Gyula Bereznai – Wikipedia

Gyula Bereznai
FöddBreza Gyula
1 maj 1921
Sátoraljaújhely, Ungern
Död6 september 1990
Nyíregyháza, Ungern
NationalitetUngern ungersk
Medborgare iUngern
Utbildad vidDebrecens universitet, [1]
Eötvös Loránd-universitetet, [2]
SysselsättningMatematiker, universitetslärare
ArbetsgivareBessenyei György Tanárképző Főiskola (1962–1983)[3]
Utmärkelser
Manó Bekes minnespris (1960)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Gyula Bereznai, född 1 maj 1921, död 6 september 1990, var en ungersk matematiker som var verksam som institutionschef vid en lärarhögskola i Nyíregyháza.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bereznai föddes i Sátoraljaújhely den 1 maj 1921. Han avslutade sin grundskoleutbildning i Tornyospálca och gymnasiet i Kisvárda. Hans studier vid Debrecens universitet avbröts av andra världskriget, då han hamnade i fångenskap. Efter sex års fängelse avlade han en examen i matematik vid Eötvös Loránd-universitetet (ELTE) i Budapest. Efter att ha arbetat vid en yrkesskola i Nyíregyháza och Kölcsey-skolan fick han en tjänst vid matematiska institutionen vid György Bessenyei-lärarhögskolan 1962. Från 1969 till 1983 var han chef för institutionen. I mer än två decennier undervisade han blivande lärare i grunderna i matematisk analys. Han arrangerade också många avancerade matematikföreläsningar för yrkesverksamma lärare och blev en uppskattad lärarutbildare. Förutom inom matematik hade han också goda kunskaper inom fysik, kemi och filosofi. Han publicerade många professionella och metodologiska skrifter och skrev respektive redigerade flera böcker och exempelsamlingar.

Arbete[redigera | redigera wikitext]

Hans specialitet var matematisk analys och han var medlem av redaktionen för tidskriften A Matematika Tanítása (Matematikundervisning).

Matematiktävlingen uppkallad efter Gyula Bereznai har hållits årligen sedan 1991.

Citat från publikationen "Ett enkelt konvergenskriterium":[4]

Sats: Om det finns en verklig för en positiv numerisk sträng och ett naturligt så att varje gång , varje gång
,
då är serien konvergent. Och om
,
så är serien divergent.


Det är känt att Gyula Bereznais metod är mer effektiv än den så kallade D'Alembert-kvoten, som oftast används för att bestämma den positiva konvergensen av numeriska linjer, och den så kallade Raabe-Duhamel-metoden. Det betyder att Gyula Bereznais resultat bland annat ger ett användbart verktyg för att studera en mycket intensivt studerad gren av matematiken, harmonisk analys. (György Gát)

Priser[redigera | redigera wikitext]

  • 1960 - János Bolyai matematiksällskapets pris till Emanuel Bekes minne
  • 1969 - Utmärkt arbetare inom utbildning
  • 1972 - Ministerns beröm
  • 1979 - För utmärkt arbete
  • 1983 - För socialistisk kultur
  • 1987 - György Bessenyei-plaketten

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Pythagoras sats (1970)[5]
  • Siffrornas historia (1982)[6]
  • Matematiktävlingar för lärarhögskolor (1952–1970; 1971–1979; 1980–1985)[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.unideb.hu .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.elte.hu .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.nyf.hu .[källa från Wikidata]
  4. ^ Bereznai Gyula: Egy egyszerű konvergenciakritérium. – In: Acta Academiae Paedagogicae Nyíregyháziensis, ISSN 0133-882X, 1973. Matematika, 19–24. p.
  5. ^ Pitagorasz tétele OSZK Tankönyvkiadó, 1970
  6. ^ Dr.Filep László - Bereznai Gyula: A számírás története, 1999, (ISBN 9789638347749)
  7. ^ Bereznai Gyula – Dr.Varecza ÁrpádDr.Rozgonyi Tibor Arkiverad 31 juli 2019 hämtat från the Wayback Machine.: Tanárképző főiskolák matematika versenyei (1952–1970:ISBN 9789631736274; 1971–1979:ISBN 9789631761597; 1980–1985:ISBN 9789631816068)
    Tanárképző főiskolák országos matematika versenyei: (ISBN 9789631736267)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]