24 sept. 1968
  • Ebba Brusewitz-Magnusson, "Gusten Widerbäck - en upplandsslättens tolkare" i Upplands nations årsskrift 1953/54
  • Stig Carlbring, "Gusten Widerbäck - upplänningen" i årsboken Uppland 1949
  • Allan Ellenius, "Gusten Widerbäck - en symbolist i provinsen", i årsboken Uppland 1974.
  • Lars Grafström, "Uppsalaslätten fångar ännu Gusten Widerbäck." i Upsala Nya Tidning 13 sept. 1968.
  • Helena Harnesk & Christer Hansson, Gusten Widerbäck - Uppsalas och slättens målare. Uppsala 2012
  • Inrid Johansson & Lars Kemner, Gusten Widerbäck 1879-1970. Utgiven av Upplands konstförening, 1977
  • Gurli Taube, "Med pensel och penna", i årsboken Uppland 1948
  • Folke Åstrand, "Gusten Widerbäck" i Svenskt konstnärslexikon band 5.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gusten_Widerbäck&oldid=54312758”