Helsingborgs rådhus – Wikipedia

	Helsingborgs rådhus
	Byggnadsminne
	Rådhuset sett från Kungstorget.
Land	Sverige
Ort	Helsingborg
Adress	Drottninggatan 2, Stortorget 3
Koordinater	56°2′47.7″N 12°41′35″Ö / 56.046583°N 12.69306°Ö
	Kulturmärkning
Enskilt; byggnadsminne	16 januari 1967
- Beteckning i BBR	Rådhuset 3
Arkitekt	Alfred Hellerström
Byggmästare	Frans Lundgren
Ägare	Helsingborgs kommun
Invigd	9 januari 1897
Arkitektonisk stil	Nygotik
Stommaterial	tegel
Fasadsmaterial	rött förbländertegel, granit
Takmaterial	skiffer, koppar
Total höjd	38,5 m
- Helsingborgs högsta	9 januari 1897–6 juni 1897
- föregångare	Kärnan
- efterföljare	Gustav Adolfs kyrka
	Lägeskarta
	Rådhusets läge i Helsingborg.
	Portal:Helsingborg

Helsingborgs rådhus, ritat av Alfred Hellerström uppfördes 1897. 1889 hölls en arkitekttävling för att bestämma utformningen av Helsingborgs nya rådhus. Tävlingen vanns av den blott 26-årige Alfred Hellerström som nyss tagit sin examen från Konstakademien i Stockholm. I byggnaden håller kommunens fullmäktige sina sammanträden. Det är även kontor för kommunstyrelsens förvaltning. 1965 inrättades här även ett vigselrum för borgerliga vigslar. 1967 förklarades rådhuset som byggnadsminne.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden på fyra våningar är uppförd i nygotisk stil, själva huskroppen flankeras av fyra torn, runda ut mot Stortorget, mer kantiga mot Rådhustorget, och kröns av ett 65 meter högt klocktorn. Taket är mestadels i skiffer med inslag av koppar. Ut mot Drottninggatan har rådhuset stora spetsbågeformade målade fönster, målningarna är gjorda efter förlaga av Gustaf Cederström. Byggnaden kan nås från Stortorget genom en stor barock-inspirerad trappa och från Drottninggatans huvudentré där man väl inne möts av en pampig trappa.

I samband med den omfattande ombyggnaden av Järnvägsgatan under hösten år 2017, togs lyktstolparna utanför Rådhusets huvudentré och södra fasad bort för restaurering. De bär det stadsvapen som var Helsingborgs officiella fram till 1916. Lyktstolparna placerades åter på sina ursprungliga platser i december 2017, dock utan belysning - som sattes dit först i slutet av mars/början av april 2018. De är förlaga till de nya lyktstolpar med äldre utseende, och med Helsingborgs nya stadsvapen, som placerades i mitten av Järnvägsgatan under hösten 2017 samt i mitten av Drottninggatan (med start våren 2018).

Musik från tornet[redigera | redigera wikitext]

Dagligen spelas på bestämda tider musik från rådhusets torn. En högtalaranläggning i tornet reproducerar melodier som oftast är förprogrammerade, med en klang som påminner om den från ett klockspel. Musiken hade premiär den 21 maj 1960 (på dagen 875 år efter stadens grundande) och sköttes fram till 1992 av musikdirektören Einar Nilsson (1924–1995).^[1]^[2]

Minnesstenar[redigera | redigera wikitext]

Utanför rådhuset finns två minnesstenar, resta av danskar och norrmän, till minne av Helsingborgarnas mottagande av flyktingar under andra världskriget. Den danska minnesstenen lyder:

Reist aar 1945 af danska flyktinge som i Hälsingborg fandt fristed och venner.

Den norska lyder:

Gjennom Hälsingborg kom våren 1945 tusener av norske politiske fanger på vei hjem fra nazistiske konsentrationsleirer. Denna bauta har Norege reist til minne om den svenske hjelpeekspedisjons store innsats.