Hans Josefsson – Wikipedia

Hans Josefsson
Fotograf: Pelle Lund.
FödelsenamnHans Gunnar Josefsson
Födelsedatum24 mars 1945 (79 år)
FödelseortHuskvarna
Genreopera
Rollbas, baryton
År som aktiv1971–
WebbplatsOfficiell webbplats
Utmärkelser
Litteris et Artibus (2023)[1]

Hans Gunnar Josefsson, född 24 mars 1945 i Huskvarna församling, Huskvarna,[2] är en svensk operasångare (bas) och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Josefsson utbildades vid scenskolan i Göteborg 1968–1971 och vid La Scalas operaskola i Milano. Efter debuten som Fernando i Dal male il bene av Antonio Maria Abbatini och Marco Mazzaoli i Vadstena 1971 anställdes han samma år vid Stora Teatern i Göteborg. Han har sedan dess tillhört Stora Teaterns och senare Göteborgsoperans fasta ensemble och där sjungit många av de stora baspartierna i operalitteraturen, bland annat huvudrollen i Sweeney Todd, professor Higgins i My Fair Lady, Chefone i Aniara, Frank i Läderlappen, Daland i Den flygande holländaren, borgmästaren i Jenufa, Scarpia i Tosca, Crespel i Hoffmanns äventyr, Balstrode i Peter Grimes, lantgreve Hermann i Tannhäuser, doktor Bartolo i Figaros bröllop, värdshusvärden Thénardier i Les Misérables och Profetikus i Cats samt George i La Cage aux Folles (2012–13).[3]

Rollen som Billy Benson i Tage Danielssons Animalen skrevs för Josefsson inför urpremiären på Stora Teatern 1979.[4] Han har även spelat talteater, som exempelvis i Riksteaterns Änkeman Jarl (2009).

Han gjorde rösten till duvan Henri i den svenska dubbningen av Resan till Amerika och professor Rottigan i Mästerdetektiven Basil Mus 1986. Under 1990-talet hördes han som röst till flertalet kända Disneykaraktärer, såsom Gaston i Skönheten och odjuret och hövdingen Powhattan i Pocahontas.

Han har även stått för idé, manus, regi och varit tomtefar i Göteborgsoperans julföreställning Jultrad-i-ton sedan starten 1995.

Josefsson blev känd för den större publiken genom sina tolkningar av Ernst Rolf, som tog avstamp i tv-serien Lykkeland som sändes på SVT 1984. Han har varit engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm, Malmö Opera, Det Kongelige Teater i Köpenhamn, Finlands nationalopera i Helsingfors och vid en rad operascener i Italien. Han har även varit regissör och konstnärlig ledare för Himlaspelet i Leksand.[3]

Han är son till förman Gunnar Josefsson och Kerstin Josefsson, född Dahlberg. Han gifte sig 1978 med tandtekniker Iréne Hammar och har två barn, föreläsaren Gustaf Tadaa och Lisa.[5]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1987 Medverkande Parneviks Oscarsparty, revy
Bosse Parnevik		 Yngvar Numme Oscarsteatern[6]
1997 Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Gunilla Berg Göteborgs stadsteater[7]
2003 Max Detweiler Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein		 Staffan Aspegren Göteborgsoperan[8]
2005 Cogsworth Skönheten och odjuret
Alan Menken, Howard Ashman, Tim Rice och Linda Woolverton		 Hans Berndtsson Skövde stadsteater/
Göteborgsoperan[9]
Harry Clark Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack		 Staffan Aspegren Göteborgsoperan[10]
2017 Anton Tideman Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach		 Anders Aldgård Gunnebo slottsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.kungahuset.se , läst: 13 mars 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003.
  3. ^ [a b] Hans Josefsson Arkiverad 22 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgsoperan.
  4. ^ Wenzel Andreasen, Mogens; Sjöberg Lars musikforskare, Graune Erik, Fellbom Claes (1999). Operans värld: ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor (3. uppl.). Stockholm: Prisma. sid. 293. Libris 7408698. ISBN 91-518-3648-3 , (bild).
  5. ^ Vem är det: Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 sidan. 563.
  6. ^ Per Mortensen (10 september 1987). ”Parneviks Oscarsparty säker succé”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-10/245/28. Läst 22 augusti 2015. 
  7. ^ Martin Nyström (9 mars 1997). ”'Tolvskillingsoperan' på 70-talet med groovig jazz och latinsk kryddning”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/granser-for-oheliga-allianser-rattelse-visserligen-utmarks-tolvskillingsoperan-av-de-mest-oheliga/. Läst 2 oktober 2021. 
  8. ^ ”Sound of Music”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 6 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180306022830/http://sv.opera.se/forestallningar/the-sound-of-music-2003-2004/. Läst 6 mars 2018. 
  9. ^ ”Skönheten och odjuret”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 6 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180306023040/http://sv.opera.se/forestallningar/skonheten-och-odjuret-2004-2005/. Läst 6 mars 2018. 
  10. ^ ”Kiss me Kate!, 2005”. Riksantikvarieämbetet. http://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=jangfeldt&referens=GSM/event/828953. Läst 23 februari 2019. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Arensberg, Ingrid; Sykes, Wes; Quist, Katarina (2004). Från Aniara till Abba : glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 9687075. ISBN 91-631-5670-9 
  • Sørensen, Inger; Jansson Anders, Eklöf Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. sid. 275. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6 
  • Wenzel Andreasen, Mogens; Sjöberg Lars musikforskare, Graune Erik, Fellbom Claes (1999). Operans värld: ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor (3. uppl.). Stockholm: Prisma. sid. 293. Libris 7408698. ISBN 91-518-3648-3 , (bild).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hans_Josefsson&oldid=52046444”